Apans dröm (1977)

Lafayette lever i New York. Han pendlar mellan tre lokaler: Ett vaxmuseum med det antika Rom där han arbetar som eltekniker, en teater ledd av en grupp feminister där han sköter belysningen och sitt källarhem som han delar med råttor. På teatern diskuterar kvinnorna sin nästa produktion om manlig våldtäkt. De låter Lafayettes "fästmö", Angelica våldta honom. Lafayette har också sina vänner: Änkan Toland, färgade Miko, den gamle Robin och den bittre 55-årige italienfödde Luigi, som lider av astma. En dag finner de en nyfödd apa hos en vid Hudsonfloden liggande gigantisk chimpans. Lafayette och Cornelius (för apan får ett namn och officiell födelseattest) blir oskiljaktiga vänner. Trots Flaxmans, vaxmuseets chef, djupa ogillande växer en närmast mänsklig vänskap fram mellan Lafayette och Cornelius. En dag har Luigi hängt sig i sin lilla trädgård och Cornelius blir uppäten av råttor i Lafayettes källarvåning. När Lafayette berättar detta för Flaxman, blir denne rasande när Lafayette spiller tårar över ett djur. Den desperate Flaxman instruerar Lafayette att döda honom. Lafayette kastar honom åt sidan varvid Flaxman kommer åt de elektriska kablarna som orsakar kortslutning och sätter eld på museet. Slutbilden är Angelica och hennes dotter, som Lafayette är far till, lekande på en soldränkt strand.

Texten reviderad 2011-02-04

Pressreaktion Svensk filmografi

"Från undergångens Rom till råttornas New York ska det tydligen föreställa att vara kort väg. Den som vill kan också hitta symboliska mönster i det myller av historiska namn som förekommer - Lafayette, Flaxman, Spartacus - men mer än en stel konstruktion blir det sällan av symboliken och domedagsprojektionen.

Konstruerat verkar också skådespelandet, ett skridande av aktörer, som nästan alla tycks misstro sina roller.

Tarzan imiteras. Men Ferreri är en undergångsprofet. Dock har en överkultiverad profetretorik här förstummat hans oro. Något urtidsvrål över vidderna blir den långt ifrån." Mario Grut i Aftonbladet

"Filmen har en dyster humor som är typisk för Ferreri, men han låter inte hopplösheten bli total. Han börjar filma med några teaterspelande kvinnor som sätter mannen på plats med en våldtäkt, och han slutar den med bilden av en kvinna och hennes barn som skimrar av den nya skapelsens morgon.

Anarkisten Ferreri slutar alltså med en utopisk förhoppning den här gången, och man får ta den som en sådan och inte ställa alltför närgångna frågor. Hans film är framför allt en fantasi som utspelas i en påtaglig verklighet, den lever genom sina bilder och stämningar när det fantastiska förenas med vardagstristessen i en storstadsöken.

Den känns lite tunn ibland, förmodligen därför att Ferreri saknar värme i skildringen av mänskliga relationer. Men den är originell och bör ses." Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"Att beskriva APANS DRÖM är svårt och att förstå allt i den långtifrån självklart.

Men det är en märklig, tragisk, komisk och djupt oroande film." Bernt Eklund i Expressen

"Marco Ferreri är på sitt sätt en spontanistisk filmskapare, han har ett grundtema som han fyller med scener och händelser som dyker upp i hans väg, vilket gör att hans filmer kan vara svåra att forcera om man inte har metoden klar för sig. På samma sätt känns det svårt att föra in denna hans film under trivialomdömen som bra och dålig. Det är en film som finns, en film som speglar Ferreri lika mycket som vår västerländska civilisation. Se den om det känns som om det vore något att satsa två biotimmar på." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se