The Big Sleep (1978)

Privatdetektiven Marlowe anställs av general Sternwood för att denne är utsatt för en utpressare, Geiger, vilken säljer nakenfotografier av Sternwoods nymfomaniska dotter, Camilla. Marlowe finner Geiger mördad, dödad av Sternwoods chaufför som var förälskad i Camilla. Geigers pornografiska böcker försvinner ifrån hans bokhandel och Marlowe spårar dem till Joe Brody, pojkvän till Geigers sekreterare, Agnes. Brody försöker sälja fotografierna till Camillas syster Charlotte men dödas av Karl Lundgren, vilken tror att Brody mördade Geiger. Charlotte försöker få Marlowe att avstå från fallet, men han är intresserad av Geigers hyresvärd, Eddie Mars, vars casino Charlotte regelbundet besöker för att spela. Marlowe blir ytterligare konfunderad när han får reda på att Mrs. Mars gett sig iväg med Charlottes man, Regan. Utanför Eddies casino räddar han Charlotte från att bli rånad på sina vinstpengar. Marlowe kontaktas av Agnes' nya pojkvän, Harry Jones, som lovar att föra honom till Mrs. Mars. Men Jones dödas av Eddies hejduk Canino. Agnes skickar Marlowe till en plats där han infångas av Canino som håller Mrs. Mars gömd. I Caninos frånvaro och efter påtryckningar av Marlowe befriar hon honom och när Canino återvänder dödar Marlowe honom. Camilla ber Marlowe att denne skall lära henne skjuta och han går med på det. Eftersom han har sina misstankar byter han ut kulorna mot lösa skott. Och mycket riktigt - Camilla försöker mörda honom. Det visar sig då att Camilla mördat Regan när denne avvisat hennes närmanden. För att skydda sin syster gick Charlotte till Eddie för att be om hjälp. Han gav henne hjälpen samtidigt som han pressade henne på pengar - när hon förlorade på casinot så förlorade hon, när hon vann så lät Eddie råna henne. Marlowe föreslår Charlotte att Camilla skrivs in på en psykiatrisk klinik.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Kanske finns det folk som anser den här kopian underhållande. Men för den som en gång haft turen att lägga ögonen på originalet är kvällen hjälplöst och obarmhärtigt förlorad. För som det heter inte bara om Hawks och Bogart utan om flertalet av det amerikanska 40-talets bildstoder: they never come back." Jurgen Schildt i Aftonbladet

"... historien om den döende stenrike generalen Sternwood och hans dystra familjeliv blir med Winners stillöshet och allmänt medelmåttiga handlag en segdragen och handfallen sak. Av den Chandlerska dialogen återstår blott skärvor. Skärvorna skrapas ihop av Robert Mitchum och Chandlers egna slutord - som också avslutar filmen." Eva af Geijerstam i Dagens Nyheter

"Den dödsföraktande Winner följer de gamla linjerna i en humorfri version som omplanterar Chandlers kaliforniska skuggrike i Londons närheter. Mitchum har gjort Marlowe med viss förtjänst en gång tidigare: han var bättre då, och yngre." Lasse Bergström i Expressen

"När han sedan vare sig visar upp någon känsla för bildberättande eller dialog utan låter kameran fladdra runt på de mest oberäkneliga sätt och får dialogen att låta som högläsning ur stora klichéboken då är det roliga slut och vänner av god kriminalfilm kan bara börja längta efter de gamla fina märkena eller varför inte Dick Richards version av Farewell, My Lovely som gick för något år sedan.

Med den i minnet kan man också jämföra Robert Mitchum med Robert Mitchum och finna att Michael Winner förutom alla andra brister också är en usel personinstruktör." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se