Originaltitel | Al di là del bene e del male |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Sverigepremiär | 1978-04-17 |
Rom 1882. Paul Rée, ung, intellektuell, tysk jude lär känna Lou Andreas-Salomé, som kommer från en judisk familj i Sankt Petersburg och vars mystiska charm fascinerar honom. Han friar till...
"Tydlig är filmen bara i det svala leende som Sanda förlänar Lou, och i den komiska halvdemoni med vilken Josephson slappar omkring som Nietzsche i filosofiska kalsonger, om än komiken där...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Samproduktionstitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Idé | |
Producent | |
Foto | |
Musik | |
Arkitekt | |
Klippning |
Dominique Sanda | Lou Andreas-Salomé | ||
Erland Josephson | Friedrich Nietzsche | ||
Robert Powell | Paul Rée | ||
Virna Lisi | Elisabeth Nietzsche | ||
Philippe Leroy | |||
Elisa Cegani | |||
Umberto Orsini | |||
Michael Degen |
Produktionsbolag | Clesi Cinematografica SpA | ||
---|---|---|---|
Lotar Film SRL | |||
Les Productions Artistes Associés SA | |||
Artemis Film GmbH | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | United Artists AB |
Rom 1882. Paul Rée, ung, intellektuell, tysk jude lär känna Lou Andreas-Salomé, som kommer från en judisk familj i Sankt Petersburg och vars mystiska charm fascinerar honom. Han friar till henne, men Lou börjar gapskratta. Det som intresserar henne är att leva ut, göra nya erfarenheter, utan hänsyn till den traditionella moralen. Hon drömmer att hon bor i en stor lägenhet med två män, alla tre skrattar, diskuterar, studerar tillsammans. Det är denna erfarenhet som frestar henne. Friedrich Nietzsche, vän till Paul, sällar sig till dem. De ska tillsammans försöka göra denna erfarenhet, som passar Nietzsches idéer perfekt.
Censurnummer | 118983 |
---|---|
Datum | 1978-03-30 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 3455 meter |
"Tydlig är filmen bara i det svala leende som Sanda förlänar Lou, och i den komiska halvdemoni med vilken Josephson slappar omkring som Nietzsche i filosofiska kalsonger, om än komiken där är oavsiktilig.
Ändå finns något fascinerande och försonande i den tunga ansatsen bakom dunklen, något nattligt upproriskt, en strimma befrielse längst bort i den överhettade filmpoesin.
Men se den inte för historiens skull, ty i den ligger Lou Salomé fortfarande begravd, och Nietzsche är kvar bland bergen." Mario Grut i Aftonbladet
"Vad Cavani vill med filmen vet jag inte riktigt. Kanske är huvudpersonen egentligen den starka frigjorda kvinnan i Salomés gestalt, spelad av Dominique Sanda, som behärskar männen och som i slutscenen tänder en symbolisk cigarr med en ny älskare vid sidan.
Kanske ett roat sätt att vända på Nietzsches övermänniska!
Som tysk tidsskildring har den i alla fall begränsat intresse. Här skymtar bara antisemitismen och arbetarfientligheten bakom Cavanis lite besatta intresse för de sexuella neuroserna.
Det är de som tänder hennes fantasi. Ibland på ett komiskt överdrivet sätt, ibland med en viss hypnotisk hetta, som i den fantastiska högbalett som utspelas i Nietzsches sjuka hjärna eller i den brutala scen där Paul frivilligt träder in i sin sexuella förnedring.
Annars är Cavani ingen särskilt upphetsande berättare. Vore det inte för erotiken kunde man ibland tro att hennes film med sin tablåstil och engelska dialog var en kostymförljetong i TV.
Ännu en konstifik historia av den sällsamma italienskan, med andra ord." Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter
"Starka krafter släpps loss i ett orgiastiskt drama som rimligen har få likheter med verkligheten, och som inte heller förmår att skapa sin egen verklighet.
Lou uttrycker sin tro på tidernas förändring, "vi är på väg mot vårt århundrade". Tydligen är de inte riktigt framme än.
BORTOM GOTT OCH ONT handlar om våld i sofistikerade former." Bernt Eklund i Expressen
"BORTOM GOTT OCH ONT av den italienska regissören Liliana Cavani är ett gungfly. Förgäves söker man en punkt utifrån vilken man skulle kunna göra en analys. Men Cavani har uppenbarligen aldrig själv bestämt sig för någon mittpunkt.
---
Cavani manar fram alla dunklar drifter, alla tecken på dekadens i den epok som föregick nazismen. Hon vill visa oss hur grogrunden såg ut. Men det fatala är att detta känns som en välvillig tolkning. Hennes distans får aldrig den nödvändiga klarheten: filmen blir dekadent i stället för att skildra dekadensen.
Det litet jolmiga understryks av ett klärobskyr-omflutet skvalpande mellan då och nu. Cavanis bilder är välgjorda och vackra som tavlor av gamla mästare som kunde hantverket - men mellan de erotiska scenerna som ändå har ett slags liv blir hennes film just stillastående som tavlor." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet
Sverigepremiär | 1978-04-17 | Rialto | Stockholm | Sverige | 127 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
TV-visning | 1996-03-24 | TV3 | Sverige | |||
1996-04-30 | TV3 | Sverige | ||||
Cinemateksvisning | 2019-01-13 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2019-01-13 |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 3455 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Färg papper | SET |
Dia | 1 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|