Alamo Bay (1985)

Port Alamo vid Mexikanska golfen. Hit anländer en dag vietnamflyktingen Dinh. Han börjar arbeta med fiske tillsammans med andra flyktingar. Deras idogt hårda arbete, målmedvetenhet och sparsamhet ger snart utdelning. De köper större och bättre båtar och utvidgar sin verksamhet. Men de håller sig inte alltid till uppsatta regler, som t ex regeringsrestriktioner om fångstkvoter och tider för fiske. En av de amerikanska fiskarna är Shang. Hans äktenskap knakar i fogarna, han håller sig med en älskarinna, Glory, banken vägrar honom nya lån och han blir av med sin båt. Glory, vars far Wally sköter fångstinköpen av vietnameserna, går mer över till Dinhs sida. Spänningarna mellan den lokala befolkningen och invandrarna stegras och främlingshatet frodas. När sedan Ku Klux Klan gör entré kulminerar konflikten. . .

Pressreaktion Svensk filmografi

"I Alamo Bay har många av fiskarna ett helvete, terroriserade av oförstående bankdirektörer, inne i lågkonjunktur och utfiskade vatten.

Aggressionerna riktas mot de ambitiösa, optimistiska och nedärvt vänliga flyktingarna, som vill ta för sig.

En klassisk bild av främlingshat, som Louis Malle tydliggör.

Styrkan ligger bland annat i det vardagsnära.

Louis Malle är som alltid mycket närgången och detaljerad, både i person- och miljöskildringarna.

Den här filmen är av stort värde att titta på och fundera över, också för oss svenskar.

Hur uppträder vi efter en tids vänlig fasad och vad tänker vi innerst inne om människor som kommer hit och "snor våra jobb och får socialt stöd"?" Lars Bjelf i Aftonbladet

"Mer amerikansk har nog heller aldrig Malle själv varit. Redan upptakten med grabben Dinh som kommer liftande till den fientliga kusthålan har klassiska ingredienser.

Men även om dramatiken sedan utvecklar sig i given riktning, med trakasserier, polisiär likgiltighet och till och med Ku Klux Klan till sjöss, så får den hos Malle en social fördjupning som inte är alldels vanlig i de här sammanhangen.

Han visar inte bara rasismen och främlingshatet. Han ger det en bakgrund, tydligast i Ed Harris porträtt av en sprickfärdig fiskare. Äktenskapet har blivit en belastning, banken tar båten ifrån honom, myndigheterna ger ingen hjälp. Och den vita lustyacht som sveper förbi honom ute i bukten förkroppsligar den amerikanska dröm om framgång och rikedom vars baksida heter bitterhet och gärna drabbar oskyldiga.

Här har europén Malle gett ett fint bidrag till den hedervärda tradition av filmatiserade rasproblem på film som Europa själv saknar och borde ha mera av i dag!" Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

""Alamo Bay" är historien om fiskarkriget i Texas mellan vita rasister och vietnamesiska invandrare.

De som stred tillsammans i Vietnamkriget har nu blivit fiender. För vita veteraner är "gulingar" "gulingar" -- vilken sida de slogs på spelar ingen roll.

Rasismen blir ett sätt att hantera livets frustrationer -- när fångsterna inte räcker, när banken tar båten, när äktenskapet rasar, när livet är skit: då är det "deras fel".

Vad har då Louis Malle gjort av detta?

Tyvärr inte mycket. "Alamo Bay" ser ur som amerikanska filmer brukar, inte som Louis Malle-filmer brukar. Den delar upp sina personer i onda och goda på ett konventionellt sätt -- och ingen blir riktigt levande, riktigt intressant." Bernt Eklund i Expressen

""Vi beskyddar alla, men vem beskyddar oss?" undrar mobledaren Shang (Ed Harris) och gör sig därmed till talesman för många Vietnamveteraner som återvänt till arbetslöshet, dålig ekonomi och föga uppskattning för sina insatser i Indokina.

Det går, om man nu vill, att uppfatta rasismen hos huvudpersonen Shang med viss förståelse. Hans äktenskap är misslyckat, älskarinnan lämnar honom och tar vietnamesernas parti, banken vägrar honom lån och tar fiskebåten ifrån honom. Allt rasar samman och frustrationen riktas mot vietnameserna.

Men Malle vet att rasismen ligger djupare och Shangs personliga vendetta tar sin näring ur sydstaternas sedan decennier nedärvda syn på svarta och "utbölingar". I detta "red-neck country" är nästan alla ovälkomna -- oberoende av om de är gula, svarta, röda eller vita. De sistnämnda av fel slag, det vill säga judar, intellektuella och kommunister.

Alamo Bay är en viktig och sevärd film, men Malle har i sin iver att dramatisera skeenden enligt amerikansk modell glömt bort filmens egentliga huvudpersoner -- vietnameserna. De blir tyvärr till största delen bakgrundsfigurer -- en anonym massa ur vilken bara Dinh, den mest amerikaniserade av dem, träder fram." David Grossman i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se