Ett annat land (1984)

Moskva, nutid. I en sjaskig lägenhet frågar en amerikansk journalist den engelske spionen Guy Bennett om dennes motiv till att ha förrått sitt land och flytt till Sovjet. Bennett berättar hur han femtio år tidigare varit elev med sitt sista år vid en av Englands mest exklusiva högre läroverk (internat). Smart, charmerande och hedonistisk ser den unge Bennett fram emot sin sista termin då han ska bli ordningsman och invald bland "gudarna", skolans prestigefyllda härskande elit. Hans närmaste vän är Tommy Judd, som -- med samma privilegierade bakgrund som Bennett -- redan är en hängiven marxist. Under minnesdagens förrättning ögonflirtar Bennett med en yngre pojke, Harcourt, till vilken han känner sig sexuellt attraherad. Men homosexualitet, trots att den är allmänt förekommande i skolan, är speciellt ogillad just nu sedan en äldre pojke tagit sitt liv när han avslöjats. Då ordningsmännen är angelägna att hindra den arrogante och militäristiske Fowler från att bli en av dem nästa termin försöker de övertala en annan pojke, Devenish, att inte lämna skolan. Devenish är villig att stanna om han blir invald bland "gudarna" och få företräde före Bennett. Det är då Judd går med på att bli ordningsman, trots sina principer. Men problemet blir bara akademiskt när Fowler kommer på Bennett med att sända en komprometterande lapp till Harcourt. Med den vanhedrade Bennett ute ur bilden går Devenish med på att stanna. Efter det att Bennett blivit rituellt slagen av ordningsmännen inser han för första gången allvaret i Judds idéer om det orättfärdiga med privilegier.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Att som vuxen senare så fullständigt ska ta avstånd från skolans (och -- underförstått -- det engelska samhällets värderingar) att han hopar av till Sovjet anar man dock inte när man ser filmen. Att bästa vännen på skolan (Colin Firth) ivrigt predikar kommunismens fördelar räcker inte -- på den här punkten är filmen oklar.

Fördelarna i "Ett annat land" överväger dock:

Spelet hos den unga ensemblen -- med Everett som klart lysande stjärna -- är suveränt. Och som skildring av den omänskliga miljön i engelska internatskolor är filmen lika stark som Lindsay Anderssons klassiska "If..."." Jan-Olov Andersson i Aftonbladet

"Om de homosexuellas tragedi på det fördomsfulla 30-talet handlar Kanievskas film ganska mycket. Men den tragedin är bara ett exempel på den allmänt människofientliga värld som skapar drömmar om ett bättre och rättvisare samhälle, "ett annat land".

Den som framför allt drömmer om det är Guys vän Tommy Judd, som är kommunist och läser Marx i månskenet sedan ordningens väktare berövat honom ficklampan.

En poäng i filmen är att det inte är den politiskt mogne och medvetne Judd som med tiden blir spion utan Bennett, den i själen dödligt sårade.

Kanievskas film handlar om förräderiet som hämnd. Den är mera en historia om psykologi än om politik. Som berättelse om en politisk handling har den sin begränsning.

Den gör exempelvis inga jämförelser mellan den verklighet Guy Bennett lämnar och den har kommer till, visar bara i ett par korta scener en intervju med den åldrade britten i Moskva.

Om tolkningen av Bennets öde har något gemensamt med förebilderna är ju omöjligt att veta. Men som inblick i det engelska klassamhället är den högst sevärd, med en tung och mörk konsekvens i Peter Bizious prisbelönade foto som är kusligt övertygande!" Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"Kanievskas debutfilm om Guy Bennett (som ska ha likheter med Guy Burgess) är synnerligen välgjord, bara ramberättelsen där den gamle avhopparen sitter i misär i Moskva har ett onödigt teatraliskt drag.

Rupert Everett (han gjorde huvudrollen även på scenen) är direkt lysande. Han gör trotset trovärdigt, den självdestruktiva hämnden på samhället begriplig.

Ja, han lyckas nästan göra en kärleksfilm av detta psykologiska drama om makt och underkastelse." Bernt Eklund i Expressen

"Filmen vill visa hur det inom skolformen var accepterat med tillfälliga, barnsliga homosexuella kontakter och hur det, fast i mindre grad, också var acceptabelt med radikala åsikter under dessa imperieupplösningens första antydningar på 30-talet. Men det fanns en gräns och det var den filmens Burgess, kallad Bennet, överträdde liksom den radikale Judd, en föregångare till universitetsårens Philby, och det var enligt filmen denna utsatta belägenhet som gjorde att Burgess sökte en nödhamn hos Philby.

Idén att den brittiska samhällsstrukturen födde och närde sina egna potentiella fiender eller så att säga åt upp sig själv inifrån är trovärdig och skulle kunna vara en bärande tanke för en samhällsgranskande film.

Problemet med Marek Kaniewskas film är att konstruktionen blir allt för tydlig vilket ofta är fallet med filmade teaterpjäser, att spelet behåller sina teaterklichéer och skapar nya för att få ut föreställningen i friska luften. Men ämnet är fascinerande och trots debutantens alla kantigheter blir Ett annat land ändå en film som väcker ett visst intresse." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se