Eréndira (1982)

Den otroliga och sorgliga historien om den troskyldiga Erendira och hennes hjärtlösa farmor. Fylld av symboler och metaforer, sammansatt och vacker. Manuset signerat Gabriel Garcia Marques.

Den 14-åriga Erendira bor tillsammans med sin farmor i ett ödsligt beläget gammalt hus, fyllt av vanvettiga möbler och föremål från en svunnen storhetstid. Erendira måste passa upp den krävande gamla kvinnan, totalt utlämnad åt hennes nycker och växlande sinnesstämningar. Utmattad somnar hon en kväll ifrån ett stearinljus och huset brinner upp. För farmor finns det bara en lösning ­ med sin egen kropp ska Erendira betala sin skuld om det så skall ta resten av hennes liv. Hon tar flickan med till en krämare i byn och säljer hennes oskuld för 220 pesos. Med pengarna bygger hon upp en mobil bordellverksamhet med Erendira som slav. Snart köar hela öknens karlar för att få tillträde till flickans späda kropp. Erendira är fången ännu mer än hon någonsin varit och det tycks inte finnas någon räddning. Men en dag dyker det upp en skön yngling och de bägge unga blir besatta av varandra.

Den grymma, bitvis burleska historien berättas i fantasifulla, mustiga bilder kryddade med latinamerikansk surrealism.

"grym och hemlighetsfull fabel." (SvD) "...oskattbara förmågan att placera symboler och metaforer på samma omedelbara nivåer som sina personer - och därmed oss" (DN) "vulgär och sensibel" (Expr) "dröm styrd av bisarra fantasier" (AB)

Pressreaktion Svensk filmografi

"Sagan i sin tur är nedsänkt i en dröm styrd av så bisarra fantasier och en så blodig humor att mördandet och slaktandet till slut ser ut mest som ett makabert skämt. Verkligheten är oss fjärran. Och hur vi ska emotstå dess våld är inget vi lär oss här.

Det är en tvivelaktig sida av filmen. En annan är avhumaniseringen som hör därtill. Människor våldtas men som i en dröm. Människor dödas, men som i en dröm. Inte en levande person finns snart i handlingen. Alla är de ställföreträdande. Alla är de dekorstycken kringflyttande på den brutala skämtsamhetens villkor.

Att det sen också finns mycket poesi i Erendira är en annan sak. Liksom att poesin är filmiskt välformulerad. Som regissör och bildmakare har Guerra väl dokumenterat transporten över det colombianska höglandet av Marquez surrealistteater. Hans film är en bitvis lysande fördrömdhet.

Men förlusten av verkligheten ersätter den inte." Mario Grut i Aftonbladet

"Visst är "Erendira" en otäck historia om prostitution. Och visst kan man se farmodern som en representant för en groteskt livskraftig aristokrati.

Men det vore Marquez främmande -- och därmed också Ruy Guerras latinamerikanska filmbarock -- att låta sådant bli entydiga huvudsyften och moraliska imperativ.

Det rör sig i tället om den oskattbara förmågan att placera symboler och metaforer på samma omedelbara nivå som sina personer -- och därmed oss.

Vi behöver inte "förstå" dem, bara se dem. De är verksamma medel att upptäcka hur vi själva, var och en av oss, är ett storartat -- men aldrig enskilt öde.

Även om vi, likt Erendira efter filmens slut, aldrig sedermera hörts av." Eva af Geijerstam i Dagens Nyheter

"Ruy Guerras film är vulgär och sensibel. Den tungögda Irene Papas är ett väldigt kraftcentrum som den hiskeliga farmodern. Hon är omättlig, en varelse med så mycket must och märg att det är tveksamt om hon är en människa. Bredvid henne liknar det mesta ökensand.

En varelse ur Gabriel Garcia Marquz värld är hon dock tveklöst -- porträtterad i Marquez anda." Bernt Eklund i Expressen

"Det är en grym och hemlighetsfull fabel som den ambulerande regissören Ruy Guerra berättar i sin senaste film Erendira. God hjälp har han fått av författaren Gabriel Garcia Marquez som skrivit manus efter en upplevelse i Västindien. Där träffade han en elvaårig flicka som utnyttjades av en äldre kvinna för prostitution.

Som den fantasifulle författare han är har han omvandlat den brutala verkligheten till en saga med inslag av mystik, ödestro och påtaglig mänsklig hjärtlöshet. Ruy Guerra har sedan, någonstans i den mexikanska öknen, gjort en oemotståndligt vacker och sammansatt film. Här har vi ett bildverk som innehåller många av de fantasterier som så ofta tillskrivs den latinamerikanska romanen." Kaj Schueler i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se