Toscas kyss (1984)

En mycket levande och vördnadsfull skildring av den första generationen Verdi-tolkare: konstnärer som fortfarande i hög grad flödar av liv och musik. På ålderns höst vårdar de sina minnen och sin musik på pensionärshemmet i Milano.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Framförallt är det värmen och det underfundiga leende med vilket Daniel Schmid hanterar sitt ämne som är behållningen av filmen. Samt ett lika illmarigt skratt med vilket operans åttio- och nittioåriga divor tittar tillbaka på oss." Ingvar von Malmborg i Aftonbladet

"Schweizaren Daniel Schmid har gjort en spelfilmsdokumentär om människorna på "Casa Verdi". Den ska starkt rekommenderas.

Här får vi möta dem: original och stora människor som inte upphör att vara stora konstnärer på sin ålders höst. Helt visst kommer tenoren Leonida Bellon att dö med sitt höga C på läpparna. Och vilket höga C han ännu vid 79 års ålder producerar! Totalt intakt och glödande passionerat.

I själva verket är det återstoden av den första generationens Verdi- och Puccinisångare vi möter. Ingenstans finns så mycket kunskap samlad om klassisk italiensk bel canto-sång som i "Casa Verdi".

Jag tänker på detta när jag ser den 85-årige, mycket originelle maestro Puligheddu dirigera sina medpensionärer i "Fångarnas kör". I den tolkningen finns så mycket kultur, så mycket vetskap om vad som gör Verdis musik till stark och levande dramatik. Vilken frasering! Vilken klangkänsla!" Leif Aare i Dagens Nyheter

"Daniel Schmid har gjort denna kärleksfulla dokumentär om Casa Verdi och några av dess människor. Den borde visas på TV och inte på biograf för att nå sin rätta publik, som är operaälskarna snarare än filmvännerna. Här finns fantastiska bilder av åldrade människor som får tillbaka ungdomens glans i blicken när de igen får sjunga för publik. Här finns en känsla för sången och musiken som sannolikt bara finns i Italien, där Verdi, Bellini och Puccini ständigt hörs i vardagslivet." Lasse Bergström i Expressen

"Det är en ganska varm och ömsint liten film Schmid har gjort och hans kamera hinner också registrera hur teaterns stora gester lever kvar i de gamla artisternas uppträdande och hur pensionärsvardag och förfluten karriär glider ihop till en inspirerande gemenskap där det inte behövs vare sig terapi eller andra lugnande medel än musiken och musikens minnen." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se