Prinsessan (1982)

Jutkas fosterföräldrar har just dött. Hon kommer till Budapest, ditlockad av prospekten från en av stadens stora textilfabriker. På fritiden trängs flickorna från fabriken i stora hyresrum, där den egna integriteten måste värnas på en yta av bara några kvadratcentimeter runt sängen. Där bevarar Jutka porträttet av de döda fosterföräldrarna som en skatt, där tar hennes väninnor ibland emot killar på nätterna. Jutkas väninna föder ett barn och måste lämna fabriken och flickornas gemensamma rum. Jutka träffar en kille vars föräldrar tar in henne i den familjegemenskap som hon saknat och längtat efter. Men pojkvännen sviker henne på ett fruktansvärt sätt, och den korta tryggheten slås sönder. När hennes väninna vill placera sin baby i fosterhem erbjuder sig Jutka att ta hand om henne, och livet får under en tid en ny mening.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Pal Erdöss, som gjort "Prinsessan", är ursprungligen dokumentärfilmare. Det märks. Hans film är rakt berättad. Hans tekniska resurser är minimala. De mänskliga är överväldigande. Man kommer oerhört nära människorna i hans film, med deras tillkortakommanden, språklösheter och glädjeämnen.

Erika Ozsda spelar inte Jutka, hon ÄR Jutka, späd, med den växande människans krav på integritet. Hennes kamp gäller livet.

"Prinsessan" är i sin enkelhet gjord i djup respekt för de människor den skildrar. Det är en film man tar till sig med hjärtat." Björn Samuelsson i Aftonbladet

"Men det är inte de korniga svart/vita bilderna som ger "Prinsessan" dess överväldigande realistiska drag, även om man kan filosofera över att de så ofta används numera för att ge filmer en form av slappt autentisk prägel. Det är snarare Pal Erdöss fullständigt osökta bilder och den alldeles obesvärade dialogen -- som till och med får det inskjutna avsnittet från Milos Formans "En blondins kärleksaffär" som Jutka ser på bio att verka egendomligt främmande.

Själv kände jag först alls inte igen det!

Att det finns där, är förstås heller inte en tillfällighet. Också där rör sig berättelsen om textilarbeterskor och kärlek. Men medan Milos Forman log brett åt den tjeckiska 60-talssmåborgerligheten gråter Pal Erdöss bittert med sin Jutka i ett mycket kyligt och övergivet 80-tal." Eva af Geijerstam i Dagens Nyheter

"Prinsessan är historien om den lilla flickan som växt upp hos fosterföräldrar och som söker sig till storstaden Budapest för att finna livet. En tonåring med såriga drömmar om en obekant mamma och om en ljusnande framtid.

Hon möter verkligheten ogarderad -- och slagen går in så hårt att det gör ont även i åskådaren.

Det här är film i god ungersk tradition, realismen ser nästan dokumentär ut. Erika Ozsda i huvudrollen är som hämtad från någon näraliggande skolgård." Bernt Eklund i Expressen

"Prinsessan är en enkelt berättad film med dokumentärfilmskänsla och ett grovt svartvitt foto. Men i sitt enkla språk rymmer den mycken värme och förståelse för denna socialt och känslomässigt utstötta flicka och med enkla medel lyckas Erdöss ge henne djup och karaktär.

Prinsessan är en film som visar att det går att göra högtstående filmkonst även utan sofistikerad teknik och stinna plånböcker. Se den!" Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se