Tolvan (1978)

Han kallas Tolvan sedan den tiden han tränade med BK Åsens juniorlag. Just tränade - för när laget sedan togs ut hamnade han alltid utanför, som tolfte man. Så han tröttnade och lade av med fotbollen - nu nöjer hans sig med att gå på Hammarbys hemmamatcher, alltid mer eller mindre berusad.

Han har ett jobb en tid, men han lade av med det också. Gruppackordet var pressande och stämningen i arbetslaget blev irriterande när han inte hängde med. Det var lika bra att sluta.

Sedan dess har han drivit omkring. Kört hårt med gänget. Krökat.

En gråkall morgan efter en bråkig fest slinker han in på fiket i gathörnet. Servitrisen påminner honom om en tjej han hade en gång, innan ... Snacket med en knegare vid bordet bredvid och med servitrisen väcker andra minnen till livs: fotbollen, jobbet, åren med gänget.

Samtalet med servitrisen utvecklas till en dispyt, där hon ställer frågan rakt på: "Har du inte tänkt på att lägga av med att dricka? Att ställa lite krav på dej själv?" Över den frysta slutbilden ställer filmen flera viktiga frågor: Det finns många sådana som Tolvan runt omkring oss. Ställer vi upp på honom? Varför ställer han inte upp på sig själv?

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se