Vår barndoms tango (1985)

En armenisk småstad. Trebarnsfadern Ruben har återvänt från kriget, där han sårats, men lämnar hastigt familjen för att flytta ihop med en annan kvinna som till råga på allt råkar vara hustruns väninna. Rubens uppbrott har dock inget med kärlek att göra, utan är mer ett uttryck för hans svårighet att finna en plats i livet. Den enda ägodel han fraktar med sig mellan de två kvinnornas lägenheter är en stor byrå, som ingen av dem vill släppa över sin respektive tröskel. Ruben är oförmögen att välja väg i sitt liv, och eftersom byrån är en symbol för detta liv kan han heller inte komma på vad han skall göra med den. Enda utvägen är till slut ett ställföreträdande självmord. Ruben placerar byrån på järnvägsspåren, vilket resulterar i att han arresteras för sabotageförsök. Fängelset blir hans tillflyktsort, en "begravningsplats" för en man som kriget inte dödat men gjort livsoduglig. Men inte heller den uppväxande generationen skonas. De tre barnen revolterar alla på sitt sätt mot en tillvaro som tömts på drömmar. I en scen jagar Ruben och hans hustru den yngste, fönsterkrossande sonen genom gator som mörkret sänker sig över, ett koncentrat av det omöjliga i att reparera de infallna kontaktkanalerna mellan människor som en gång älskat varandra. "Vem har skapat den här krångliga världen?", utbrister den vanmäktiga hustrun. Det handlar inte om att fördela en skuldbörda, och när man ändå försöker göra detta blir följden endast en bitter teaterföreställning. Livets djupare tragik förblir höljd i dunkel.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se