
Supersmart – Rune Ericson och Super-16

Per Sundfeldt, redaktör Svensk Filmdatabas
Vad har Kathryn Bigelows bombröjarfilm The Hurt Locker – som vann en Oscar för bästa film 2010 – gemensamt med Vilgot Sjömans Lyckliga skitar (1970) med bl.a. Solveig Ternström och Janne Carlsson?
Svar: de är båda fotograferade med Super-16-kameror som uppfanns på 1960-talet av den svenska filmfotografen Rune Ericson.
I Nationalencyklopedin står det att Ericson konstruerade Super-16 till just Sjömans ovan nämnda film men det är inte hela sanningen, även om det var den första långfilmen fotograferad på detta vis som hade premiär. I mitten av 1960-talet hade Ericson nämligen inlett ett samarbete med Mai Zetterling, och skulle komma att fotografera alla hennes svenska filmer från Nattlek (1966) och framåt. Det var när de planerade en långfilm tänkt att bli deras första tillsammans, men som aldrig blev av, som han kom på idén med Super-16. Filmen skulle spelas in på Island och 35 mm-kameror skulle vara för tunga för de tagningar de ville göra. Alternativet var 16 mm-kameror men då de ville göra en film i vidfilmsformat skulle det i sin tur betyda en kvalitetsförlust när de blev tvungna att först beskära normalbildsytan mellan perforeringarna på vanlig 16 mm-film och sedan blåsa upp den för användning i 35 mm-kopior.
Ericson insåg att man skulle kunna få ut mer av negativet genom att använda 16 mm-film som bara var perforerad på ena sidan, i en modifierad kamera som givits ett större bildfönster för att ta tillvara ytan på den operforerade sidan. På så sätt skulle man kunna göra film i vidfilmsformat med en bildkvalitet som inte stod långt efter 35 mm-filmens, trots att filmremsan man använder är betydligt smalare. Man skulle också därigenom spara rejält på råfilmskostnaden. Win-win!
Några år med experiment följde då Ericson fick assistans och stöd från laboratoriet Filmteknik och från Lars Svanberg på Svenska Filminstitutets avdelning för teknisk utveckling. Sedan blev Ericson kontaktad av Vilgot Sjöman. Denne hade nämligen hört talas om ”RuneScope”, som Ericsons kollegor kallade uppfinningen. Filmen Sjöman planerade skulle bl.a. spelas in i kajutan på en båt där huvudpersonen bodde och i en lastbil där han arbetade. Super-16 skulle vara perfekt för uppgiften. De lyckades övertala Sandrews att satsa på projektet, som alltså blev den färdiga filmen Lyckliga skitar, och under nervösa former filmade man med en prototyp – världens första Super-16-kamera. Efter det hände allt mycket fort och Super-16 började leva ett eget liv. Tidskriften American Cinematographer ägnade större delen av juninumret 1970 åt Super-16. Fotografen och filmaren Haskell Wexler besökte Ericson i Stockholm och dokumentärfilmaren Albert Maysles hörde av sig, liksom företrädare för kameratillverkare och laboratorier i olika delar av världen. Alla var plötsligt intresserade av Super-16 men det tog naturligtvis ett tag att komma tillrätta med diverse barnsjukdomar och att få tillverkare av råfilm, kameror och annan teknisk utrustning samt laboratorier med på banan.
Rune Ericson blev så småningom generalagent för franska Aatons Super-16-kameror i Skandinavien. Han fortsatte även fotografera långfilmer och fortsatte uppfinna, bl.a. systemet 3-perf som gör att man kan utnyttja 35 mm-film mycket mer effektivt, men det är en annan historia. 2002 fick han under en ceremoni i Hollywood av Oscarsakademin ta emot en ”Award of Commendation” för sin uppfinning av Super-16.
Under åren har det gjorts en hel del långfilmer med denna typ av kamera, inte minst i Sverige, och utländska filmare förutom Kathryn Bigelow som tagit till sig Super-16 inkluderar Darren Aronofsky (The Wrestler, Black Swan), Mike Figgis (Farväl Las Vegas), Wes Anderson (Moonrise Kingdom), Apichatpong Weerasethakul (Farbror Boonmee som minns sina tidigare liv) och Gaspar Noé (Irréversible).
(publicerad i november 2017)
Ett urval av svenska långfilmer som gjorts i Super-16
Klicka på titlarna för att läsa mer om filmerna i Svensk Filmdatabas
-
Den första Super-16-filmen fick ett kyrkorådspris under filmfestivalen i Berlin och huvudrollsinnehavaren samt manusmedförfattaren Bernt Lundquist fick Chaplin-priset. Foto: Rune Ericson.
-
Torgny Wickmans uppföljare till sin internationellt ryktbara sexupplysningsfilm Kärlekens språk. Även Wickmans tredje film i serien, Kärlekens XYZ, gjordes i Super-16. Foto: Lasse Björne.
-
Per Gunnar Evander-filmatisering av Jan Halldoff som gav både fotograf och regissör Chaplin-priset, samt Guldbaggar för "högsta kvalitetspoäng" och bästa manliga huvudroll (Göran Stangertz). Foto: Hasse Seiden.
-
Bo A. Vibenius använde sig av pseudonymen Alex Fridolinski när han gjorde denna "rape and revenge"-rulle med Christina Lindberg som enögd hämnare. Foto: Andreas Bellis.
-
Lasse Hallström fotograferade sin debutfilm själv, och gjorde även Jag är med barn, Två killar och en tjej och konsertfilmen Gyllene Tider - Parkliv i Super-16.
-
Staffan Hildebrands film sågades av kritikerna men älskades av den unga publiken. Foto: Göran Gester, Lennart Peters och Lil Trulsson.
-
Dokumentär om diskuskastaren Ricky Bruch av Stefan Jarl, som även gjorde Naturens hämnd i formatet. Foto: Per Källberg.
-
Colin Nutleys film om invånarna i byn Yxared erövrade Guldbaggar för bästa film, bästa regi och gav en specialbagge till skådespelaren Ernst Günther. Guldbaggenominerat foto: Jens Fischer.
-
Filmen om Elin och Agnes av Lukas Moodysson fick Guldbaggar för bästa film, bästa regi, bästa manus och bästa kvinnliga huvudroll (delat mellan Alexandra Dahlström och Rebecca Liljeberg). Foto: Ulf Brantås.
-
Susanne Bier regisserade, Jonas Gardell skrev manus och Helena Bergström spelade det schlagertokiga vårdbiträdet Mona. Foto: Morten Søborg.
-
Moderniserad version av Rännstensungar gav Guldbaggar för bästa film, bästa regi (Ylva Gustavsson, Catti Edfeldt), bästa manus (Gustavsson, Hans Renhäll), bästa manliga huvudroll (Gustaf Skarsgård) samt en bagge till Fabian Torsson för musiken. Foto: Jallo Kekarainen Faber.
-
Måns Månssons närgångna skildring av politikern Anders Björcks vardag i svartvitt fick pris som bästa dokumentärfilm vid festivalen Tempo och Guldbaggenominerades till bästa dokumentär. Foto: Måns Månsson.
-
Daniel Alfredsons båda uppföljare till Män som hatar kvinnor gjordes i Super-16 för tv men arbetades om till biofilm efter att Stieg Larssons böcker och den första filmen gjort succé världen över. Guldbaggenominerat foto: Peter Mokrosinski.
-
Pernilla August fick en Guldbagge för bästa regi för denna Susanna Alakoskifilmatisering. Guldbaggenominerat foto: Erik Molberg Hansen.
-
Mikael Marcimains Klas Östergrenfilmatisering var till viss del gjord i Super-16 och fick Guldbaggar för bästa originalmusik, bästa smink och bästa kläder. Guldbaggenominerat foto: Jallo Kekarainen Faber.