Originaltitel | Maria på Kvarngården |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1945-01-15 |
Viveca Lindfors
Maria Holgersson
Edvin Adolphson
Birger Jern, godsägare
Irma Christenson
Birgit, Birgers syster
Linnéa Hillberg
Barbro, husföreståndarinna på Kvarngården
Åke Grönberg
Jakob Svensson, dräng
Ernst Eklund
major Lundgren
Maria står på den anklagades bänk, misstänkt för att ha mördat sin make Birger Jern. Hon berättar sin historia för rätten . . . Hon träffade godsägare Jern när hon arbetade...
En otidsenlig melodram, tyckte stockholmskritikerna, och gav Maria på Kvarngården ganska motstridiga recensioner, dock med undantag för Lill i SvD övervägande negativa. "Det är en...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Idé |
|
Produktionschef | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Ljudtekniker | |
Scripta | |
Inspicient | |
Musikarrangör | |
Orkesterledare | |
Dekor |
|
Smink | |
Förtexter |
Viveca Lindfors | Maria Holgersson | ||
Edvin Adolphson | Birger Jern, godsägare | ||
Irma Christenson | Birgit, Birgers syster | ||
Linnéa Hillberg | Barbro, husföreståndarinna på Kvarngården | ||
Åke Grönberg | Jakob Svensson, dräng | ||
Ernst Eklund | major Lundgren | ||
Henrik Schildt | Erik Lundgren, författare, major Lundgrens brorson | ||
Guje Lagerwall | Karin, Marias väninna | ||
John Botvid | John Gröndahl, urmakare | ||
Rune Carlsten | försvarsadvokaten | ||
Åke Claesson | domaren | ||
Willy Peters | åklagaren | ||
Anders Nyström | Nils, Marias son | ||
- | Ej krediterade: | ||
Axel Högel | prästen | ||
Signe Lundberg-Settergren | Signe Gröndahl, Johns fru | ||
Yngwe Nyquist | doktorn | ||
Ingrid Arehn | Maj, hembiträde hos Lundgrens | ||
Gustaf Hedström | nämndeman | ||
Erik Jansson | nämndeman | ||
Millan Olsson | bröllopsgäst | ||
Hortensia Hedström | bröllopsgäst | ||
Allan Adelby (som Otto Adelby) | bröllopsgäst | ||
Hanna Adelby | bröllopsgäst | ||
John W. Björling | bröllopsgäst | ||
Gard Cederborg | bröllopsgäst | ||
Helge Andersson | uniformsklädd bröllopsgäst | ||
Hermann Seichter | restauranggäst |
Produktionsbolag | Film AB Lux | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | Film AB Lux | 1945 | |
Laboratorium | AB Film-Kopia | ||
Kläder | Ateljé Mode-Lux |
Maria står på den anklagades bänk, misstänkt för att ha mördat sin make Birger Jern. Hon berättar sin historia för rätten . . .
Hon träffade godsägare Jern när hon arbetade som servitris. Han bjöd ut henne ett flertal gånger, friade så småningom och de firade bröllop på hans fädernegods Kvarngården. Under festen uppstod plötsligt en eldsvåda i den gamla kvarnen, och Birgers syster, den lite halvtokiga Birgit, berättade att det enligt familjetraditionen var ett dåligt omen.
Birgers högsta önskan var att få en arvinge till Kvarngården. När Maria efter fyra års äktenskap fortfarande inte fött honom något barn blev han dyster och grubblande och gav Maria skulden till det.
I ett försök att förbättra äktenskapet tog Maria dit sin lille son Nils, som hon fått innan hon mötte Birger och som varit bortadopterad till ett äldre par. Nu hade adoptivmodern dött och Maria hade hoppats att Birger skulle fatta tycke för Nils så att hon så småningom skulle kunna berätta att Nils var hennes egen son. Men Birger tyckte inte alls om pojken, som bara påminde honom om att han själv inte hade några barn, och han krävde att pojken skulle bort fortast möjligt, men Maria kunde inte tänka sig att ånyo skiljas från pojken. Nils trivdes inte heller på den dystra Kvarngården utan sökte sig till grannen, den vänlige major Lundgren. Följden blev att även Maria allt oftare var där på besök och fann en vän i majorens brorson Erik, en känd författare. När Birger fick reda på det ökade hans aversion mot Maria, men han vägrade att gå med på skilsmässa när hon förde det på tal.
Husföreståndarinnan på Kvarngården, Barbro, hade aldrig accepterat Maria och heller aldrig gjort något för att hon skulle trivas. Hon hade själv närt hemliga drömmar om att bli gift med Birger och nu såg hon på nytt en chans. Hon avslöjade för Birger sina misstankar om att Nils var Marias egen son.
Birger avtvingade Maria en bekännelse, därpå låste han in henne, tog Nils med sig i bilen och åkte iväg. Maria lyckades dock komma ut och sprang till major Lundgren för att få hjälp med sökandet efter pojken. Under tiden kom Birger tillbaka, han låste in sig i kvarnen och krävde att Maria skulle komma dit. Endast på villkor att Maria stannade på Kvarngården skulle han avslöja var Nils fanns. Hon gick med på att stanna och han berättade att han lämnat Nils på en myr.
Maria sprang ut ur kvarnen och i samma ögonblick började den brinna. I ett av fönstren syntes plötsligt Birgit, vansinnigt skrattande.
När elden släckts och Birgits och Birgers döda kroppar burits ut, visade det sig att Birger blivit ihjälslagen . . .
Tillbaka till rättegången. Maria hävdar förtvivlat att hon är oskyldig.
Slutligen träder Barbro fram och avslöjar att även hon varit inne i kvarnen just som den började brinna. Hon såg Birger bli ihjälslagen av sin egen syster, hennes slutliga hämnd för att han en gång hindrat henne från att gifta sig med den man hon älskade.
Rätten godtar hennes vittnesmål, Maria blir frikänd och kan börja ett nytt liv tillsammans med sin lille son.
Censurnummer | 68081 |
---|---|
Datum | 1945-01-10 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2370 meter |
Kommentar | Granskningskopian saknade huvudrubrik och musik. Granskningskopians aktlängder: 475-575-545-525-250 = 2370 m - 87 minuter. Visningskopiornas aktlängder: 525-575-545-525-250 = 2420 m - 88 minuter. Aktlängder: 475, 575, 545, 525, 250. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Petersen-Poulsen, AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2420 meter |
Längd i minuter | 88 min |
Akter | 5 rullar |
Dialogspråk |
|
En otidsenlig melodram, tyckte stockholmskritikerna, och gav Maria på Kvarngården ganska motstridiga recensioner, dock med undantag för Lill i SvD övervägande negativa.
"Det är en gottköpsroman från förra århundradet, som berättas i modern utstyrsel", skrev Mikael Katz i Expr, och Robin Hood i StT instämde: "Maria borde rätteligen ha visats bland Reginas reprisföreställningar som exempel på film före första storhetstiden. Producenten har verkligen gjort en ansträngning att skruva tillbaka utvecklingens urverk trettio år. Tyvärr -- ur filmhistorisk synpunkt -- har fotografen Alberts stuckit en käpp i urverkets hjul. På honom märks att filmen dock inspelats 1945. Han har gjort allt för att få fram detta intryck, t o m krupit under stolar och soffor för att skaffa sig intressanta kameravinklar. Han har nästan förtagit sig på kuppen."
Ny Dag (osignerad) var än mer obarmhärtig: "Det är hårt att säga det, men det är faktiskt något av hötorgskonst över Maria på Kvarngården. Den är målad i grälla och sentimentala färger och man märker så väl spekulationen i en okritisk publiks enkla reaktioner: här ska ni känna medlidande, här ska ni förfasa er och falla i undran över ödets vidunderliga krokvägar. Men framför allt ska ni känna edra egna känslor, uppröras över det omänskliga och mänskliga, precis som när ni ligger på soffan och läser femtonöresmagasinen."
Något mildare var Jerome i DN: "Att filmen är en melodram lär man inte kunna komma ifrån, men onekligen har berättelsen den förtjänsten att här verkligen händer något hela tiden."
AB (Filmson): "Det bästa man kan säga är att filmen sorgfälligt undviker smaklösheter och har en viss avsiktlig enkelhet i replikerna, som tyvärr också utesluter gripenheten."
Lill i SvD var som nämnts mycket positiv och tyckte Maria på Kvarngården var "i många avseenden de glada överraskningarnas film". Manuskriptförfattaren Gunnar Tannefors hade "lyckats lägga upp ett rejält, logiskt manuskript med kontinuerlig dramatisk stegring", menade hon, samt att regissören Arne Mattsson "omsatt det med smidighet, kraft och intensitet."
Carlo Keil-Möller (MT) däremot saknade "den kraft som skulle få fram en linje, någon slags stringens, någon skymt av konstnärlig formgivning", och fortsatte: "Skådespelarna tycks arbeta på egen hand, så långt nu detta går. De som äger filmteknik, filmvana och skolning klarar naturligtvis sina uppgifter bättre än de övriga.
Filmen har emellertid ett glädjeämne: Viveca Lindfors har här för första gången under sin svenska filmbana fått en roll som hon helt mäktar. Detta är desto mer glädjande som den på sätt och vis ligger utanför de områden, där hon hittills placerats."
Filmson tyckte också Viveca Lindfors var filmens behållning: "Det är välgörande att se henne som en mjuk varm och moderlig kvinna utan överkompensation av sinnligheten", medan Stig Almqvist (AT) skrev: "Viveca Lindfors har det svårare med sin pinade hustru och förtvivlade moder. Hon karakteriserar föga, hon ger schematiska intryck." Han tyckte att Irma Christensson gjorde "det starkaste intrycket. (-) Blott en sann skådespelerska kan ge en så stark uttrycksfullhet åt ett så förstenat ansikte." Stig Almqvist avslutade sin recension med att ge regissören jämte fotografen en eloge: "Arne Mattsson (-) har i samverkan med fotograf Alberts gett Maria på Kvarngården en fyllig och mången gång slående bildform. För Mattsson är det en avgjord revansch efter Och alla dessa kvinnor. Han var dock en begåvning att räkna med!" Arbetarens Dag avslutade något annorlunda: "Regin hade något med gröt att göra och Åke Grönberg gjorde sin Jacob ganska roligt. Annars ingenting."
Film AB Lux uppdrog åt professor Isaac Grünewald att framställa affischen till Maria på Kvarngården, som ett led i bolagets strävan att låta framstående svenska konstnärer bidra till lanseringen av filmerna. Affischen föreställer Viveca Lindfors ansikte med den brinnande kvarnen som bakgrund och är målad i flammande gult och rött.
Ännu en svensk konstnär kom att få anknytning till filmen, då de mest dramatiska scenerna spelades in på Bruno Liljefors sommarställe Kvarnbo gård utanför Uppsala, där den gamla kvarnen från 1600-talet fick ge atmosfär åt handlingen.
Filmen inspelades under november och december 1944.
1944-11 | 1944-12 | |||||
Centrumateljéerna | Stockholm | Sverige | ||||
Bruno Liljefors ateljé i Kvarnbo | Uppsala | Sverige |
Sverigepremiär | 1945-01-15 | Fågel Blå | Uppsala | Sverige | 88 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1945-01-15 | Fågel Blå | Uppsala | Sverige | 88 min | |
Stockholmspremiär | 1945-01-16 | Astoria | Stockholm | Sverige | 88 min | |
TV-visning | 1957-08-17 | Sverige | 85 min | |||
Annan visning | 1994-05-29 | |||||
TV-visning | 2002-03-05 | SVT1 | Sverige | 85 min | ||
2003-09-15 | SVT1 | Sverige | 85 min | |||
VOD-release | 2023-08-25 | SVT Play | Sverige | Antal dagar på SVT Play 30 | ||
2024-12-27 | SVT Play | Sverige | Antal dagar på SVT Play: 30 |
Originaltitel | Jag vet ett litet hotell | |
---|---|---|
Kompositör | Jules Sylvain | (1939) |
Textförfattare | Jokern | (1939) |
Originaltitel | Vintergatan | |
---|---|---|
Kompositör | Jules Sylvain | (1927 "Tusen och en natt") |
Textförfattare | Sven-Olof Sandberg | (1928 "Vintergatan") |
Originaltitel | Kaiser-Walzer, op. 437 | |
---|---|---|
Kompositör | Johann Strauss d.y. | (1889) |
Originaltitel | Hipp och Hopp | |
---|---|---|
Textförfattare | Harry Erneclou | |
Arrangör | Björn "Nalle" Halldén | (1901) |
Barn/utomäktenskapligt |
Bröllop |
Dråp |
Eldsvådor |
Fyrverkerier |
Författare |
Godsägare |
Husföreståndarinnor |
Kvarn |
Kvarnbo |
Major |
Rättegångar |
Servitris |
Sinnessjukdom |
Uppland |
Äktenskap/barnlöst |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2421 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2421 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischdesign | Isaac Grünewald |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Maria på Kvarngården. |
Omfång | 189 2 + 8 s. miljölista i ett ex. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Maria vom Mülenhof. Dialogliste. (Maria på Kvarngården). |
Omfång | 14 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 139 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Maria från Kvarngården. |
Omfång | 178 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Maria på Kvarngården. |
Omfång | 206 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Maria från Kvarngården. |
Omfång | 34 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Maria från Kvarngården. |
Omfång | ca. 60 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Maria på Kvarngården. |
Omfång | 189 2 + 8 s. miljölista i ett ex. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | uppsättning |
---|---|
Färg papper | Nej |
Bakombild papper | Nej |
Dia | Nej |
Digitala bilder | Ja |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Tyska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |