Affischarkivet – en unik konstsamling

Svenska Filminstitutets affischarkiv innehåller tiotusentals affischer, och utgör en unik samling med verk av både namnkunniga filmaffischformgivare och stora namn ur den svenska konsthistorien.

För den filmintresserade allmänheten är utan tvekan affischsamlingen den mest efterfrågade och populära av arkivsamlingarna i Filminstitutets bibliotek. Studenter och forskare vänder sig oftast till person- och bolagsarkiven, publicister och utställare är som regel mest intresserade av bild- och föremålsarkiv, men för den som i första hand utgår från ett stort filmintresse är det uppenbart att affischen har en särskild plats i minnet och hjärtat. Kanske för att filmaffischen länge var det första som mötte filmens kommande publik och redan utanför biografen väckte förhoppningar och satte fantasin i rörelse.

Kvalitetsmässigt hittar man förstås både fullträffar och bottennapp i filmaffisch-historien men på det stora hela är jämnheten ändå slående. Faktum är att den som går igenom några tusen svenska filmaffischer slås av hur likartade de är under långa perioder. Långsamt skiftar estetiken genom decennierna och emellanåt kan inte ens de mest disparata genrer förmå att luckra upp de gemensamma dragen. En av förklaringarna är att relativt få affischkonstnärer legat bakom en väldigt stor andel av affischerna, framförallt de första 50 åren innan grafiska formgivare började ersätta den traditionella affischkonstnären. Mästare som Eric Rohman, Gunnar Håkansson, Mauritz ”Moje” Åslund, Nils Hårde och Gösta Åberg som nästan dagligen producerade nya verk av hög kvalitet. Dessutom krävde det höga arbetstempot en enhetlig stil som man behärskade väl och det fanns inte tid för att peta i detaljer och vänta på kreativiteten. ”Jag kan se filmen kl. 10 och leverera 3000 tryckta affischer kl. 15,” konstaterade Eric Rohman – den kanske mest produktiva av dem alla – lakoniskt när han på 1930-talet intervjuades om sitt arbete.

För att vara en del av den kommersiella och som regel tidspressade filmindustrin så har förvånansvärt många, i huvudsak manliga, bildkonstnärer och formgivare med hög status gästspelat i affischproduktionen. Jag betonar manliga, för åtminstone fram till 1970-talet var det väldigt ovanligt med kvinnliga affischdesigners, både inom filmen och affischkonsten i stort. Bruno Liljefors, Isaac Grünewald, Einar Nerman, John Jon-And, Einar Forseth, Wilhelm Kåge, Sigvard Bernadotte och i något senare tid Carl Johan De Geer, Kristina Elander, Christer Themptander, Ernst Billgren och fler därtill har skapat affischer som haft till huvuduppgift att paketera och sälja sin film men därmed också bidragit till att göra affischarkivet till den högkvalitativa och intressanta konstsamling det är idag.

Filminstitutets affischsamling omfattar för närvarande över 43 000 unika motiv varav 7 800 för svenska filmer. Av bevarandeskäl försöker arkivet hålla två exemplar av varje affisch. För närvarande pågår ett långsiktigt projekt som går ut på att digitalisera affischsamlingen, samt att publicera dem på filmernas poster i Svensk Filmdatabas.

(publicerad i april 2021)