Stig Torstensson

Svensk skådespelare (film- och TV-roller från 1963). Född Stig Hugo Vilhelm Torstensson i Grava, Värmland. Död i Göteborg.

-

I tjugoårsåldern flyttade Stig Torstensson från Värmland till Göteborg för att lära sig spela gitarr och teater. Hans talang på det senare området upptäcktes av teaterpedagogen Ann Mari Ström som drev teaterskolan Pickwickklubben. Han sökte sedan förgäves komma in vid Dramatens elevskola och Göteborgs stadsteaters elevskola men lyckades till sist via ett år 1956-57 vid Gösta Terserus teaterskola att 1957 komma in vid vid Malmö stadsteaters elevskola. Efter examen 1960 spelade han vid Malmö stadsteater fram till 1964. 1964-65 var han vid Scalateatern i Stockholm och 1967-68 Svenska Teatern och Teater Finland i Vasa. Han återkom därefter till Göteborg och var först 1968-1970 vid Folkteatern och sedan från 1970 och resten av detta decenium vid stadsteatern. 1980 kom han till Stockholms stadsteater.

Med sin utpräglade Värmlandsdialekt har han gjort sig mest känd som en ofta godhjärtad rollfigur i en rad av Göteborgs- TV:s produktioner som t ex en av huvudpersonerna i Gyllene år (1975), men mest kanske som den tragiske Börje i de skilda serieomgångarna av Svenska hjärtan (1987, 1995 och 1998), där han var en karaktär med stort hjärta men som ändå hör till förlorarna i ett alltmer hårdnande samhällsklimat. Han har även spelat några mer otrevliga karaktärer där hans i övrigt snälla utstrålning gör dem extra obehagliga som t ex kattmannen i Älska mej (1986) eller otrevlig markägare i Vita lögner (2000). Han brukade också uppträda som uppläsare av Värmlandsberättelser.

 P O Qvist (2004)

(Redigerad 2013)