Tre bröder (1980)

En 80-årig man reser från sin gård till närmaste by för att telegrafera till sina tre söner att hans hustru, deras mor, dött. Den förste som anländer till begravningen är Rocco, en 40-årig lärare vid en ungdomsvårdsskola i Neapel. Raffaele, den äldste brodern, är domare i Rom och har hand om terroristmål. Nicola, den yngste, är arbetare i Turin och något av en rebell. Han anländer tillsammans med sin dotter Marta från ett upplöst äktenskap. Raffaele välkomnas av byborna som ber honom avgöra en diskussion om terroristaktiviteter och frågan om samarbete med myndigheterna. Men hans lugna och harmoniska inställning till byns traditioner kommer i blixtbelysning när han gör ett besök hos sin gamla amma. Nicola är bitter och orolig för att förlora sitt jobb på grund av sina politiska åsikter. Han känner sig inte hemma i det hårda och kalla klimatet i norra Italien. Han söker upp en gammal förälskelse, men båda enas om att älska med varandra inte löser deras problem. Den mer inåtvände och ensamme Rocco återkallar lyckliga minnen från sin ungdom och drömmer om barn som gör sig av med vapen, skräp och pengar. Under tiden har Marta på egen hand utfors!kat huset och lekt med djuren. Farfadern, som ligger bredvid henne i sängen, minns sin bröllopsdag och gången när hans hustru händelsevis tappade sin bröllopsring på stranden och hur de bägge letade efter den. I gryningen tittar de två tysta på begravningsprocessionen från huset och efter ett ögonblicks tvekan sätter farfadern på sin hustrus bröllopsring intill sin egen.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Med dagens Italien har Rosi förlorat tålamodet. Och som om han inte tyckte att filmen visade det tillräckligt starkt låter han också de tre bröderna ge sig in i dagens italienska debatt om terrorism, socialism och fascism.

Det blir inte roligare än vilket kafésamtal som helst.

Allt för stor del av filmen går åt till politiska diskurser och det är skada på den mjuka stämningen som vilar över filmen." Lasse Hallgren i Aftonbladet

"Men riktigt lyckas inte Rosi hålla ihop kompositionen. Det blir för fragmentariskt på sina håll. Särskilt brödragrälet där domaren varnar för arbetsdemonstrationer som en grogrund för terroristiska våldsdåd känns som en otillfredsställande belysning av Röda brigadernas Italien.

Och helt på avvägar kommer Rosi när han skildrar lärarbroderns dröm om en bättre värld i form av en surrealistisk musikal. Det är ett förbluffande okänsligt stilbrott.

Men i denna otympliga film finns också mirakulöst fina scener. Underbar att se är Charles Vanels gamle bonde som stultar omkring i ensamheten och sorgen efter sin förlorade livsledsagarinna. Och med vilken osentimental finess skildras inte hans samvaro med den lilla sondottern, som undervisas om naturens egen klocka av stjärnor och fåglalåt!

Här finns en stämningsväv som bär över bristerna -- den vemodiga känslan av något oåterkalleligt och livet som går vidare under mörknande himmel. Allt fångat i Pasqualino de Santis etsande tydliga och vackra foto.

Som helhet är "Tre bröder" kanske ingen lyckad Rosifilm. Men i valda delar tillhör den avgjort det bästa han åstadkommit." Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

""Tre bröder" speglar det nya Italien, utbrottens och terrorismens Italien. Den gör det genom tre män som från olika håll kommer till sin lilla hemstad i Syditalien för sin mors begravning.

Den äldste brodern är domare i Rom. Han har sett kolleger dödas och i sina mardrömmar ser han sig själv som terrorns offer. Hur ska han göra om han tilldelas ett mål mot en terrorist? Kan han säga nej? Visserligen måste rättssamhället skyddas, annars är allt förlorat. Men hur högt måste hans personliga pris bli?

Mellanbrodern är humanist -- en lärare som tar hand om barn och tonåringar med problem. En idealist som försöker förändra genom arbete. Verklighetsfrånvänd? Kanske, kanske inte.

Den yngste sonen är industriarbetare i norr. Aktivist och strejkledare, en missnöjd samhällets motståndare.

Detta sätt att sammanföra de olika beståndsdelarna i det italienska dramat är konstruerat och konfrontationen inte alldeles lyckad.

Men den är ändå effektiv, därför att den samtidigt anknyter till vad som var och till det som ska komma. Bröderna uppsöker sin barndoms vårdträd och sin ungdoms vårdträd och sin ungdoms kärlekar. Det finns hos dem, liksom hos Rosi (och kanske till och med hos Italien) en längtan hem till det ursprungliga.

För bröderna har tiden gått. Tryggheten och förväntan finns i stället hos den yngste broderns lilla dotter och hennes farfar, den nyblivne änklingen. Deras närvaro ger djup och perspektiv åt de tre brödernas existens." Bernt Eklund i Expressen

"Av detta gör Rosi dels ett stycke liv, dels ett inlägg i den politiska debatten. Han diskuterar terrorismen, Italiens nord-sydproblem, ungdomsbrottslighet, facklig kamp och arbetslöshet.

Men tro nu inte att "Tre bröder" för den skull är torr och teoretisk. Ingen kan likt italienarna gjuta liv i orden och göra film av verkligheten.

Men här svackar det ibland, Rosi tappar greppet och blir alltför didaktisk, vi tappar den ljuva illusion han fört oss in i. Tyvärr, men kanske oundvikligt när han verkar ha föresatt sig att undervisa och debattera alla Italiens problem i en film." Mia Tottmar i Stockholms Tidningen

"Det är under Apuliens skarpa sol merparten av filmen utspelar sig -- det är i det syditalienska landskapet Rosi numera kärleksfullt dröjer sig kvar. Städernas problematik nalkas han via brödernas nattliga samtal och orosfyllda drömmar. Någon gång blir i sanningens namn kontrasterna så bjärta att det stör den konstnärliga helheten -- det gäller Roccos dröm som får teatrala uttryck. Men i övrigt ställs de olika samhällsstrukturerna mot varandra utan att den artistiska linjen bryts.

Den yngste av bröderna har sin lilla dotter med sig -- ett lysande dramaturgiskt grepp. Med henne går vi på upptäcktsfärd in i den gamla bondekulturen. Med henne och farfadern som poler -- och med det poetiska samspelet mellan dem -- vidgar Rosi perspektiven framåt och bakåt. På ömse sidor om det trasiga nuet finns en gårdag och en morgondag." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se