På gränsen (1985)

Media (1 st)

Honduras. På amerikanska baser tränas i hemlighet soldater för strider mot gerillan i El Salvador och contrassoldater för kriget i Nicaragua under ledning av befäl från den av den sandinistiska revolutionen avsatta Somoza-regimen.

USA. Tjugoårige Miguel haffas av gränspatruller och skickas tillbaka till El Salvador, men han tänker göra ett nytt immigrationsförsök så fort som möjligt.

Nicaragua. Den lilla byn San Fernando ligger några kilometer från honduranska gränsen och utgör ett krigsområde mellan sandinisterna och contras. Unge Juan Manuel är son till Gregorio och Soledad och sandinistsoldat i byn. Hans äldre bror Jesus har dödats av contras, men både Juan Manuel och hans bror Pedro tvekar inte att gå ut i krig.

Ute i djungeln hittar Juan Manuels patrull några stupade kamrater, men de kommer också över vapen och ammunition från fiendesidan.

På contrassidan beskyller man sandinisterna för att vara gudlösa kommunister, men på sandinistsidan kämpar både jesuitpräster och nunnor som anser att sandinismen är förenlig med kristendomen. En högtalarbil åker omkring i byn och uppmanar till frivillig värvning i armén. Många anmäler sig, även många kvinnor. En frisör i byn säger att samhället är delat mellan sandinister och contras, men att han själv stöder de föregående och anser inte att de är kommunister. Soledad deltar i en religiös procession, men den visar sig snart vara ett propagandanummer av contras. Nunnorna agiterar indirekt mot sandinisterna genom att låta förstå att de anser regimen ateistisk.

Ute på kaffeplantagen har man bråttom att bärga skörden. Kaffe är den viktigaste exportinkomsten och contras brukar försöka slå till i skördetid. På video visar Peter Torbiörnsson en intervju med en ung pojksoldat i contras för Gregorio och Soledad. De känner omedelbart igen honom som en grannpojke och släkting till Soledad. När de hör honom anklaga sandinisterna för antikatolicism och hans skryt om hur han med Guds hjälp dödat en sandinistsoldat, kallar de honom mördare och säger att det är han som mördat deras Jesus.

I en bisarr episod strax därefter pratar Peter Torbiörnsson med en engelsk cyklist på väg från Alaska till Eldslandet. Engelsmannen kan vittna om många militära vägspärrar i hela Centralamerika innan han hastar vidare.

El Salvador. Toni, Miguel och några andra ska försöka ta sig till USA för att tjäna pengar till sina familjer. Tonis fru Nelli är gravid och orolig när sällskapet kör iväg. Filmteamet följer sällskapet när de forslas över gränserna till Guatemala och Mexico med hjälp av s k coyotes, dvs människosmugglare som tar hutlöst betalt för sina tjänster. Dessutom ska poliser mutas ibland. Redan i södra Mexico tryter kassan, och hela tiden hotas de av polispatruller. De är fredlösa.

Mexico. Filmteamet grips en natt av polisen, men släpps senare. Den salvadoranska gruppen splittras. Märkligt nog hittar alla varandra på ett pensionat i en småstad.

USA. En man i gränspatrullen påstår att de tar ungefär sextio procent av alla som korsar gränsen illegalt. Vid intervjutillfället är det lågsäsong, och han förväntar sig bara ta en fyra-fem immigranter under natten mot tio-femton under högsäsong.

Mexico. Salvadoranerna ringer hem. De får veta att en del av dem som vände tillbaka redan i Guatemala nu är hemma igen. Själva har de nått Chihuahua, bara tio mil från gränsen till USA.

Nicaragua. Lastbilarna med kaffeskörden står kvar i byn. Kriget gör vägarna osäkra. Nu hotar bönorna att förstöras om de måste ligga kvar i bilarna ytterligare en tid. Sandinistsoldaterna pratar om prövningarna i vardagen, men hoppas och tror att deras barn och barnbarn ska få det bättre.

USA. En gränspolis beskriver de nedgrävda detektorerna som hjälper dem att hitta immigranter.

Mexico. På andra sidan gränsen förbereder sig salvadoranerna för att gå över Rio Grande, gränsfloden.

Nicaragua. Det ska hållas val. Gregorio och Soledad klär upp sig för att gå och rösta. På frågan om varför inte fler partier ställer upp svarar Gregorio att de kanske inte har lust. Under morgonbestyren berättar Gregorio och Soledad också om hur de möttes och blev förälskade. Gregorio säger sig, på en direkt fråga, kunna tänka sig att skaffa en annan kvinna om det hände något med Soledad. Men för henne är äktenskapet heligt. Hon har aldrig varit otrogen och hon kan inte tänka sig att skaffa någon ny man även om Gregorio tar sig en ny kvinna.

På väg till vallokalen intervjuar Peter Torbiörnsson några män på gatan. De tänker inte rösta eftersom de inte anser att det finns något att rösta på.

USA. Ett interneringsläger ¿ Detention Center ¿ i El Paso, New Mexico. Salvadoranerna upptäcktes av gränspolisen då de kommit över Rio Grande. Nu väntar de på att bli tillbakaskickade. Toni tycker att det är lika bra. Han tror inte de hade fått det bättre i USA. Men Miguel säger återigen att han tänker försöka en gång till.

Costa Rica. Den karismatiske ex-sandinisten och numera sandinistbekämparen Eden Pastora håller ett flammande tal framför sina egna contrasstyrkor. Han kallar alla utlänningar för imperialistiska utsugare ¿ ryssar och amerikaner är samma sak för honom.

USA. Miami. Äldre män från Somoza-regimen lever gott på löner från CIA, medan officerare från Somoza-armén tränar soldater i Honduras. En gammal amerikansk nyhetsfilm med propagandistiska övertoner beskriver Augusto Sandinos historiska uppror och den amerikanska ockupationen 1926-1933. Peter Torbiörnsson intervjuar amerikanska soldater på baser i Honduras som hävdar att de är där bara för att försvara sitt land, USA.

Nicaragua. Kissinger är på besök och skakar hand med president Daniel Ortega. Samtidigt utfärdar sandinisterna amnesti för alla contrassoldater som frivilligt ger upp och överlämnar sig till myndigheterna. Peter Torbiörnsson besöker ett läger för tillfångatagna contrassoldater. Han intervjuar lägerkommendanten, som säger att det bara är fattiga bönder som tvångsrekryterats av fienden och nu snart ska vända hem igen.

El Salvador. Toni och Miguel har återvänt från USA. Toni har svårt att klara uppehället för sig och sin familj. Miguel planerar sitt nästa immigrationsförsök.

Nicaragua. Medan det pågår en kamp om jorden mellan gerillan och regimen i El Salvador, bildar bönderna i Nicaragua kollektiv. De skiftas om med arbetsuppgifterna, och alla är dessutom soldater på deltid. En 14-årig sandinistsoldat intervjuas. Han är redan veteran med två års krigstjänst bakom sig. Till byn kommer en sandinistisk agitator. Han eldar folket mot de som anfaller landet och säger att sandinisterna aldrig ska ge upp revolutionen.

Under eftertexterna talar Peter Torbiörnsson med Pedro om dennes syn på framtiden och äktenskapsdrömmarna. Pedro beskriver sitt kvinnoideal och säger att han redan sett den kvinnan han vill ha.

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritiken var genomgående positiv, men många tyckte att materialet var alltför ostrukturerat. Intrycket av vad filmaren försökte berätta blev alltför splittrat.

Anders Mellbourn, DN: "Peter Torbiörnsson har under sina år i Centralamerika samlat på sig mängder med filmtimmar. Han har själv uttryckt oro över att den färdiga 95-minutersfilmen måste bli ett misslyckande eftersom han upplevt så oändligt mycket mer än vad han kan få med. Helt obefogad är inte den oron. På gränsen har varken blivit ett sammanhållet dokument eller fått någon konstnärlig helhet. När kameran går fram och tillbaka mellan flyende arbetssökande från El Salvador över Rio Grande in i USA och den apokalyptiska, om Vietnam direkt minnande, ansamlingen av USA-helikoptrar och soldater vid gränsen mellan Nicaragua och Honduras, ser vi de samband som Peter Torbiörnsson är ute efter. Men oftare blir filmen en samling av var och en för sig mycket starka men åtskilda enskildheter.

I sin strävan att komma bortom den konventionella politiska nyhetsjournalistiken och lyfta fram den mänskliga utsattheten har Peter Torbiörnsson också utelämnat mycket politisk och ekonomisk information om utvecklingen i Centralamerikas länder. Information som ändå något skulle förklara människornas ställningstaganden och vånda. Nu får vi möta både sandinister och regeringsmotståndare i Nicaragua, ibland bara på armlängds avstånd på var sin sida om en bygata, och höra deras skäl till att vara för eller emot revolutionen. Oftast sägs något om Gud och gudlöshet eller kommunism och frihet. Men vad är detta mer än ett inlärt språk? Vad har blivit bättre och för vilka i Nicaragua efter sandinisternas seger? Beror problemen bara på USA:s interventioner och hänsynslösa sabotage från kontrarevolutionärer?

De frågorna diskuterar Peter Torbiörnsson aldrig ordentligt i sin film. Trots den mollton av sorg som känns igenom hela filmen är och förblir upphovsmannen revolutionen spontant trogen. 'När jag kom till Centralamerika trodde jag att försvaret av revolutionen var ett försvar av det egna rummet', säger han i speakertexten alldeles i inledningen. Det tror Peter Torbiörnsson fortfarande."

Mario Grut, AB: "Det komplicerade i maktmaskinerierna förbigås. Här har sandinisterna inga indianproblem. Inget självförvållat finns i Nicaraguas krissituation, och gerillan är alltid skum även under ledning av naiva anarkister som Eden Pastora. Det är svårt att säga om det är för att undfly flackheten i dessa förvecklingar som Torbiörnsson så ofta dröjer i de högdramatiska bilderna. Men något våldsfixerat finns i dem. Till slut överväger ändå andra kvaliteter här. Lugn saklighet präglar vardagsscenerna. Men på ett ställe kan också en engelsman komma cyklande genom dem på väg från USA till Chile. Kriget rasar. Han campar. Absurdismen är på något sätt typisk för filmen."

Sören Häggqvist, Chaplin: "Greppet att spegla ländernas och sakernas tillstånd genom individernas liv är lyckat. Det levandegör vad som sker i Centralamerika på ett sätt som inga nyhetsreportage kan. Man får verkligen en aning om den enorma skillnaden mellan länderna: hur hopplösheten och skräcken är förhärskande i El Salvador och hur den kan driva "människor mittemellan" ¿ som Toni ¿ till en osäker flykt från landet; medan hoppet lever i sandinisternas Nicaragua, trots osäkerheten, fattigdomen och det militära hotet från USA. Men På gränsen följer inte bara dessa individuella öden. Den innehåller också journalbilder från den amerikanska marinkårens ockupation och krig mot Augusto Sandino på 30-talet, intervjuer med USA-soldater i Honduras, med folk på gatan, med anti-sandinistiska nunnor och kristna sandinistmiliser i Nicaragua, med contrassoldater och -ledare, med Eden Pastora som driver sitt eget krig mot sandinisterna (och säger sig vara emot CIA trots att han tar emot pengar av dem) samt med en lätt bisarr engelsk turist som 'hoppas att Nicaragua är grönare' än El Salvador. Och kanske gör filmens presentation av allt detta material, med många abrupta geografiska kast, ett något splittrat och ostrukturerat intryck. Torbiörnsson vill låta bilderna och människorna själva tala och har dragit ner speakertexten till ett minimum. Det är i och för sig sympatiskt ¿ men kanske borde filmen ha givit en fylligare faktabakgrund åt den åskådare som inte redan är någorlunda insatt i de skeenden filmen speglar."

Kommentar Svensk filmografi

Peter Torbiörnsson (f 1941) var tidigare etablerad som dokumentärfilmare med Sandinos barn , El Salvador ¿ i skuggan av en revolution (båda 1980) och Contras! (1982), som alla vittnar om hans stora intresse och engagemang för Centralamerika. På gränsen blev ett slags sammanfattning av åren efter sandinistrevolutionen i Nicaragua.

I flera intervjuer i samband med biograf- och senare TV-premiären, berättade Peter Torbiörnsson om hur han först arbetat som utrikeskorrespondent för Aftonbladet och sedan som frilansande dokumentärfilmare. Han hade vid många tillfällen varit nära att mista livet då han följde med antingen sandiniststyrkor eller contras i nattliga aktioner. Det hela kulminerade den 30 maj 1984, då Peter Torbiörnsson träffade Eden Pastora och en bomb exploderade under ett möte. Fem människor dog och Peter Torbiörnsson blev sårad. I Pastoras läger var det flera som anklagade Torbiörnsson för att antingen vara skyldig eller för att ha hjälpt en dansk medborgare som också misstänktes för dådet. Senare fängslades han i El Salvador och torterades i flera dagar; endast med en hårsmån klarade han sig från en diskret avrättning.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se