Svenska livstycken (1981)

Elva löst hopsatta kortfilmer producerade för Sverige 80-redaktionen.

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna hade svårt att se meningen med Svenska livstycken.

Björn Samuelsson, AB: "De elva kortfilmerna Svenska livstycken ger i alla fall tillfälle till reflektion: det finns en magisk övertro på verkligheten inom svensk film, som t ex yttrar sig i att bara man visar ansikten och helst ska de vara riktigt gamla och fårade, så säger man något väsentligt om just verkligheten.

Det är inte sant (-).

För övrigt delar de här elva kortfilmerna upp sig i bra och dåligt på ett sätt som pekar på brister och förtjänster i allmänhet i svensk film i dag: här finns gott om estetiskt och rytmiskt perfekta produkter, men var finns alltså filmskaparna som vågar och med ett eget filmspråk kan visa fram ett eget förhållande till den svenska verkligheten?"

Lasse Bergström, Expr: "Enligt principen att det är bättre för svenska filmare att göra småttigheter än ingenting startade Svenska Filminstitutet förra året en kortfilmsproduktion under samlingsnamnet "Sverige 80". (-)

Men greppen är inte nya eller särskilt begåvade och med undantag för några lustigheter i prologen till Tage Danielssons kärnkraftskomedi och några spetsiga idéer hos Britt Edwall och animatören Lennart Gustafsson har denna kortfilmsantologi inte något uppseendeväckande att rapportera om tillståndet i Sverige eller i den svenska filmen."

Elisabeth Sörenson, SvD: "Och filmerna? Ja, ärligt talat så ser alltför många ut som alltför många svenska långfilmer, det vill säga det finns inget jävlar anamma i dem. Man gör så gott man kan - men har inte ställt kraven särskilt högt.

Ambitiöst är det visserligen understundom - men poänglöst. Motsatsen skulle passa bättre i kortfilmssammanhang."

Jan Gustafsson, DN: "Att sätta sig och se de elva olika separata snuttarna till livstycken känns ungefär som att bedöma "årets svenska reklamfilm". Trots att de flesta av de här kortfilmerna talar ett helt annat språk än reklamfilmen. Det är hopfösandet av elva kortfilmer som känns felaktigt. Livstycken blir brottstycken som spjärnar emot att låta sig sammanfogas till ett lapptäcke. Kortfilmer är separata enskildheter som kväver varandra när de ses alla på en gång."

Kommentar Svensk filmografi

Sverige 80 var ett initiativ av Svenska Filminstitutets dåvarande VD Jörn Donner. Avsikten var att återuppliva kortfilmen som förfilm på bio, något som TV ansågs ha tagit död på. Redaktionens uppgift var att producera i genomsnitt en film i månaden under tre år, vilket också gjordes. I Sverige 80s redaktion arbetade PeÅ Holmquist, Carl Henrik och Stefania Svenstedt, Lisbet Gabrielsson, Anders Holt, Marianne Persson samt Jörn Donner.

Reglerna för filmarna var strikta. Filmerna skulle vara högst 10 minuter långa, ha maximalt en veckas inspelning med fullt team, 2 veckors klippning och 1 månads arbete för upphovsmannen. Syftet var att inventera idéer, motiv, teknik, formvilja och lust hos svenska filmare.

När projektet upphörde 1982 var kritiken stark mot filmernas kvalitet. Syftet att utveckla en journalfilm hade misslyckats, men redaktionen hävdade att man lyckats få fram filmer som var ett adekvat uttryck för läget i landet. Det mest spektakulära i projektet var sammansättningen av Svenska livstycken.

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se