American Gigolo (1980)

Julian Kay är en amerikansk gigolo som skänker kvinnor njutning mot betalning. Han har en kvinnlig uppdragsgivare, men hallicken Leon Jaimes försöker få över honom till sitt "stall". Julian vill dock så mycket som möjligt arbeta på egen hand och vid ett tillfälle försöker han på en bar få kontakt med en kvinna, Michelle. Det lyckas dock inte som han tänkt sig. Hon säger sig inte vara intresserad. Senare dyker hon upp i Julians våning och vill ha hans tjänster. Så småningom utvecklas deras träffar till något helt annat -- ett kärleksförhållande. Julian gör ett jobb åt Leon; han ska besöka paret Rheiman. Medan maken tittar på ska Julian våldföra sig på hustrun. Efter några dagar hittas Mrs Rheiman mördad. Misstankarna faller på Julian. Kommissarie Sunday försöker få honom att erkänna utan att egentligen ha några bevis. Julians enda räddning är att kvinnan som han var tillsammans med på mordkvällen ger honom alibi. Hon vägrar. Han förstår så småningom vem som ligger bakom det hela -- Leon. Julian gör ett besök hos Leon som erkänner att hans blonde pojkvän mördade Mrs Rheiman. Eftersom Julian har börjat bli lite "besvärlig" så har han utsetts till syndabock. Vid ett litet handgemäng råkar Leon falla ut genom fönstret och slår ihjäl sig. I och med det försvann Julians sista hopp. Julian anklagas för mordet på Mrs Rheiman. I sista stund dyker Michelle upp och ger honom ett alibi.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Av detta kunde ha blivit en banal kittling och ett spekulationsnummer. Det blev inte så. Dels beroende på det sensuella och alldeles oamerikanska samspelet och utspelet mellan Lauren Hutton och Richard Gere. Dels och framför allt därför att filmen ganska snabbt lyfter sig från pikanterierna till att bli en berättelse om individens chans kontra makternas sammansvärjning." Jurgen Schildt i Aftonbladet

"Det är till att börja med en ganska intressant skildring av en gigolo av toppklass och hans jaktmarker i Los Angeles lyxmiljöer där han beskyddas av höga intressen.

Schrader antyder att gigolon ingalunda är den mest omoraliske i de här kretsarna, och han skildrar honom också som en yrkesmedveten människa som kan känna tillfredsställelse efter ett välgjort jobb.

Med andra ord ett förstående porträtt av det manliga fnasket, och man ser fram emot den dag då den amerikanska lyxhoran får samma kamratliga behandling på filmduken.

Emellertid stannar det vid ansatserna och ytan. Vad Paul Schrader tycker om prostitutionen som sådan får man inte veta, bara att den är bra att ha ibland, och historien han berättar är alltför romantiserad för att tas på allvar." Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"Någon stor bildberättare är inte Schrader men han tecknar -- med god hjälp av Richard Gere -- ett sorgligt och sevärt mansporträtt." Bernt Eklund i Expressen

"Schrader blandar mondäna, ordkarga interiörer hållna i tidens färger med soliga strandpromenader och luftiga bilresor. Det är kan man säga, en amerikansk variant på franska 60-talsvågen och dess moraldiskussioner, kanske uppbyggd med fäsörens knep och grepp, men ändå bra mycket intressantare än det mesta som kommit upp på repertoaren på sistone och det mycket också tack vare Richard Gere som spelar en uttryckslös gigolo på ett mycket begåvat sätt." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se