Inughuit - folket vid jordens navel (1985)

Media (1 st)

Den här filmen har ingen aktuell distributör men med tillåtelse från filmens rättighetshavare kan den bokas på dcp för biografvisning genom Filminstitutets arkiv.

Boka film ur filmarkivets digitala samlingar

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Inughuit - folket vid jordens navel
Svensk premiärtitel	Inughuit - folket vid jordens navel
Distributionstitel	Inughuit - Folket ved Jordens navle (Danmark)

Regi	Staffan Julén Ylva Julén
Manus	Staffan Julén Ylva Julén
Idé	Staffan Julén Ylva Julén
Producent	Staffan Julén
Foto	Michael Rosengren
Musik	Crichan Larsson
Klippning	Staffan Julén Ylva Julén
Ljudtekniker	Ylva Julén
B-foto	Staffan Julén
Stillbildsfoto	Ylva Julén
Ljussättare	Anders Eklund
Instrumentalist	Crichan Larsson Anna Lindal Staffan Larsson Juakka
Specialeffekter, ljud	Per Carleson Peter Holthausen
Mixning	Per Carleson Peter Holthausen
Övrig medarbetare	Kassaluk Qavigaq Tukumeq Qavigaq Navarana Harper Siuso Suersaq Ussarqak Odaq Marie Nielsen Jakob Qujaukitsoq David Qavigaq Aqataq Daorana
Speaker	Kassaluk Qavigaq

Ussaqqaq Qujaukitsoq	fångstman
Amanualik	gammal kvinna
Taateraak	gammal man
Tautsianguak	trumsångare
Suapinguaq	trumsångarens fru
Anukkaq

Produktionsbolag	Eden Film
Produktionsstöd	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Sveriges Television AB TV2		(Faktaredaktionen)
	Grønlands Hjemmestyres Kulturfond
	Nordiska Kulturfonden
Distributör i Sverige (16 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1985
Distributör i Sverige (inst. video)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1985
Laboratorium	Sveriges Television Filmlaboratoriet
Specialeffekter, ljud	Studio Lagnö AB
Mixning	Studio Lagnö AB
	FilmMixarna AB

I inledningsscenerna är det fruset, stilla, ett landskap av is med ett stråk av öppet vatten. Man hör isen knaka, valar blåsa på avstånd, ser sjöfågelsträck. En ensam man kommer glidande i sin kajak.

Vi befinner oss i Qaanaaq, ett samhälle på 450 personer i Thule, världens nordligaste kommun långt uppe i norr på Grönlands västsida. Härifrån leder inga vägar vidare, bara slädspår över hav och inlandsis. I Thule ligger sedan 50-talet en amerikansk militärbas, vars tillkomst på sin tid tvingade befolkningen i Qaanaaq att flytta till det nuvarande läget. Det skedde 1953 utan samråd med de bofasta. När samhället firar 30-årsjubileum anländer representanter för Danmark och USAs militärmakt med flyg.

Polareskimåer säger vi, inughuit kallar de sig själva. Det betyder "riktiga människor". Filmen berättar om deras liv och historia, deras helg och söcken, förändringen som skett de senaste decennierna. Ännu på 50-talet levde man som man gjort i tusentals år; sedan bröt omvärlden in med radio, därpå TV och den amerikanska masskulturen. En man berättar om första gången han lyssnade på radio: det var "som en påsk med vackert väder när frun såg änglar som flög omkring i luften".

De gamla sägnerna, myterna och sångerna lever kvar, trots att kyrkan ett tag försökte utrota dem. En man berättar att hans far tvingades kasta ifrån sig sin bok med gamla eskimåsånger när han skulle ta nattvarden. Men sonen plockade upp den, "den kunde kanske komma till nytta". I brist på trumma ackompanjerar han sig själv på en sopskyffel.

Inughuits tillvaro bestäms av fångstdjurens förflyttning och årscykeln, som innebär att solen försvinner den 24 augusti. Sedan vidtar skymning och totalt mörker och 50-gradig kyla från oktober till fram i mars, varefter isen långsamt börjar smälta upp och solen under några sommarmånader strålar dag och natt.

Havets djurliv är grunden för överlevnad. Huvudsysselsättningen är fortfarande jakt. Man tar sig till fångstplatsen med hundspann eller kajak, och jagar säl och narval enligt en tusenårig teknik, främst harpunering från kajak. Det tar lång tid att lära sig och ställer stora krav på tålamod och list, precision och styrka. Bytet delas enligt urgamla principer efter arbetsinsats. Av valen äter man omedelbart när den fångats bitar av skinnet rått, det kallas "mattaq" och anses vara en läckerhet. Man jagar också valross, sjöfågel, blårävar, hare, isbjörn.

En man kommenterar lite ironiskt kravet från ¿en dam i Paris¿ (dvs Brigitte Bardot) att de ska sluta med säljakten och bli vegetarianer. För det första kan inga grönsaker växa i Qaanaaq, för det andra kräver den starka kylan fet mat och kläder av riktigt skinn. "Europeiska kläder duger inte, det är för kallt."

En viss oro för framtiden finns. Från 60-talet började ungdomen åka till Danmark för att utbilda sig. Många blev kvar, andra lämnade de gamla fångstyrkena för att bli handelsmän, vilket betydde att det blev för många sådana. På senare tid har förmärkts ett nyvaknat intresse för de gamla fångstyrkena och ett traditionellt sätt att leva. Detta trots det amerikanska kulturinflytandet, som existerar sida vid sida med äldre kulturformer.

Vi får vara med om ett bröllop, inklusive bröllopsmåltiden efteråt, där gamla traditioner går hand i hand med nya, främst hos ungdomen som dansar till en sorts USA-inspirerad Grönlands-rock. Under den mörka årstiden berättar mormor för de mindre barnen om hur det var förr, samtidigt som den nya tiden trängt in i form av video- och TV-tittande på amerikansk film.

Det finns en stor oro för att oljebolagen ska börja utnyttja farlederna med sina jättetankers och förstöra faunan, och därmed inughuiternas utkomstmöjligheter.

Censurnummer	125787
Datum	1985-10-17
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	974 meter
Kommentar	Aktlängder: 652-322 m.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Bärare	16 mm
Hastighet	24
Längd i meter	974 meter
Längd i minuter	89 min
Akter	2 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Recensenterna var genomgående mycket positiva till syskonparet Juléns film om människorna ¿vid jordens navel¿. Dock efterlyste Mårten Blomkvist i Dagens Nyheter ett större intresse för de livsnödvändiga tingen i inughuiternas omgivning och vardagsliv:

Lars Bjelf, AB: ¿Det här är en märklig upplevelse, för att inte säga en märkvärdig upplevelse. En resa genom århundraden till känsliga, vackra och suggestiva bilder. Ett panorama över livsmönster som knyter samman seklerna. Människor med en instinkt att överleva under knapphetens i rätt bemärkelse kalla stjärna utifrån förutsättningarna som vi 'civiliserade' skulle uppleva som omöjliga.

Det är inte Jack London. Det är inte Peter Freuchen. Det är ingen romantik eller nostalgi. Det är livet som det verkligen är utifrån givna villkor.

Men också ett samspel med naturen, ömhet. Kuvade av militaristiska strateger höjer nu människorna vid jordens navel det civila motståndet.¿

Mårten Blomkvist, DN: ¿Teamet tycks ha varit tvunget att filma först och hoppas på att hitta struktur åt de olika sekvenserna sedan.

Det gör att Inughuit... med naturnödvändighet känns ganska improviserad. Det får man ta, och det kan man göra, eftersom ämnet är så okänt och spännande.

Men alla brister i planeringen kan inte bero på brist på pengar. Filmmakarna koncentrerar sig på människorna, men har glömt tingen i deras omgivning.

Vi får aldrig någon klar bild av hur inughuiternas till synes bedrövligt skröpliga hus ¿ byn tvingades flytta när militärbasen kom 1953 ¿ egentligen ser ut och är byggda. Vi får ingen beskrivning av hur inughuiternas livsviktiga jakt- och fiskeredskap ¿ kajakerna, harpunerna ¿ är konstruerade; vi får faktiskt inte ens en närbild på dem.

Lite mindre romantik och lite mer saklighet hade nog inte gjort Ylva och Staffan Juléns 'stora människor' mindre.¿

Bernt Eklund, Expr: ¿Syskonen Julén och fotografen Michael Rosengren levde med i livet i Thule. Ett halvår ¿ från ljus till mörker ¿ har blivit vackert och verkligt på film.

Vardagen, med fångstmännen bakom hundspann på dagen eller framför video på kvällen, är berättelsens kärna. Den skildras så att man förstår deras leende vrede inför damen i Paris (Brigitte Bardot) som föreslog att de skulle bli vegetarianer ¿ här där inte en grönsak växer.¿

Elisabeth Sörenson, SvD: ¿Inughuit är en film som är sitt eget äventyr. Inlevelsen är både styrkan och svagheten ¿ men nog är det välgörande med en film som inte pådyvlar åskådaren en beskäftig kommentar. De som kommer till tals är Thules egna invånare. Att lyssna till den eftersinnande Qujaukitsoq ger perspektiv.

Världen skulle må väl av fler politiker med denna klokskap och frihet från stora gester.¿

Mats Olof Olsson, Chaplin: "Inughuit är på många sätt en sympatisk och invändningsfri film. Den är intressant, har ett exotiskt ämne och är allmänt informerande. Men det är också en konventionell och välanpassad film, alltför invändningsfri.

Man har valt att avstå från speakertext, en sådan anses väl numera föråldrad i en ambitiös dokumentärfilm. Samtidigt har man valt intervjutexter, som är mycket faktainformerande.

Jag tror att detta är olyckligt. Det gör mig både för mycket och för lite informerad. Jag finner inget fotfäste i en helhetsbild av denna kultur och detta samhälle, men jag känner mig inte heller tillräckligt sammanlevande eller identifierad med någon enskild person eller något sammanhang.

Berättarperspektivet är konventionellt, utanifrånskildrande, informerande. Det når många gånger inte högre än det utanförstående reportagets nivå. Filmarna vill lita till det intressanta och exotiska, som ligger enbart i deras ämnesval. De vill att jag ska dela deras fascination inför landskapets skönhet, deras förtjusning i människorna, deras indignation över att invånarna tvingades lämna sin ursprungliga boplats för att ge plats åt den amerikanska militärbasen.

Och visst gör jag det.

Men det är inte nog."

I danska Politiken (8.10.1985) skrev eskimologen Jens Brosted efter världspremiären i Thule:

¿Det er filmskabernes fortjenste, at Inughuit kommer till orde i denne film ¿ langt mere end man er vant til i grønlandsfilm. Det gælder ikke bare i skildringen af den konkrete dagligdag, men strækker sig ud i det uhåndgripelige; 'det som er vanskelig at fortælle om'. Trolddom, radioer og engle er svære att forstå, 'man kan bare se at det er sådan'."

Kommentar Svensk filmografi

Inughuit ¿ folket vid jordens navel spelades in under ett halvår, med början sommaren 1983. Den hade världspremiär i Thule på Grönland den 7 september 1985, drygt två månader före den svenska premiären.

Inughuit har vunnit en rad festival- och kulturpriser: Första pris vid Cinéma du Réel i Paris (1986), första pris vid den andra arktiska filmfestivalen i Rovaniemi (1986), första pris vid Festival dei Popoli i Florens (1986), där den också fick ungdomsjuryns första pris. Samma år fick den också juryns speciella omnämnande vid festivalen i Troia, Portugal. 1987 vann den första pris vid Anthropos -87, The Barbara Myerhoff Film Festival i Los Angeles, och tilldelades samma år Grand Prix vid Interfilm Festival i Kranj, Jugoslavien. 1987 fick den också juryns specialomnämnande vid San Francisco Film Festival. Året därpå, 1988, vann den Earthwatch Film Award i Washington D C, USA; den prisbelönades vid filmfestivalen i Santarém, Portugal, och erhöll första pris vid Estniska Nationalmuséets festival. Samma år vann den också andra pris vid Pärnu Film Festival för antropologisk film i Estland.

Filmen visades därutöver vid en lång rad festivaler över hela världen.

		Grönland		1983-06	1983-11
	Qaanaaq (Thule)
	Uummannaq (Thule Aire Base)

Urpremiär	1985-09-07	Samlingsbaracken	Qaanaaq (Thule)	Grönland	89 min
Sverigepremiär	1985-11-08	Filmstaden 6	Stockholm	Sverige	89 min
Annan visning	1986-04-04	Folkets Bio	Stockholm	Sverige	85 min	(Filmens Dag)
	1986-04-06	Bio Mauritz	Stockholm	Sverige	85 min	(Filmens Dag)
TV-visning	1987-12-31	TV2		Sverige	85 min
	1988-01-10	TV2		Sverige	85 min
	1990-10-23	TV2		Sverige	85 min

Festivalpris	Tallinn	1988			(1:a pris; estniska nationalmuseets festival)
	Pärnu	1988			(2:a pris; antropologiska filmfestivalen)
	Santarem	1988			(1:a pris - Cidade de Santarem)
	Los Angeles	1987			(anthropos - 1:a pris)
	San Francisco	1987			(hedersomnämnande)
	Kranj	1987			(grand Prix)
	Paris	1986			(cinéma du réel - visuell antropologi och social dokumentation: ett av 2 första priser)
	Rovaniemi	1986			(arktisk festival: Grand Prix)
	Troia	1986			(juryns hedersomnämnande)
	Florens	1986			(festival dei Popoli: ungdomsjuryns 1:a pris)
	Florens	1986			(festival dei Popoli; juryns specialpris)

DK Djur, Natur

DK Dokumentärfilm

DK Länder, Kulturer

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Bärare	16 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	16 mm
Längd i meter	974

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	16 mm
Längd i meter	974

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	16 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Slutmix
Bärare	16 mm

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Typ	Slutmix
Bärare	16 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	INUGHUIT - FOLKET VID JORDENS NAVEL
Tryckeri	Uddenholms offset
Affischdesign	Ermalm's egenart

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Manustitel	Inughuit - the people at the navel of the earth.
Omfång	38 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista. Inughuit.
Omfång	27 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista. Inughuit.
Omfång	32 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Inughuit - folket vid jordens navel. Textlista.
Omfång	13 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Inughuit - folket vid jordens navel.
Omfång	12 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista. Inughuit.
Omfång	9 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Inughuit - folket vid jordens navel.
Omfång	24 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Inughuit - the people at the navel of the earth.
Omfång	16 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	10
Färg papper	10
Bakombild papper	4
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Hastighet	24
Längd i minuter	89 min
Dialogspråk	Grönländska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264