Kallt krig i kallt landskap (1992)

Originaltitel	Kallt krig i kallt landskap
Svensk premiärtitel	Kallt krig i kallt landskap

Regi	Maj Wechselmann
Manus	Maj Wechselmann
Foto	Hans-Åke Lerin (del 1+2) Peter Östlund (del 1) Staffan Lindqvist
Musik	Anders Koppel
Klippning	Maj Wechselmann
Ljudtekniker	Olle Unnerstad (del 1+2) Johan Hake (del 1) Torben Christiansen (del 2)
Research	Mats Fors Leif Larsen Jan Lindenbaum (del 1)
Inspelningsledare	H. Göran Norén
Ljussättare	Jan Lundgren
Negativklippning	Jörgen Viman (som Jörgen Wiman)
Klippassistent	Anders Jakobsson (del 1)
Ljudläggning	Olle Unnerstad
Mixning	Gunnar Frisell (del 1)
Övrig medarbetare	Göran Norén (som H Göran Norén) (militärkonsult)
Speaker	Björn Granath

-	Medverkande:
Tom Bower
Heléne Lööw
Marit Paulsen
Thomas Kanger			m.fl.

Produktionsbolag	Produktionsgruppen Wechselmann AB
	Nordisk Film & TV Fond
	Norsk Rikskringkasting
	Danmarks Radio
	Sveriges Television AB Kanal 1
Distributör i Sverige (35 mm)	Folkets Bio AB
Laboratorium	Sveriges Television Filmlaboratoriet
Mixning	Studio Lagnö AB		(mixning del 2)
Övrigt bolag	Animagica Film & Video AB		(animation/grafik)

I intervjuer och med filmarkivmaterial samt med interfolierade kortare spelfilmsscener berättas om de hemliga, antikommunistiska organisationer som växte fram i Norden efter andra världskriget, och om relationen mellan svenska C-byrån, tyska Abwehr och den finska underrättelsetjänsten under själva kriget.

I Västtyskland framkom det i början av 50-talet att före detta SS-män engagerats i organisationen Technischer Dienst som finansierades av CIA. Syftet var att förbereda gerillakrig och avrättning av tyska kommunister och socialister i händelse av en sovjetisk invasion.

Rädslan för världskommunismen ledde till att det växte fram liknande militära underjordiska rörelser i samtliga nordiska länder. De gick under namn som Absalon, Gladio, Catena, Stay Behind, Sveaborg och Motståndsrörelsen.

Dessa rörelser samlade både nazister och högerextremistiska anti-kommunister.

Andra delen av filmen beskriver dels den sociala och politiska oro som låg till grund för olika högerextremistiska organisationers framgångar i Norden efter kriget, dels den omfattande registrering av kommunister som svenska säkerhetspolisen (Säpo) och Informationsbyrån (IB) ägnade sig åt på 1940- och 50-talet. Även Tage Erlanders försök att bilda ett nordiskt försvarsförbund berörs, försök som påstås ha saboterats av den dåvarande svenske överbefälhavaren.

Censurnummer	131544
Datum	1992-08-17
Åldersgräns	Tillåten från 7 år
Originallängd	1439 meter
Kommentar	Aktlängder: 681-758 m.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit och färg
Bärare	16 mm
Hastighet	24
Längd i meter	1439 meter
Längd i minuter	131 min
Akter	2 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna var överens om att Kallt krig i kallt landskap var en välgjord och angelägen film. Invändningar restes dock mot Wechselmanns ensidiga behandling av Finland och hennes ignorerande av det reella hotet från Sovjetunionen, som låg bakom de hemliga organisationer hon tog upp i filmen.

Bernt Eklund, Expr: "Wechselmann strävar vidare som om inga vindar vänt.

Den här filmen är egentligen två TV-dokumentärer. Den första handlar om kontakterna mellan svenska, finska och tyska underrättelsetjänster under och efter andra världskriget. Den andra behandlar det kalla kriget i Norden.

Den första är intressantast.

Dokumentärfilmstilen är riskabel när den tvingas tillgripa känsloladdade genrebilder, men intervjuerna är talande och dokument finns ofta nog. (-)

I den andra delen kopplar Wechselmann greppet på de illegala säkerhetsfrågorna efter kriget och på det kalla kriget i Norden. Där blir det mindre intressant - inte på grund av vad som sägs utan vad som inte sägs. Wechselmann glömmer bort att tidens styresmän såg skräcksyner var gång de vände sig mot morgonsolen. Kupper drabbade i tur och ordning de östeuropeiska staterna, rena turen räddade Finland."

Elisabeth Sörenson, SvD: "Tillsammans tecknar filmens båda halvor ett större mönster som bland annat visar hur skräcken för världskommunismen - den reella såväl som den av olika intressen underblåsta skräcken - styrde mycket av vad som skedde i det som tycktes ske.

Det är också förbindelserna som avtecknar sig i detta större mönster som är intressanta. (-)

Wechselmann vill vädra ut gamla spöken i hela Norden. Företaget är lovvärt och ambitiöst - tillvägagångssättet dock knappast förutsättningslöst. Vilket inte är överraskande. Maj Wechselmann har aldrig framträtt som någon opartiskhetens prästinna. (-)

Kallt krig i kallt landskap är mest av allt en pamflett - dessvärre utan glasklar anklagelse. (-)

Filmen visar att det ingick nazister i de motståndsrörelser och underrättelsetjänster som byggdes upp efter kriget, men i stället för att hugga tag i detta sakförhållande och formulera en tydlig anklagelse, så skapar Maj Wechselmann, med uppskruvat tonläge, en diffus och allmän misstro mot alla som sökte åstadkomma en beredskap, hemlig eller öppen, inför ett tänkbart angrepp från Sovjet. (-)

Det är som om Maj Wechselmann, en filmare med sällsynt energi, iver och engagemang, den här gången har överväldigats av sitt material. Det är många turer som blir synliga - men samtidigt för många som bara visas upp. Anhopningen blir till förfång för strukturen och det kan bli svårt för åskådaren att hänga med i den av information sjudande filmen.

Den wechselmannska hettan är stark i det kalla landskapet; det kan bli för mycket. Med all respekt för de höga ambitionerna: Finlands alla krig är ett ämne med sådan komplexitet att det inte låter sig behandlas så ensidigt som här."

Eva af Geijerstam, DN: "Ända sedan filmen Viggen - ett militärplans historia har Maj Wechselmann utvecklat en egen stil i sina dokumentärfilmer. Eller kanske bör det kallas ett eget temperament där olika filmiska metoder används: det kan vara animationer, spelscener, dokument, journalfilmer, speakertexter och intervjuer.

Hennes stil är snabb och associativ mer än strängt redovisande. Den är späckad av information både för känsla och hjärna, stundom ironisk eller humoristisk, ofta underhållande och spännande. Eftersom en film inte i likhet med en vetenskaplig avhandling kan rymma ett notsystem med källhänvisningar kallas denna stil 'insinuant' av hennes motparter på SVT, även om om striden gäller en detalj i denna tudelade films första del. Själv ser jag den som både en stor tillgång och sin egen största risk. (-)

Problemet med Kallt krig i kallt landskap är i mina ögon inte alls den tvist som uppstått kring utpekandet av en svensk officer som stående i nazitysk sold, utan ett annat.

Maj Wechselmann tycks mig sin infallsrika och stimulerande film till trots sätta sig mellan två stolar: att skildra antikommunismens offer, såsom om Sovjetunionen icke existerade, och profascismen i ett och samma andetag och i samma generella mening. Det gör att den pendlar mellan två nivåer: dels konspirationernas befogade hotbilder - underrättelsetjänsternas manipulationer och arbetsmetoder - dels personligt porträtterade vardagsmänniskor - offren - på ett för åskådaren konfunderande och inte alldeles övertygande vis."

Kommentar Svensk filmografi

Få svenska dokumentärfilmer har vållat så starka reaktioner som Maj Wechselmanns. Kallt krig i kallt landskap var inget undantag.

Det började med att dokumentärredaktionen på SVT lade ut en beställning efter en idé av Wechselmann. När filmen var klar fick SVT kalla fötter och bad två historiker, Lars Magnusson och Jan Ottosson, granska filmen. De kom bl a fram till att Wechselmann förväxlat namnen på en anställd vid tyska ambassaden och Carl Petersén, C-byråns chef, och därmed utpekade den senare som tysk agent. Resultatet blev krav på två smärre klipp, eller att man enbart skulle visa den andra delen, eftersom SVT hävdade att första delen innehöll förtal av avliden.

Wechselmann vägrade först, vilket ledde till en utdragen tvist med tillhörande pressdebatt. Wechselmann fick stöd av Oberoende Filmares Förbund och Svenska Teaterförbundet som krävde att SVT skulle visa filmen. Hon fick också stöd från socialdemokraten och fredsaktivisten Inga Thorsson som i augusti 1992 tilldelade henne sitt fredspris för filmen. Filminstitutet ordnade visning av filmen på sin biograf Fågel Blå 28.10.1992, med efterföljande debatt. Dessförinnan hade filmen visats vid två fullsatta visningar och debatterats under Göteborg Film Festival tidigare samma år.

När sedan Wechselmann gick med på ändringarna och filmen TV-visades i januari 1993, uppdelad i två delar, lät SVT den finske professorn i historia Matti Klinge i ett eftermäle reservera sig mot filmens första del.

Efter TV-sändningen följde ytterligare starka reaktioner: "Lögner, Wechselmann!" och "Snudd på landsförräderi" rubricerades ett par av de mest upphetsade inläggen.

Filmen är en fristående fortsättning på Wechselmanns film Dumhet eller brott (1990/12) där hon i en delvis självbiografisk dokumentär skildrade situationen i Skandinavien under andra världskriget. Fyra års studier, bland annat på arkiv i Tyskland och Krigsarkivet i Stockholm, låg bakom filmen.

Sverigepremiär	1992-08-21	Folkets Bio	Stockholm	Sverige	131 min
TV-visning	1993-01-11	Kanal 1		Sverige		(del 1)
	1993-01-12	Kanal 1		Sverige		(del 1, repris)
	1993-01-18	Kanal 1		Sverige		(del 2)
	1993-01-19	Kanal 1		Sverige		(del 2, repris)

Originaltitel	Symfoni, nr 4, op.29, "De uudslukkelige"
Kompositör	Carl Nielsen	(1914-1916)

Originaltitel	Symfoni, nr 7
Kompositör	Allan Pettersson	(1966)

Originaltitel	Symfoni, nr 8
Kompositör	Allan Pettersson	(1969)

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	16 mm
Längd i meter	1180

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Typ	I-band
Bärare	16 mm

Typ	Slutmix
Bärare	16 mm

Typ	Slutmix
Bärare	16 mm

Typ	Slutmix
Bärare	16 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Kallt krig i kallt landskap.
Omfång	14 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Kallt krig i kallt landskap. En film av Maj Wechselmann.
Omfång	39 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Cold war in a cold landscape. By Maj Wechselmann.
Omfång	25 s.
Språk	Engelska

Typ	Kringmaterial
Manustitel	Cold war in a cold landscape. By Maj Wechselmann.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	3
Dia	1
Album	Nej