Panik (1939)

Media (48 st)

Originaltitel	Panik
Svensk premiärtitel	Panik
Distributionstitel	Paniikki (Finland) Panik (Finland)

Regi	George Willoughby
Manus	Gustaf Ericsson (som Richard Houston)
Produktionsledare	Gustaf Ericsson
Foto	Elner Åkesson
Musik	- (inga uppgifter registrerade hos Stim)
Arkitekt	Arthur Spjuth
Klippning	Kurt Wahlgren
Ljudtekniker	Sven Josephson
Scripta	Åsa Holmsen
Inspicient	Arthur Spjuth

Gösta Richter	Ivar Kreuger/Ted Harris, amerikan
Manja Mourier (som Manja Povlsen)	fröken Björk, Kreugers privatsekreterare
Arne Lindblad	Arkainen, direktör från Finland, alias Mr. Brody, internationell Sovjetagent
Erland Colliander	Joseph Nathan, börsmäklare i firman Nathan & Kohn
Sten Hedlund	Dr. F. Beck, internationell Sovjetagent
Lillie Björnstrand	grevinnan Ingeborg Burmeister
Hugo Jacobson	sopåkare
Arthur Gammelgaard	Abraham Kohn, börsmäklare i firman Nathan & Kohn
Rolf Botvid	Erik
Emmy Albiin	hans mor
Birgit Körling	Ann-Mari Berger, Kreugers telefonist
Gunnar Björnstrand	Ryder, bankdirektör
Tore Dahl	Krister, ingenjör
Fritiof Norberg	baron de Roquefort, den franske ministern
Oscar Åberg	överste G.A. Ankargreen, förtvivlad aktieägare
Ernst Brunman	aktieägarnas talesman
Georg Fernquist	rökande aktieägare
Hugo Tranberg	aktieägare
Folke Algotsson	aktieägare
Martin Ericsson	aktieägare
A. Romanoff	Arkainens medarbetare
Valborg Svensson	kvinna i Ådalen
Ariane Wahlgren (som Annemarie Wahlgren)	Ådalenkvinnans dotter
Carl-Harald	den civilklädde polisen som hämtar Erik i arbetslöshetskön
Wiange Törnkvist	mannen som noterar aktiekurser
Birgitta Arman	kvinnan på Becks högra sida vid festen före Kreugers död
Sonja Rabber	kvinnan på Becks vänstra sidan vid festen före Kreugers död
Judit Holmgren (som Judit Linder)	kvinnan bredvid Beck vid festen efter Kreugers död
Helge Kihlberg	gäst på restaurangen efter Kreugers död
-	Ej identifierade:
Sigurd Norberg
Richard Lindström			(troligen bortklippt i den slutliga versionen)

Produktionsbolag	AB City-film
Distributör i Sverige (35 mm)	AB City-film	1939
Laboratorium	AB Film-Labor

I ett journalfilmsmontage visas krigsbilder, fredskonferensen i Versailles och därefter Sveriges rika industriella resurser, som Bolidengruvan, stålverk, sågverk, skogsarbetare och timmerflottning. Vi får se en karta som visar Kreuger & Tolls världsomspännande imperium.

Handlingen inleds på ett kontor, där Ivar Kreuger just kommit tillbaka från en affärsresa. Hans privatsekreterare ses prata i telefon på olika språk med hela världen. Kreuger får ett telegram från Berlin om att den tyska regeringen önskar låna pengar. En Ted Harris tar sig in till honom maskerad som inbrottstjuv. Harris säger sig vilja varna Kreuger. Han har fått pengar för att spionera på Kreuger. Harris vill sälja hemliga papper från Wall Street om komplotter, där man kommer med hot, om Tysklandslånet genomförs.

En mr Brody uppsöker Kreuger. Han talar om sig själv som en företrädare för Tredje internationalen och vill förhandla för Sovjetunionens räkning. När han får se Kreuger i en spegel blir han mjuk i tonen.

Ett tidningsinserat berättar att Tysklandslånet beviljats och Kreuger karaktäriseras som en ny Gustav II Adolf. Börskrasch i New York och en baissekupp förbereds av en internationell sammanslutning. Vi får en inblick i mäklarkontoret Nathan & Kohn. De säger att alla faller, det är bara vår vinst som stiger. Firman visar att man inte hyser någon misskund med dem som förlorat. En överste som köpt papper tvingas ge upp allt och begår självmord.

Vanliga svenskar investerar sina sparmedel i Kreugeraktier. En judiskledd konspiration inleds för att sänka aktiekurserna. På ett möte för aktieägare i Kreuger & Toll hetsar en Arkainen upp mötet tills Kreuger anländer till lokalen och frågar om någon vill överta ansvaret. Han meddelar att bolaget ska överta Cellulosabolaget och annonserar nyemission. Aktieägarna uttalar sitt förtroende för Kreuger. Bara en man med judiskt utseende uttrycker sitt missnöje. En tidningsrubrik berättar att Kreuger räddar Norrland.

I Moskva har Ted Harris dykt upp. Han varnar ryssarna för sabotage mot femårsplanen. Ett rykte om en ny tändsticka sänker kursen på aktierna.

Brody betecknar sig som "front soldier" och judarna är de som kommer och plockar upp krigsbytet. Han maskerar sig som kommunistisk agitator med avsikt att anstifta strejk i massaindustrin. Vi får därefter se kvinnor som säger att männen är oansvariga som går i strejk. Det förutspås att något fruktansvärt kommer att hända i Ådalen. Tidningsrubriker om dödsskjutningarna i Ådalen är en del av en större plan. Brody skålar med Nathan och Kohn.

Nathan och Kohn uppsöks av en gammal lungsjuk gumma, mor till Erik, som är medarbetare till Kreuger. Hon vill sälja Kreugerpapper. De övertalar henne att i stället belåna dem till 25%. Kreuger känner vanmakt över krisen men säger på engelska att "Kreuger must never rest". Arkainen och Brody ses plundra pappersavfall från Kreugers kontor i hopp om att hitta något användbart för konspirationen.

Harris får telegram om att stoppa Kreugers förhandlingar i London till varje pris, och ett flygplan som Kreuger skulle ha varit med på sprängs i luften. Kreuger besöker olika städer för klara av sina affärer medan konspiratörerna gör sitt för att baissa Kreugeraktierna. Ett besked om guldfyndigheter får aktierna att stiga igen. Trots att läkarna beordrat vila är Kreuger rastlös och anser sig vara tvungen att åka tilll New York. Nya rykten får aktierna att falla igen. Hans trogna sekreterare talar om hemliga fiender och krafter som arbetar mot Kreuger.

Nathan och Kohn firar med en lössläppt, orgiastisk fest med vin, kvinnor och sång att de är på väg att lyckas. Samtidigt dör den gamla gumman med aktierna och hennes hem går under klubban.

Ett telegram om att kvarhålla Kreuger i Paris till varje pris. Agenter bevakar huset på Avenue Victor Emanuel där han bor. Han sekreterare skriver till grevinnan Burmeister om att hans liv är i fara.

Kreuger hittas död. Panik utbryter på börsen, där alla säljer Kreugeraktier. Kravaller i Paris. Grevinnan Burmeister säger att de alla älskade honom. Samtidigt firar Nathan och Kohn sin seger. De säger att allt är gamla nyheter för dem. De visste redan när nyheten kom i tidningarna att en kula satt punkt för Sveriges storhetstid.

Tidningsrubriker om att Kreugerimperiet var en svindel och att det kommer att avvecklas. Den unge Erik häktas som delaktig. Han frågar öppet vilka som var de verkliga förbrytarna, Kreuger eller hans fiender. Vi får se bilder av köer med arbetslösa.

Censurnummer	59187
Datum	1939-02-18
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2920 meter
Kommentar	Kopiornas längd 2930 meter - 7 akter. Granskningskopians aktlängder: 330-335-420-315-300-415-305-500 = 2920 meter - 107 minuter. Visningskopiornas aktlängder: 330-490-420-460-400-330-500 = 2930 meter - 107 minuter. Aktlängder: 330, 335, 420, 315, 300, 415, 305, 500.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Selenophon
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2930 meter
Längd i minuter	107 min
Akter	7 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

SvD (-n): "Man kan förstå, att Panik, den s k Kreuger-filmen, icke har lockat några av huvudstadens biografägare att uppföra den på sina teatrar. Ehuru filmen enligt programmet skall ge Kreugerdramat, 'för första gången skildrat på film, i en värdig, autentisk inramning', skulle framförandet antagligen bli en mycket dålig affär; publiken i Stockholm har ju numera vissa fordringar på vad den skall se. Tekniskt står filmen mycket lågt. Den arbetar med sådana effekter från biografens barndom som presenterandet av snälltåg som i full fart rusa fram mot åskådaren, några krigsscener och en enformig rad föga fascinerande interiörer. Att en så tråkig produkt skulle kunna få någon som helst propagandamässig effekt kan man icke föreställa sig. Huvudpersonen själv efterlämnar icke något bestående intryck, och hans manliga medhjälpare syssla huvudsakligen med att tala i telefon och förete för övrigt inga mera anmärkningsvärda mänskliga drag.

Av de två kvinnor, som skulle kunna vara 'kvinnan i Ivar Kreugers liv', visar sig den ena endast två korta ögonblick. Med större kärlek och sakkunskap har regissören sörjt för de alltigenom nattsvarta bovarnas framträdande. Men att så enkla figurer skulle kunna lura ens en genomsnittligt begåvad affärsman, tror väl inte ens en läsare av mycket primitiva kriminalhistorier. Intrigen faller platt till marken, och kvar står ingenting annat än erinringen om de många, som ruinerades på Kreugerpapper."

SocD (B): "Man kan säga att filmen i stort sett håller sig på verklighetens mark, men överdrifter och brister kunna lätt genomskådas av den aldrig så litet initierade. Framför allt måste man reagera mot författarens rent fantastiska teori att finansfursten blev mördad i Paris av en amerikansk finansgangster. Här finns icke skymten av bevis. Hela slutet är en ren konstruktion.

Åtskilligt annat kan anmärkas mot den historiska framställningen. Sålunda torde nog de avgörande storfinansiella attackerna mot Ivar Kreugers stolta koncern ha letts från ett något elegantare kontor och från habilare herrar än det parodiska judemäklargäng i Gamla stan som figurerar i filmen. Men det är kanske en avsiktlig parodi. Man vill också reagera mot filmens absolut obevisade tes att det svenska Ådalsdramat skulle ha inspirerats av Kreugers ryska fiender -- den där Ex. R.-historien är ju rena fantasin. Slutligen måste den anmärkningen göras att filmen är ganska hackig och ryckig -- man får icke något riktigt begrepp om den gigantiska kraftmätning som föregick katastrofen.

Men med konstaterande av dessa brister i själva handlingen måste även rättvisligen sägas att filmen är både spännande och sevärd och i stort sett väl regisserad. Tekniskt sett brast det bara i fråga om tal och ljud. Man frågar sig t.ex. varför en automobil i Paris skulle behöva låta som en kulspruta."

AB (Filmson): "Panik på Folkan är inte bara en i alla avseenden ovanligt dålig film. Den är också så infamt enfaldig i sin förmenta hyllning till Ivar Kreugers minne att man frågar sig om de 'kreugerfiender' filmen ideligen lamenterar om möjligen haft sin hand med vid filmens utformning.

De flesta av filmens framställare äro anonyma och man gratulerar dem till denna försiktighetsåtgärd. Mot Gösta Richter, som endast är en mycket blek och smal skugga av den i yttre och inre avseende dock mycket imponerande finansfursten, ställs ett par Dickens-dammiga pantlånaretyper, en snus-, brännvins- och champagnedyrkande finländare och en enkel amerikansk slusk såsom ett slags översublimerade, eller helt enkelt löjliga, sinnebilder för judendom, marxism och kapitalism."

Ny Dag osignerad under rubriken: "Nazi-hymn till storsvindlaren Kreuger sprack":

"Torsten Kreuger utgav för något år sedan på eget förlag en nazistisk smutsbok av värsta ordningen till vilken en viss Gustaf Eriksson angavs som författare. En av samtidens största svindlare, Ivar Kreuger, vars brottsliga spekulationer och bedrägerier förde massor av svenskar till undergångens brant, hade där omdiktats till en ädel hjältegestalt som föll för andras ränker. I god kontakt med de vindar som blåste från Hitler-Tyskland sökte man vältra ariern Ivar Kreugers grova förbrytelser på judarna. Detta dravel har Torsten Kreuger säkert med stora kostnader låtit överflytta till film med hjälp av undermåliga skådespelare och lika undermålig regi. Det hedrar de ordinarie biograferna att ingen av dem visar denna nazistiska dynga, men Kreugerpressens filmrecensenter måste väl följa sin herres röst och förgylla nazistpropagandan så gott de kan. Vid premiären, där endast en fåtalig östermalmspublik var närvarande, försökte några nassar muntra upp stämningen med några bräkiga skratt vid de värsta snuskigheterna. De flesta hade säkerligen lust att begära entréavgiften tillbaka."

Kommentar Svensk filmografi

Lillie Björnstrand i sin memoarvolym "Inte bara applåder", sid 113-114:

"Regissören och manusförfattaren hette Eriksson och var mig helt främmande. Han var en utlandssvensk, som gjort sig bemärkt genom en bok om Londons slum. Emellertid blev han mycket nöjd med min prestation, lovade mig årsengagemang i det filmbolag han ämnade starta, betalade mig bra och glad och nöjd for jag hem och trodde, att min framtid var klar.

Premiären kom och besynnerligt nog blev den förlagd till Folkteatern. Rykten gick, att ingen biografägare ville upplåta sin lokal för filmen. Jag var ute på turné och hade alltså ej tillfälle att övervara premiären, som blev en stor skandal då det befanns att filmen var judefientlig. Den lades genast ned i Sverige men såldes givetvis och lär ha gått bra i Hitler-Tyskland."

Originaltitel	Kreuger kommer tillbaka (Roman)
Författare	Gustaf Ericsson

Originaltitel	Mannen som ingen kan döda (Roman)
Författare	Gustaf Ericsson

				1938	1938
Irefilm	Stockholm	Sverige	(ateljé)
	Stockholm	Sverige	(exteriörer)
	Boliden	Sverige	(exteriörer)
	Köpenhamn	Danmark	(exteriörer)
	London	Storbritannien	(exteriörer)
	Paris	Frankrike	(exteriörer)

Urpremiär	1939-03-06	Alcazar	Malmö	Sverige	107 min
Sverigepremiär	1939-03-06	Alcazar	Malmö	Sverige	107 min
Urpremiär	1939-03-06	Saga	Karlstad	Sverige	107 min
Sverigepremiär	1939-03-06	Saga	Karlstad	Sverige	107 min
Stockholmspremiär	1939-03-15	Folkan	Stockholm	Sverige	107 min

Originaltitel	L'Internationale
Kompositör	Pierre Degeyter	(1887)
Textförfattare	Henrik Menander	(svensk text 1902)
	Eugène Pottier	(fransk text 1871)

Agenter/internationella

Aktier

Bankdirektörer

Boliden

Depression

Detektiv

Frälsningsarmén/soppkök

Förskingring

Judar

Kreuger & Toll

Kreuger, Ivar (1880-1932)

London, England

Lån

Monopol

Mord

Morgan/ John Pierpont (1867-1943)

Moskva

Mutning

Nationella minoriteter, judar

New York

Obligationer

Paris (Frankrike)

Polis

Självmord

Stockholm

Tändstickor

Ådalskravallerna

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2924

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	PANIK Den svenska filmen om Kreuger-dramat
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	PANIK Filmen om Kreuger-dramat
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	PANIK Filmen om Kreuger-dramat
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	Eric Rohman

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Dia	1
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Reklamtryck
Språk	Svenska