Viggen 37 - ett militärplans historia (1973)



Maj Wechselmann får militärer och direktörer att berätta allt i filmen om stridsflygplanet som kostade staten 30 miljarder. Animerade inslag av P O Ultvedt.

"Neeej… mm… mm… neeej… neeej…" Maj Wechselman, undersökande filmare med mikrofon och randig slipover, låter som om hon håller  med männen framför kameran. Hon är inte i bild så vi vet inte om hon nickar instämmande också, men hon får två Saab-direktörer och en flygvapenchef att berätta om hur de fick staten att betala 30 miljarder för Viggen, stridsflygplanet som var omodernt redan innan det var färdigt. När det första exemplaret efter nära tjugo år kunde levereras, tog det två månader innan det körde av startbanan och brann upp.

Viggen var det största svenska industriprojektet genom tiderna. "Vi var inte plåtslagare längre", säger Tryggve Holm, vd för Saab AB under åren då Viggen utvecklades.  Nu sysslade man med avancerad elektronisk försvarsteknik. "Vi kunde göra en dödsstråle eller vad som helst!" Han visar med händerna hur Viggen skulle anfalla. Inte bakifrån utan "motströms, som när man skjuter en fågel". Wechselmann gör förstående ljud när han förklarar hur påfrestande det var att ligga före med tillverkningen, att ligga ute med 50 miljoner när man inte visste om politikerna skulle fortsätta att betala för projektet. "För om riksdagen går emot det, då hjälper ju inte de personliga löften man fått".

Holms efterträdare Lars Brising är en elegant man med pipa och Harry Schein-look. Han berättar om hur allt började. Om hur nya ambitiösa flygtekniker ville få använda sina kunskaper. "Och vissa chanser fick de då i samband med kriget".

Efter andra världskriget kom kalla kriget, då flygvapnet skulle skydda oss mot ryssarna. Kommunisterna hade agenter överallt och kunde ha bombplan över Stockholm inom tjugo minuter. USA hade baser över hela Europa, men det var viktigt att politikerna förstod från vilket håll hotet kom.

Holm, Brising och chefen för flygförvaltningen – alla minns de hur lätt allt var när man var ett litet gäng där alla kände varandra. Friskheten och ambitionerna och entusiasmen, de informella kontakterna, avsaknaden av byråkrati – Holm kunde lägga fram sin sak för försvarsministern.

Ett amerikanskt företag som byggde bombplan till Vietnamkriget levererade Viggens motor, och amerikanska elektronikexperter flögs till Saab i Linköping. I avsnittet om samarbetet med bombtillverkarna Honeywell klipper Wechselmann in bilder av civila krigsoffer.

P O Ultvedt och Ola Nyberg har gjort animationer som illustrerar hur absurt allt var. I den bästa och enklaste sitter två män i varsin fåtölj med ryggarna mot oss. Bakom det ena ryggstödet sticker det fram en pipa, som den Saab-chefen Lars Brising har. Hans osynliga animerade jag och den osynliga befälhavaren i den andra fåtöljen kommer överens om hur de ska handskas med politikerna. En genial detalj i en bild av Wallenbergarna är att näsdukarna i kavajfickorna är vikta så att de bildar bokstaven W. Saab-chefen Holms stora skära ansikte har svarta spindelarmar. En liten sladdrig flygvapenchef ringer Amerika och frågar på idiotengelska om de vet var man kan få tag på en motor. En man i uniform håller en skrivbordsmodell av Viggen mellan benen och börjar upphetsat tillfredsställa den. Blundar man för det sista är inslagen som en blandning av de pedagogiska animationerna i tv-serien Fem myror är fler än fyra elefanter och 70-talsklassikern "Historieboken", den illustrerade klassikern om kapitalismen.

Recensionerna var positiva. Om de animerade inslagen gick meningarna isär, men Wechselmann hade gjort en journalistisk bragd när hon fått de intervjuade att själva avslöja systemet. Filmen väckte en ovanligt hätsk debatt, både om Viggen och om regissörens metoder. TV 1 ville inte visa Viggen 37. TV 2 tvekade länge, för att till sist sända dokumentären tillsammans med ett informations- och debattprogram.

Nina Widerberg 2018

Den här filmen finns i distribution hos någon annan än Filminstitutet. För bokning av filmen, kontakta aktuell distributör direkt. Se längre ned på sidan under rubriken ”Bolag”.

Filmen är en politisk och ekonomisk genomgång av Viggen-projektet -- framtagningen av ett nytt stridsflygplan -- som är ett av Sveriges största och mest kostsamma industriprojekt.

Filmen består av både dokumentära intervjuer och tecknade inslag.

Pressreaktion Svensk filmografi

Maj Wechselmanns Viggen 37 fick genomgående positiva recensioner. Effektivt, välgjort och elakt, var omdömen som förekom.

"Det är en sarkastisk och bitvis ganska effektiv film. Den arbetar med både intervjuer, siffror, diagram och tecknade och komiska inpass (av Per Olof Ultvedt) och den utstrålar en harm som det i princip är lätt att dela. Den är mindre försåtlig än exempelvis Rekord!åren och såvitt jag kan se betydligt mera ovedersäglig.

Han [Tryggve Holm! framstår som på en gång hövdingen, spelaren och fixaren, en säker nestor som vet hur turerna går och alla korten ligger. Rolig -- eller vad det skall kallas -- är han när han bekänner att Saab 'legat före' i Viggen-arbetet, p g a beslutsfördröjningar i riksdagen. Och ännu roligare -- eller vad det återigen skall kallas -- är han i sin segervissa förtröstan att saken ändå är biff. (-)

Det är helt enkelt ingen riktigt snäll film det här, men varför skulle den vara det?

Det är inte heller, för att tillgripa en underdrift, riktigt snällt att spendera 30 nationella miljarder på en onödig flygmaskin." (Jurgen Schildt i AB)

"Maj Wechselmanns Viggen 37 -- ett militärplans historia (-) gör inga försök att dölja att den är en partsinlaga. I insikt om att föregiven objektivitet ändå bara är falsk avvisar den från början sådana anspråk och skildrar med öppen sarkasm och en mängd polemiska förenklingar dels beslutsprocesserna bakom Viggens tillkomst, dels hur det militär-industriella komplexet fungerar i svenska sammanhang. (-)

Över huvud taget är det märkligt hur tjänstvilligt Wechselmanns intervjuoffer biträder hennes polemiska syften. (-)

Viggen 37 har inte minst åtskilligt intressant och kusligt att säga oss om makthavarnas språk. Vad som inte är bra i filmen är de animerade avsnitt som i didaktiskt pedagogiskt syfte lagts in mellan intervjuerna. De går i en ful naivistisk stil, men bortsett från det är de ofta alldeles poänglösa. Ofta för de inte alls polemiken framåt utan blir snarare fyrkantigt understrukna upprepningar av saker som redan sagts på ljudbandet." (Jan Aghed i SDS)

"Filmen är inte minst en journalistisk bragd. Viggen, förklarar regissören utan att darra på målet, är filmen om hur man bakom ryggen på regeringen och riksdagen beslöt sätta sprätt på 30 skattemiljarder. (-) Maj Wechselmann har inte arbetat med samma hätskhet och torra redovisning som upphovsmännen till Rekordåren och gruvstrejkfilmerna. Hon har fått makthavarna att tala, och med förbluffande öppenhet. (-)

En viss tafatt och anfådd kritikeriver vidlåder dokumentationen, men som debattfilm är Viggen 37 nätt!opp suverän." (Jonas Sima i Expr)

"Dokumentation i pamflettens form. Men också en politisk thriller ur den aktuella verkligheten, som kan få åskådaren att börja tänka över varför han är så maktlös inför 'utvecklingen'. (-)

Filmens viktigaste grepp är att den konsekvent vägrar acceptera teknokraternas och byråkraternas språk. Den väljer sin egen pedagogik, åskådlig så att barn kan förstå. Detta val av språk är det verkliga politiska ställningstagandet, mer än enstaka direkta formuleringar. Och däri ligger också den journalistiska slagkraften. (--)

På grund av ämnets hemliga och svåråtkomliga art har filmens svängrum blivit begränsat. (--)

De intervjuade politikerna och teknikerna får själva avslöja systemet. Det saknas inte dråpliga polemiska poänger. Ändå kunde satiren ha blviit effektivare om man avstått från en del enklare, nästan vädjande vändningar.

Men nog borde Viggen 37 kunna väcka först ett stort skratt i landet och sedan en kritisk eftertanke. Är det så här det skall fungera? Mer skall man inte vänta, så höjd över partierna och en kritisk debatt som försvarspolitiken hålls i Sverige." (Mauritz Edström i DN)

Kommentar Svensk filmografi

Sällan har en film lyckats så i sitt uppsåt att skapa debatt som Maj Wechselmanns Viggen 37. Denna debatt kom att föras på många plan -- om filmens metod, om Viggen-projektet, om det militärindustriella komplexet, om våra försvarskostnader, om det svenska försvarets förhållande till NATO, om möjligheten av ett nytt flygplanssystem av samma typ och så vidare.

Det blev inte minst en häftig debatt inför en tänkt TV-visning av Viggen 37. Debatten blev efter svenska förhållanden rent hätsk. TV1 sade nej till visning. TV2 övervägde länge och beslutade till slut att visa filmen. Det hela löstes enligt dåtida känt TV-maner. Det lades ett debatt- och informationsprogram i anslutning till visningen. Protesterna blev dock massiva, inte minst från flera av de personer som intervjuades i filmen. Maj Wechselmann ansåg att TV-programmet efter filmen hade blivit mycket missvisande och att hon hade blivit anklagad för sådant som hon aldrig hade sagt.

26 april 1987 premiärvisades Viggens efterträdare i det svenska flygvapnet, JAS-39 Gripen. 1992 ska planet tas i bruk av flygvapnet.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se