Woody Guthrie - lyckans land (1976)

År 1936, Pampa, Texas. Woody Guthrie är en av de få som är kvar i staden. De övriga har gett sig iväg till Kalifornien för att pröva lyckan där. Woody försörjer sig med att måla skyltar och spela på danssalonger. Det räcker knappt till att försörja hustrun Mary och två barn. En dag lämnar Woody familjen och efterlämnar en lapp där det står att han far västerut och skall sända efter dem när det ordnat upp sig för honom. Han liftar, går, åker med godståg, och anländer till Los Angeles utmattad och utan pengar. Under färden har han bevittnat de sociala orättvisorna de fattiga människorna utsätts för. Han hamnar på ett läger, vilket besöks av radiosångaren Ozark Bule. Denne försöker få lantarbetarna att organisera sig. Ozark upptäcker Woody och ger denne en egen radioshow. Woody avslutar en kärleksaffär med den rika Pauline och sänder efter sin familj. Mary tycker inte om hans politiska aktiviteter och det gör inte heller radioannonsörerna. Under denna press ger sig Woody av för att sjunga för lantarbetarna i San Joaquindalen. Han återvänder, svårt misshandlad, och efter ett gräl lämnar Mary honom. Ett gräl med radioproducenten gör att han blir av med radiojobbet. En agent erbjuder honom bl.a. en kabaretsäsong på Cocanut Grove. Men Woody, äcklad av utsikterna att underhålla de rika i en plyschklädd lokal, hoppar på ett nytt godståg - denna gång mot New York.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Filmen har förtjänster. Den är vackert filmad av stjärnfotografen Haskell Wexler, bilderna från den lilla småstaden i Texas och lantarbetarnas läger känns stundtals äkta och birollsinnehavarna är utmärkta. Men filmen missar det viktigaste. Den ger ingen bild av människan Woody Guthrie och därför kan den heller inte förklara varför han var så älskad - och så hatad.

Läs Woody Guthries självbiografi "Hela härligheten" i stället (Ordfront - pocket - ca 45 kr). Den har den värme och energi som filmen saknar." Arne Norlin i Aftonbladet

"Boken sjuder av ursinnig vitalitet, av ett språk som är rikare på bilder av den amerikanska fattigdomens anatomi och kärlekens förmåga till övervintring än denna film, som ändå har bilden som uttrycksmedel.

Filmens språk är scouaktigt och överslätande. Kamerarbetet är perfekt och har givit fotografen Haskell Wexler en Oscar. Men till detta liv och denna historia är det en överloppsgärning.

När "This Land Is Your Land" klingar ut till slutbilderna anar vi varför filmen producerats först nu: Rätt eller fel, älska ditt land. Nu är det inte dags för kamp, utan för försoning.

Efter Vietnam och Watergate är det begripligt att försöka reparera den förlorade stoltheten över sitt land.

Men det hade varit hederligare med "The Starspangled Banner". Och själv skulle jag vilja se Hal Ashby åtalad för brott mot den ideologiska upphovsrätten, om det funnes någon." Eva af Geijerstam i Dagens Nyheter

"Vi-ska-klara-av-det-känslan fyller sångerna och musiken. Och Hal Ashbys film.

Ändå är jag inte säker på att Guthrie skulle ha gillat filmatiseringen av sitt liv. För att handla om en man som envetet vägrade anpassa sig till kommersiella kompromisser är filmen påfallande anpassad och utslätad.

"Den här maskinen dödar fascister" stod det på Guthries gitarr. Filmen dödar ingen." Bernt Eklund i Expressen

"David Carradine i huvudrollen är träaktig på ett passande sätt vilket måhända bidrar till trovärdig historia, en film vars apatiska inledning blir motiverad när filmen närmar sig sitt slut. Det är kort sagt en film om musik som känns ärlig och där musiken fyller en djupare funktion än det inhemska, ljudmässigt perfekta idolkort som just nu distribueras på andra biografer. Det är en film som får oss att tänka i stället för att blockera vägen genom våra öron med sockervadd." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se