Blade Runner (1982)

Ridley Scotts redan klassiska futuristiska storstadsskildring. Los Angeles år 2019. Rick Deckard får i uppdrag att förgöra fyra Nexus 6-replikanter - konstgjorda människor som använts som slavarbetare för att utforska främmande planeter.

Pressreaktion Svensk filmografi

""Jakten på de försvunna replikanterna" blir dock aldrig särskilt spännande. När Harrison Ford som en medelålders Elvis Costello vandrar omkring på Los Angeles huvudgata bryr man sig som åskådare mer om miljön än vad han sysslar med. Och någon karaktärsskådespelare är han inte, snarare ett bevis för att vissa klarar sig bättre ju färre repliker de har.

Den ständigt stegrade dramatik som fanns i Scotts rymdskräckis "Alien" saknas helt här, Harrison Ford nosar förvånansvärt lätt rätt på replikanterna och hinner dessutom vid sidan av med en kärlekshistoria med Sean Young som kanske, kanske inte också är replikant. Inte förrän mot slutet, när han ställs öga med Batty, blir det spännande.

Det är sällan miljön räddar en svag story. Men "Blade Runner" är med det imponerande kulissbygge och de färgstarka statister som utgör bakgrunden i filmen, ett undantag." Jan-Olov Andersson i Aftonbladet

"Men visst har Ridley Scott en stark känsla för visuella effekter. Till skillnad från hans tidigare "Alien" har de här tömts på innehåll. "Blade Runner" är kejsarens nya kläder, med skillnaden att kejsaren ingalunda är naken utan ytterst välklädd och inte ens kejsare utan en detroniserad vice-kung." Eva af Geijerstam i Dagens Nyheter

"Men "Blade Runner" saknar en dimension.

Det gav "Alien" det där sista lilla lyftet var att karaktärerna i denna omänskliga miljö var så mänskliga och lätta att identifiera sig med. De blev det nödvändiga sista trappsteget in i filmen.

I "Blade Runner" är figurerna betydligt mer stiliserade.

Rutger Hauer gör en anmärkningsvärd insats, men hans replikant kan inte bli mycket mer än en skräckfilms-psykopat. Harrison Fords hjälte är en fyrtitalsdeckare ur Chandler/Bogart-skolan; det låter kanske roligt, men greppet att sätta en gammal filmschablon i futuristisk miljö känns numera mest som ett ganska nött sätt att försöka få lättja att se ut som fyndighet.

"Blade Runner" fungerar, men trots den mångbottnade historien känns den plattare än "Alien". Intrycket av Ridley Scott som en av världens bästa science-fiction-regissörer består dock." Mårten Blomkvist i Expressen

"Men moralen är klassisk -- ensam är starkt och kvinnan leder den starke, hårde vilse.

Ändå är behållningen inte fyrkantig, den är magisk, mystisk, fylld av svarta framtidsbilder trots det melodramatiska slutet i soluppgången.

Det är bilderna som stannar kvar, och här handlar det mest om utanverket.

Funderingarna kring genmanipulation, människan som Gud, människan som begränsar livslängden på sina robotar -- allt det skyms, trots att det finns där.

Och framtidsdeckaren Harrison Ford och de fyra replikanterna blir till rörlig rekvisita i en fantastisk dekor." Marie Olofsson i Stockholms Tidningen

"På det tekniska planet har Ridley Scott lyckats strålande. Här finns lysande scener från ett förfallet och sjabbigt Los Angeles; på ett visuellt imponerande sätt gestaltar Scott sin vision av framtiden som en global slum.

Han har emellertid gått vilse i sin egen teknikberusning och tycks tro att skickligt komponerade scener kan ersätta dramatisk struktur. Regissören ger sig aldrig tid till att bygga upp handlingen som ständigt faller sönder i disparata incidenter." Carl Rudbeck i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se