Originaltitel | Bix |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Sverigepremiär | 1983-05-27 |
Dokumentärfilm om jazzkornettisten Bix Beiderbecke. Under 20-talet var han det stora namnet inom jazzmusiken. Han dog tragiskt 1931 vid endast 28 års ålder och blev en legend för...
"Men först och sist blir det musik, en musik med inflytelser från så skilda håll som New Orleans och Ravel och Stravinskij. Filmen slösar gudskelov med den. Det är inte Brigitte Bermans...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Foto | |
Klippning |
Produktionsbolag | Bridge Film Productions | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet |
Dokumentärfilm om jazzkornettisten Bix Beiderbecke. Under 20-talet var han det stora namnet inom jazzmusiken. Han dog tragiskt 1931 vid endast 28 års ålder och blev en legend för eftervärlden. Filmen är uppbyggd av intervjuer med Bix Beiderbeckes forna spelkamrater, släktingar, vänner och andra personer som kom i kontakt med honom. Intervjuerna varvas med foton samt 5 sekunder! spelfilm som finns bevarade från den tiden.
Censurnummer | 123930 |
---|---|
Datum | 1983-02-24 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 1270 meter |
"Men först och sist blir det musik, en musik med inflytelser från så skilda håll som New Orleans och Ravel och Stravinskij. Filmen slösar gudskelov med den. Det är inte Brigitte Bermans fel att den är intressantare än nästan allt vad hennes intervjuoffer, med Artie Shaw och Hoagy Carmichael som de mest namnkunniga, har att förtälja. Och som så ofta, misstänker jag, handlar om efterrationalisering.
Ett snilledrag är det när hon tillgriper Edward Hoppers tavlor för att illustrera Beiderbeckes kringflackande turnéliv, med dess pauser och leda och dagsrutiner. Hos Hopper hittar vi nämligen själva koncentratet av det som Bix mötte vid busshållplatserna: ett USA fullt av ekon och tomrum, ett yrvaket USA som liknar mellantinget av hangar och väntsäl och sopstation.
Att lyssna på musiker brukar vara mera givande än att beskåda musikerbiografier. Det goda med Brigitte Bermans film är att hon på sitt följsamma och kärleksfulla sätt ger oss chansen att göra bådadera." Jurgen Schildt i Aftonbladet
"Både filmen om Bix och den om Hasselgård är äreminnen som rabblar kuriosa, huset de bodde i etc. De har var sin patetisk sekundsnutt med rörliga bilder av föremålen, resten är stillbilder, intervjuer med alla upptänkliga släktingar och vänner, och i Simas fall vackra stämningsbilder med himmel, hav och sädesfält.
Samtliga intervjuade håller stiliga begravningstal. Flera ljuger men ingen invänder, ty sanningen är inte avsikten." Ingemar Glanzelius i Dagens Nyheter
""Bix" är ett professionellt, pedagogiskt och imponerande faktaspäckat arbete, men något riktigt levande porträtt blir det aldrid.
Hoagy Carmichael och andra träder fram och vittnar om vilken enastående upplevelse det var att lyssna till och arbeta med Bix.
De talar säkert sanning, men för den som inte själv redan älskar jazz, och helst också Bix, förblir mycket bara högtravande abstraktioner.
Och om jazzgeniet som människa får man nästan inte veta någonting.
Slutsumman är hedervärd men lite blodfattig." Mårten Blomkvist i Expressen
"Leon Bix Beiderbecke hade två förtärande passioner i livet -- musik och alkohol. En tacksam kombination för både beundrare och avundsmän som visste att berätta otroliga anekdoter och kunde skapa seglivade myter.
Det har heller inte varit lätt att hitta sanningen bakom det bitterljuva skimmer som omgav den tragiskt-romantiska legenden om Bix som dog 1931 endast 28 år gammal. * dödsorsak: lunginflammation, fast klarinettisten Pee Wee Russel påstod att "han dog av allt".
Ett kärleksfullt och aktningsvärt försök har gjorts av den kanadensiska dokumentärfilmaren Brigitte Berman som serverar oss den fängslande berättelsen om Bix i en nära två timmar lång dokumentärfilm med endast fem sekunder bevarad spelfilm." Lars Åhman i Stockholms Tidningen
"För den som tycker att jazz är den mest fascinerande formen av musik är den här filmen givetvis en guldgruva. Bix' musik, legendariska namn, platser, lokaler, musiker som berättar, skivtitlar etc.
Filmen är 116 minuter lång vilket är i mesta laget särskilt som slutet blir segt med all redovisning av turnerandet med Whitemans orkester. Första delen med Wolverines och arbetet med den djupt originella kompositionen "In a mist" (där Bix spelar piano) är den mest fängslande." Sven Malm i Svenska Dagbladet
Sverigepremiär | 1983-05-27 | Bostock | Stockholm | Sverige | 116 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1983-05-27 | Filmstaden 6 | Stockholm | Sverige | 116 min | ||
TV-visning | 1987-03-06 | TV2 | Sverige |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | 9 |
---|---|
Färg papper | 4 |
Album | Nej |