Månen i rännstenen (1983)

En hamn någonstans. Stuveriarbetaren Gérard bor tillsammans med sin älskarinna i slummen. Han är besatt av att hämnas sin syster Catherine, som tagit livet av sig sedan hon blivit våldtagen. Gérards misstankar faller på Newton Channing, en bisarr ung man från överklassen som super sig till döds på hamnkrogen bärande på någon hemlig skuld. Men Gérard distraheras av att Channings vackra syster Loretta kommer för att leta efter sin bror. Loretta fångar genast Gérards intresse. Han vågar inte tro på någon kärlek dem emellan, men blir så småningom övertygad om hennes uppriktighet och de gifter sig hos uppsyningsmannen i en halvt övergiven katedral. Nästa morgon vaknar Gérard omtöcknad och med baksmälla i sängen med Bella. Hon berättar att han slocknat medan Loretta väntat i bilen utanför; troligen därför att hon inte kunde förmå sig att sätta sin fot i det eländiga och smutsiga huset. Men Gérard insisterar att gå till Loretta trots Bellas böner och varningar. Under arbetet i hamnen överfalls Gérard av två män. En av dem berättar att det är Bella som hyrt dem för att spöa upp honom. Gérard tvingar Bella att erkänna, men hon påstår att det var Gérards bror Frank som fått henne till detta. Gérard känner sig nu säker på att det är Frank som våldtagit sin egen syster. Just när Gérard tänker skära halsen av sin bror dyker hans artistvän Jésus upp och avbryter det hela. Jésus berättar att Frank, på grund av Gérards starka misstänksamhet, i sitt alkoholiska töcken trott sig vara skyldig till våldtäkten. Loretta kommer för att hämta Gérard. Men medvetandet om att hans kärlek är obesvarad och att hans dröm att kunna lämna rännstenen är omöjlig, gör att han återvänder till Bella.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Jean-Jacques Beineix gjorde filmen mellan "Diva" och "Betty Blue". Den har kortats med 20 minuter sedan Cannes-festivalen 1983, där den blev utbuad.

Att nu åter se filmen är ungefär som att gå på konstutställning. Vissa bilder är så vackra, så fascinerande -- men mellan dem är det rätt långtråkigt. Filmen är inte så mycket en dålig film som ett intressant misslyckande." Jan-Olov Andersson i Aftonbladet

"Inte för en sekund låter Beineix oss tro att detta är en verklighet.

Gränderna är tapetserade med neon i den ständiga natten, lagerbyggnaderna i hamnen är inredda som för ett slagsmål på ett piratskepp, skrubben där Gerards alkoholiserade bror sover ångar av gammal fyllsvett.

Allt är kulisser, precis som livet, som filmen.

Dessa lager på lager av filmiska utanverk -- det finns också freudianska drömsekvenser, rena sagobilder och specialeffekter -- är ofta iscensatta för att föra själva historien fram i ljuset, men blir i stället dunkla slöjor som döljer den mänskliga tragedin.

När månen i filmens slutscen försvinner tillbaka i sitt dis återkommer berättaren och formulerar sin sensmoral -- "Gerard drömde om en vit stad med kyska rullgardiner . . ." och reaktionen är ett skratt. Inte ett medkännande eller en insikt.

Trots detta är "Månen i rännstenen" ett av spelfilmens fåtaliga intressanta misslyckanden, fullt i klass med Ciminos "Heavens Gate". Jean-Jacques Beineix är en besatt bildoman som tror på filmens språk. Han leker med alla dess arsenaler i denna sin andra film, som tur är fick han göra "Betty Blue" och kunde där visa att han kan tygla bilderna till att berätta om levande människor.

Bettys öde ger så här i backspegeln ett perspektiv åt det som låter som banaliteter i "Månen . . ." Beineix styrka är nämligen hans komplexitet.

I det skenbart enkla både ironiserar han över och ger relief åt nutiden. Hans porträtt av de unga kvinnorna representerar hans egentliga filosofi. Oskuldsfulla, fyllda av liv men "för bra för att leva i den här världen"." Thore Sonesen i Dagens Nyheter

"Den är ett spännande misslyckande av den unge begåvade Jean-Jacques Beineix som efter succédebuten med "Diva" fick stora resurser att bygga upp en bakgatsromantik med förförisk undergångssug. Och nog hittade han sin form. Aldrig har misären varit mer glänsande, sällan har de destruktiva demonerna glimmat grannare. Månen i rännstenen lyser skamlöst exklusiv.

Däremot lyckades han inte få fason på sin historia om en längtande hamnjobbare på mördarjakt (Depardieu) och hans möte med det vackra folket -- det som för att underhålla sitt självförakt söker de tarvligas sällskap. När skönheten från den fina världen (Kinski) rullar in i hans sjabbiga kvarter och sportbilens lack blänker, då tror han sig ha en bättre värld inom räckhåll.

Och Beineix vecklade in sig i en omständlig berättelse som inte förmådde fylla ut hans magnifika bilder." Bernt Eklund i Expressen

"Månen i rännstenen bygger på en roman av den amerikanske kriminalförfattare David Goodis som länge varit populär i Frankrike, så baserade t ex Truffaut sin Skjut på pianisten! på en av hans berättelser. Men bakgrundsmaterialet är egentligen ganska oviktigt när Beineix berättar om mannen från rännstenen (Gérard Depardieu) som möter en kvinna (Nastassja Kinski) som tycks lika ouppnåelig som månen och detta medan han jagar den man som våldtog hans syster och därmed orsakade hennes död. Det är nämligen inte den textmässiga berättelsen som betyder något i Månen i rännstenen utan det är känslan som uppstår genom filmens känslosamt vulgära stämning. Det hela är tyngre och mer överdrivet än i Diva och Betty Blue och ovanpå alltsammans ligger dessutom Gabriel Yareds genremusik som tung blötsnö.

Nog är det melodram så det förslår och blir över. Men i motsats till Betty Blue säger filmen väldigt litet om sina personer, och följdriktigt slutar alltsammans i ett stort frågetecken.

Det som dock gör Månen i rännstenen uthärdlig och kanske till och med fascinerande är att Jean-Jacques Beineix är en bildbesatt filmskapare som inte hycklar med filmkonstens voyeuristiska läggning, som har en stark erotisk känsla och som dessutom är försedd med en välbehövlig dos självironi vilket skiljer honom från pretentiösa franska tråkmånsar som Leos Carax och Luc Besson." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se