Tommy Johnson

Media (1)

Svensk skådespelare (filmroller 1956-2005). Född Tommy Clarence Fredrik Johnson i Matteus församling, Stockholm. Död i Högalids församling, Stockholm.

-                                                         

Tommy Johnson växte upp på Söder i Stockholm och utbildade sig vid Axel Witzanskys teaterskola. Sedan engagerades han vid Borås stadsteater 1958-1962, Upsala stadsteater 1962-66, Malmö stadsteater 1966-69 och var med och startade TUR-teatern i Kärrtorp. Han blev från 1970-talet och framåt en flitigt anlitad och uppskattad skådespelare i framför allt olika TV-serier och filmer. I regel handlade det om roller som män ur de s.k. breda folklagren, arbetare och motsvarande. I Jolos beredskapsserie Någonstans i Sverige (1973) var han den enkle korpral Hugg, en rättskaffens och demokratiskt sinnad karaktär, vilken var dömd att stanna på karriärstegen och som till sist offrar sitt liv vid en övning för att rädda en värnpliktig. En av hans favoritroller var den som Robert i filmen Måndagarna med Fanny (Lars Lennart Forsberg, 1977), en känslohämmad och butter karaktär och häri låg mycket av hans förmåga att uppskattas av en större publik. I Bengt Bratts och Lennart Hjulströms TV-serie Gyllene år (1975) föll det typiskt nog på hans lott att gestalta arbetarklassens del i det hela. I Lars Molins serie Korset (1985) är han en småföretagare som likt Charles Bronson inleder ett enmanskorståg mot den narkotikahandel som tagit hans barns liv, och blir på sitt sätt ett uttryck för en hedersmoral sprungen ur folkdjupen.

I TV-filmen Streber (1978) tolkade han en annan form av karaktär, en arbetare som offrar de traditionella svenska arbetarklassidealen för att bli en social klättrare. Denna roll gjorde han på ett effektivt sätt till en obehaglig men dock förståelig karaktär som till sist ändå bara hamnar i ett socialt tomrum. Johnson hade också en stor förmåga att inte behöva spela vardaglig utan blev det genom sin blotta närvaro. Han fick också en del uppskattning för detta. 1971 fick han pris som bäste manlige skådespelare vid TV-festivalen i Prag för rollen som lastbilschauffören som råkar köra över ett barn i Hon kallade mej jävla mördare (1971). 1988 blev han mottagare av Cornelis Vreesvijksstipendiet för rolltolkningar som präglats av "psykologisk insikt och stark personlig närvaro, men också av ömsinthet inför den mänskliga karaktärens svagheter. Han har gett kropp och själ åt den socialt utslagnes vånda."

P O Qvist (2004), redigerad 2011-11-07