Dödsritten under cirkuskupolen (1912)

Media (22 st)

Originaltitel	Dödsritten under cirkuskupolen : Cirkusdrama i 2 akter
Svensk premiärtitel	Dödsritten under cirkuskupolen
Distributionstitel	En Tragedie under Cirkus-Kuplen (Danmark) Dödsritten under cirkuskupolen (Finland 1912) The Last Performance (USA)
Alternativtitel	Coraldinis dödsnummer eller Cirkusryttarinnans hämnd. Konstnärsdrama i 2 akter (Göteborg)
Censurtitel	Dödshoppet från cirkuskupolen. Svenskt skådespel i två akter.

Regi	Georg af Klercker
Manus	Charles Magnusson (se kommentar)
Foto	Henrik Jaenzon
Musikarrangör	Axel Broberg (Fenix, Stockholm)
Orkesterledare	Axel Broberg (Fenix, Stockholm)

Carl Barcklind	greve Hans von Harden, kavallerilöjtnant
Selma Wiklund af Klercker	Rose Mailand, cirkusryttarinna
Georg af Klercker	greve Carl von Harden, löjtnantens far
John Ekman	cirkusdirektör
Paul Hagman	läkare
Eric Lindholm	personal vid cirkusen
Olof Ås	personal vid cirkusen
Gustaf Bengtsson	personal vid cirkusen

Produktionsbolag	AB Svenska Biografteatern
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå	1912

Den unge, charmante kavallerilöjtnanten greve Hans von Harden blir bekant med Cirkus Bernardis skolryttarinna Rose Mailand. De förälskar sig i varandra och tillsammans uppsöker de greve Hans' far för att få hans samtycke till att gifta sig.

Men fadern vägrar hårdnackat, och när han till sist inte vill ge med sig, bryter Hans med honom och tar avsked som officer för att gifta sig med Rose.

Samtidigt tar han engagemang vid Cirkus Bernardi som skolryttare. De unga tu är mycket lyckliga.

Men snart kommer svartsjuka och yrkesavund med i spelet. Den nye skolryttaren har stora publika framgångar och blir föremål för stormande bifall och blomsterhyllningar. Samtidigt börjar han intressera sig för en annan kvinna. Ur svartsjukan och avunden föds hatet hos Rose.

Cirkusens nya sensationsnummer är "Coraldinis dödsnummer", där greve Hans med sin häst gör ett djärvt språng från en plattform högt uppe under cirkuskupolen.

Samma kväll som detta nummer skall presenteras för första gången, kan Rose inte längre behärska sin svartsjuka. Utom sig av raseri ger hon hans häst en injektion, som gör den så nervös och orolig att det livsfarliga språnget uppe från kupolen misslyckas och häst och ryttare störtar till marken. I sista minuten har hon ångrat sig, men det var för sent. Utom sig av förtvivlan och sorg kastar sig Rose över den döde Hans.

För utlandet, bl a USA, inspelades även ett "lyckligt" slut. Det inleddes av en text som lydde: "Men mirakulöst nog -- han lever!"

Censurnummer	5676
Datum	1912-08-12
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	636 meter
Längd efter klipp	632 meter
Kommentar	Tre klipp i andra avd. 1. Förstoringen av giftindragningen i sprutan. 2. insprutningsoperationen, 3. hästens språng ut från plattformen. Klippens längd: 4,5 m. (Kopiornas längd varierar från 580 till 624 m)

Bildformat	1.33:1
Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit (tintad)
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	632 meter
Längd i minuter	23 min
Akter	2 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Några egentliga recensioner har inte gått att finna i tidningarna i Stockholm. Däremot möter man där notiser av skiftande längd och intresse, som berättar om "Stockholms nyaste biograf -- Fenixteatern" och beskriver den eleganta inredningen i f d Fenix musikcafé, Drottninggatan 71 C, välkänt för stockholmarna för sina väggmålningar av konstnären Vicke Andrén (1856-1930). En stor del av SvDs notis om den nya biografen upptas av en presentation av dess nye kapellmästare och hans orkester. Filmen ägnas endast en (1) rad av totalt 29 rader.

StT hade samma dag en lång spalt om Stockholms biografer, där också lokalerna fick större utrymme än vad som visades i dem. Men i notisen om Fenix fick filmen i alla fall tre (3) av totalt 14 rader.

William i AT skriver: "Dödshoppet från cirkuskupolen, inspelat av uteslutande svenskar, har ett bra och spännande innehåll, med en mängd omväxlande scener."

Håpe i SvD ger även ett kort omdöme om filmen: "Inspelningen var bra, dramat i sin helhet ganska fängslande."

Vid samma tid hade emellertid danska tidningar ofta recensioner av nya filmer i stället för enbart notiser. Dagen efter filmens premiär i Köpenhamn skrev sålunda Politiken i en längre, mycket positiv recension av filmen bl a: "Med ikke mindre Interesse ses de roligere Partier af Filmen. Den svenska Skuespillerinde, som fremstiller Skoleryttersken, er nemlig ikke blot nydelig, men har det udtryksfuldeste Ansigt og spiller med Sjæl og Følelse. En lille Kærlighedsscene er ganske særlig indtagende."

Kommentar Svensk filmografi

Georg af Klercker (1877-1951) var f.d. löjtnant vid Svea livgarde i Stockholm. Han hade tvingats lämna militärtjänsten, när han första gången gifte sig med en icke-adlig dam. Skådespelerskan Selma Wiklund (1872-1923) var hans andra hustru.

Dödsritten under cirkuskupolen var inte hans första film men den första, som nådde offentligheten. Dessförinnan hade han varit verksam som skådespelarare vid olika teatrar, och från 1912 spelade han i bl.a. flera av Svenska Bios filmer. Filmens story har alltså vissa likheter med hans egna förhållanden. Likväl har ingen velat tillskriva honom författarskapet till filmen. Detta är oklart som så ofta ifråga om tidiga svenska filmer. Enligt en envis muntlig tradition tillskrivs manuskriptet Svenska Bios chef Charles Magnusson, och denne har säkerligen haft stort inflytande på det, inte minst därför att mönstret i uppslag och händelseförlopp är ett så tydligt försök att efterlikna två danska publikframgångar, De fire Djævle / De röda artisterna, regisserad av Robert Dinesen efter Herman Bangs berättelse med motiv från cirkusvärlden, och Den flyvende Cirkus / Den flygande cirkus, regi Alfred Lind och med Lili Bech som ödesdiger ormtjuserska. Bägge filmerna hade nyligen visats i Sverige och blivit mycket stora publikframgångar.
Med tanke på att Charles Magnusson så envist nämndes som författare, kan man kanske ge filmen beteckningen "producentfilm" - dess konkurrentavsikt i ett bestämt avseende var ju uppenbar.

Men samtidigt hade filmens grundmönster fått ett dramatiskt inslag av svenskt ursprung. Bakom "Coralidinis dödsnummer" låg en verklig händelse, som utspelat sig i Göteborg. Konstryttaren François Coraldini lät skenbart med hjälp av en ballong hissa upp sig och sin häst till en liten plattform under cirkuskupolen för att utföra vissa konststycken. Vid en föreställning 1898 störtade Coraldini med sin häst och slog ihjäl sig.

Efter premiären i Stockholm, där filmen visats under titeln Dödsritten under cirkuskupolen, visades den i svenska landsorten oftast under (den ursprungliga) titeln Dödshoppet från cirkuskupolen. Detta har gjort det ännu svårare att särskilja den från filmer med alltför likalydande titlar, speciellt den samtida Lindanserskan eller Dödssprånget från cirkuskupolen (originaltitel: Dødsspringet til Hest fra Cirkus-Kuplen). Det var en dansk film, producerad av Nordisk Films Kompagni, regi Eduard Schnedler-Sørensen, vilken i stockholmspressen reklamerades som "Säsongens största cirkusattraktion" och hade premiär i Stockholm på Regina samma dag (!) som Dödsritten under cirkuskupolen. Den visades i svenska landsorten även under titeln Under cirkuskupolen eller Dödssprånget.

Dödsritten under cirkuskupolen spelades in under senare hälften av juli 1912 med cirkusarenan med åskådarläktare arrangerad på ett öppet fält intill Svenska Bios ateljé på Lidingö. Man annonserade i pressen 22 och 23 juli 1912 efter statister som åskådare vid inspelningen av cirkusscenerna 24 juli 1912.
Dödsritten under cirkuskupolen ansågs länge helt förlorad med undantag för ett mycket kort avsnitt, som ingick i SFs klippfilm Minns du -? (1935). Vid ett besök i George Eastman House, Rochester, USA, identifierade Gösta Werner i dess arkiv en film, som angavs som dansk till ursprunget och i USA hade distribuerats av det franska bolaget Pathé. Filmen visade sig vara första akten av Dödsritten under cirkuskupolen, som sedan med ytterligare hjälp av stillbilder, texter och materialet från Minns du -? kunde i huvudsak rekonstrueras. Den amerikanska kopian hade varit försedd med det lyckliga slutet.

				1912-07	1912-07
Svenska Biografteaterns ateljé	Lidingö	Sverige

Urpremiär	1912-08-12	Fenix	Stockholm	Sverige		(biografens invigningsprogram)
Sverigepremiär	1912-08-12	Fenix	Stockholm	Sverige		(biografens invigningsprogram)
Annan visning	1912-08-26	Kosmorama	Köpenhamn	Danmark		(dansk premiär)

Minns du? (1935)

Citat ingår från

Dödsritten under cirkuskupolen (1912)

Cirkus

Injektion

Konflikt/far-son

Lyckligt slut för utlandet

Officer

Otrohet

Skolritt

Svartsjuka

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	16 mm
Längd i meter	139

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	330

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	330

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	16 mm
Längd i meter	139

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Omfång	3 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	13 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	8
Bakombild papper	2
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska