Du skall älska din nästa såsom dig själv är en dokumentärfilm som visar krigets katastrofala påverkan på människor och miljö och om att dess verkningar inte upphör i och med att kriget tagit slut. Genom arkivbilder och nytaget material ger Wechselmann ett panorama av den förstörelse och de lidanden som några av de senaste 75 årens krig förorsakat. Filmen består av sju olika exempel.
Första exemplet:
Inbördeskriget i El Salvador 1980-92.
Ögonvittnen intervjuas och de berättar om den brutalitet som drabbade civilbefolkningen under kriget. Intervjuerna varvas med journalbilder. Redan på 70-talet höjdes röster mot orättvisorna i samhäller från liberaler, präster och kommunister. Många präster med ärkebiskop Oscar Romero i spetsen predikade om ”Bröd till alla”.
1980 tog en militärjunta makten och i intervjuerna berättar anhöriga om hur civilbefolkningen utsattes för dödspatruller och tortyr. Den 24 mars 1980 mördades Oscar Romero och då bröt inbördeskriget ut på allvar.
Regeringen fick stöd från USA i form av pengar och militära rådgivare, men gerillan kunde inte besegras.
En intervjuad kvinna säger: ”Vi bodde i en krigszon, det var vårt enda brott.”
Människor flydde in till städerna, vars invånarantal tredubblades med sociala problem som följd.
Text: ”70 000 människor dog och 1 miljon människor tvingades på flykt.”
Andra exemplet:
Inbördeskriget i Grekland 1945-49.
1941 invaderades Grekland av tyskarna som bl a beslagtog så mycket mat att 260 000 greker dog av svält. Året därpå bildades en gerillaarmé bestående av bondeparti, liberaler, socialister och kommunister. I intervjuer, varvat med dokumentära bilder, berättas om hur gerillaarmén kom med mat till befolkningen, något som tyskarna bestraffade genom att hänga gerillamedlemmar och massakrera hela byar. 1944 befriade general Markos Vafiades Peloponesos. Samma år tog högerpartiet, med stöd av engelsmännen, makten. Detta var upptakten till inbördeskriget. Då Storbritannien var försvagat gick USA in med pengar och vapen till högerregeringen. 1949 besegrades gerillan. 120 000 människor sattes i koncentrationsläger.
Tredje exemplet:
Koreakriget 1950-53.
Konflikten handlade om 38:e breddgraden som delade Korea i två delar. Nord-Korea anklagades för att ha överträtt breddgraden och 1950 gick FN-styrkor ledda av USA in på Syd-Koreas sida. Nord-Korea fick senare stöd av Kina. 1953 enades parterna om vapenstillestånd som råder än idag.
Filmen visar dokumentära bilder från olika delar av Nord-Korea och ett totalförstört Pyonjang.
Texter: ”USA:s flygvapen förstörde 90% av Nord-Koreas el-produktion och de båda dammar som försörjde risodling och lantbruk med vatten […] Vid 40 000 bombräder första året släppte USA 29 711 ton bomber och 2 663 513 liter napalm […] 1,5 miljoner sydkoreaner, 1 miljon frivilliga kinesiska soldater, 500 000 nordkoreaner och 54 000 amerikanska soldater dödades.”
Fjärde exemplet:
Vietnamkriget 1961-1975.
Dokumentära bilder visar hur vietnamesiska familjer splittras. Amerikanska helikoptrar dånar över fält och skogar. Människor flyr. Bilderna visar också amerikanska soldater som låter sig fotograferas vid dödade vietnameser. En amerikansk militärstrateg beskriver tryckvågsbomber som ”ogräsrensare”. Huvudmålet är att göra fält och skogar obeboeliga och obrukbara. Filmen berättar också om hur bomberna skapat 20-30 miljoner hål i den nordvietnamesiska marken och att en tredjedel av dem ständigt är vattenfyllda. Jorden kan inte brukas och de vattenfyllda hålen blir kläckningsplatser för smittobärande myggor. Bombningarna är den främsta orsaken till de omfattande ekologiska rubbningarna. Text: ”1,8 miljoner vietnameser, 800 000 kambodjaner och 47 000 amerikaner dog.”
Femte exemplet:
Afghanistan 1979-1988
1979 invaderade Sovjet Afghanistan som inte ville acceptera den regering som sovjetstaten påtvingat dem. Dokumentära bilder från gerillakrigare i bergen och sovjetiska soldater som beskjuter dem, samt bilder på skadade och undernärda människor.
Text: ”5 miljoner människor flydde från Afghanistan. 1 miljon afghaner och 150 000 sovjetiska soldater dog.”
Sjätte exemplet:
Gulfkriget. Kriget i Persiska viken 1991.
Text: ”Kommunismen föll men skurkarna blev kvar.”
Filmen berättar hur Saddam Hussein på 80-talet köpte vapen för 113 miljarder dollar. Frankrike, USA och Storbritannien gav honom kredit. Så invaderar Irak Kuwait. Därför inleddes en offensiv av allierade FN-trupper under USA:s ledning mot Irak. Filmen visar delar av de tv-bilder som spriddes över världen av ”precisionsbombningar mot militära mål” . Filmen visar vidare bilder från det totalförstört kraftverk som före kriget försörjde 1,4 miljoner människor med el. 95% av Iraks el-försörjning ödelades av bombningarna. Bilder på vattenkraftverk med förstörda turbiner, på kloakvatten från Bagdads 4,5 miljoner invånare som rinner rakt ut i floden Tigris. Filmen fortsätter med bilder från förstörda telekommunikationscenter och från förstörda bostadsområden.
Text: ”Efter 1991 har över 1 miljon irakiska barn dött av vattenburen smitta och undernäring. 130 000 irakiska soldater dog och 230 000 amerikanska veteraner lider av Gulfkrigssyndromet som ingen hittills lyckas diagnostisera.”
Sjunde exemplet:
Nato mot Serbien 1999.
Bilder på bomber som ödelägger raffinaderier, värmeverk och elverk. 150-300 missiler exploderar varje natt. Sönderbombade broar, förstörda hus, krossade bilar och människor som går runt i spillorna av sina forna hem. Döda civila ligger utmed vägkanterna. Nato har bombat en flyktingkonvoj.
Text: ”I 72 dagar besköts vägar, bussar, tåg, skolor, sjukhus, bondgårdar… 78 civila fabriker och 500 000 jobb försvann med bomberna. 40% av all telekommunikation förstördes. Föroreningar från raffinaderier, kemiska fabriker, utarmat uran. 150 000 flygtimmar över ett begränsat luftrum och 79 000 ton bomber har skadat miljön i hela sydöstra Europa.”
Därefter är filmen åter där den började – i El Salvador. Filmen visar på en extrem fattigdom och människor intervjuas om krigets efterverkningar.
