Birgitta Jansson

Media (1 st)

Svensk regissör och animatör. Född Ingrid Birgitta Jansson i Östhammar, Uppsala län. Död i Matteus församling, Stockholm.

-

Birgitta Jansson kom, trots sin korta levnad, att påverka både svensk och internationell animerad film. Det internationella genombrottet skedde genom kortfilmen Semesterhemmet, trefaldigt prisbelönad vid animationsfestivalen i Annecy 1981. Genom denna dockfilm blev hon en av pionjärerna för ett nytt sätt att göra animerad dokumentärfilm med utgångspunkt från dokumentärt inspelat ljud. I filmen utnyttjade hon leranimationens uttrycksmöjligheter vid ungefär samma tid som Peter Lord och David Sproxton vid det brittiska bolaget Aardman Animations började göra liknande filmer.

Jansson var en av de mest välutbildade svenska filmtecknarna och animatörerna på sin tid. Efter studier vid Konstfacks aftonskola, Beckmans reklamskola och konstakademin i München genomgick hon en ettårig animationskurs i Haag. Dessutom arbetade hon 1973 som animatör vid SVT Malmö och därefter under ett år med långfilmen Dunderklumpen (Per Åhlin, 1974). Det var då jag lärde mig animera i praktiken, som hon beskrev det. I Belgien jobbade Birgitta 1975 både med TV-serien Pierrot och med långfilmen Smurfarna och den förtrollade flöjten (Peyo,1976). 1978 arbetade hon åter i Sverige som animatör på TV-serien Farbrorn som inte vill va' stor (Peter Cohen, Olof Landström, 1979). Dessutom undervisade Birgitta i animation och skrev 1980 handboken "Animation". För Riksutställningar skapade hon en animationslåda som visade olika tekniker med mottot "det viktigaste är att film blir allas egendom".

Där borta där lyckan bor (1978) hette Janssons första egna film, en kort cellanimation om vart behovet av drömmar och myter kan leda. 1981 följde den prisbelönta leranimationen Semesterhemmet med ljud inspelat på ett jämtländskt hälsohem. Den stop motion-animerade kortfilmen om en dag på hemmet med lerfigurer som med utgångspunkt från rösterna var personligt karakteriserade in i minsta detalj. Filmen avslutas med en live action-scen där de verkliga förebilderna betraktar och kommenterar sina motsvarigheter i lera. Som filmens producent och upphovsperson kontrollerade Birgitta Jansson allt, från scenografi och filmning i en lägenhet i Östersund till klippning och efterarbete på Filmverkstan i Stockholm. Festivalsuccén blev dock en tung börda med kostsam administration för filmskaparen som visserligen var både stark och drivande men också skör.

Jansson stod för regi och animation i sin nästa film Ur en kos dagbok (1984) som byggde på en bok av Beppe Wolgers och Olof Landström, och producerades av Svenska Filminstitutet. Den tecknade kortfilmen som skildrar tillvaron ur en kos perspektiv blev en lyckad helhet och erhöll CIFEJ:s hedersomnämnande i Berlin 1985. Hon påbörjade också en ny leranimation, Lördag i North Carolina (1986), tillsammans med Cyndee Peters och Claes-Göran Lillieborg - en film som kom att färdigställas först efter Birgitta Janssons alltför tidiga död 1985. Bland andra oavslutade projekt var en tecknad film om Atlantis som hon efterlämnade skisser till.

Birgitta Janssons Minnesfond för Animerad film instiftades 1985 och är en stipendiefond, förvaltad av Teaterförbundet.

Elisabeth Lysander (2015)