Vi har vår egen sång - musikfilmen (1976)

Media (1 st)



Svensk tv visar European Song Contest och på Alternativfestivalen kallar Sillstryparn ABBA:s manager för ett cyniskt svin, i hiten "Doin' the omoralisk schlagerfestival".

"So close your eyes, stop your ears / Close your mouth, take it slow / Let others take the lead and you bring up the rear / And later you can say you didn't know." Peggy Seeger, stridbar halvsyster till protestsångaren Pete Seeger framför "The Choice Song", Ole Hjort och Björn Ståbi spelar "Brudmarsch från Orsa", exfången Konvaljen framför spoken word-numret "Resocialiseringsblues", Los Andinios får med publiken på fötter med "Vamos Chile", Risken finns går helt över styr i "Gambia" och i superhiten "Doin' the omoralisk schlagerfestival" kallar Sillstryparn ABBA:s manager Stickan Andersson för ett cyniskt svin. Vad de danska artisterna sjunger om är oklart.

1974 hade ABBA vunnit Eurovision Song Contest med "Waterloo" och 1975 skulle Sverige stå för den tv-sända schlagertävlingen. Den progressiva musikrörelsen gick till attack och slog upp ett jättetält där nära tusen musiker från fjorton länder framträdde under sex dagar. Bakom Alternativfestivalen stod fyrtio organisationer, från musikerföreningar till Kulturrådet och Landstinget. Dagen för tv-sändningen deltog fem tusen människor i en protestmarsch, och året därpå blev det ingen festival i tv.

Femtio heroiska filmare hjälptes åt att dokumentera alltihop. En av dem var Jan Lindqvist, som berättat att man till en början ställde kamerorna där publiken stod, men efter hand lärde sig. "Kameran ska vara inuti musikerna." På vissa ställen är stillbilder, konstverk och journalfilmer inklippta. Idag skulle man nog inte lagt foton av barn som dödats i spanska inbördeskriget till Mikael Wiehes "Juanita", utan hållt sig till bilderna där Hitler skakar hand med Franco 1939, Franco skakar hand med Mussolini 1939 och Nixon vinkar och ler med Franco bredvid sig i baksätet 1970. De nytagna bilderna från ett cocktailparty för deltagarna i den tv-sända festivalen är minnesvärda. En redlöst berusad man försöker köra in en bricka med snittar i munnen på en annan gäst och blir utburen vrålande "Money! Money! Money!"

I keps och gubbrock vevar Ulf Dageby vilt med sin röda elgitarr. Musiker från Nationalteatern och Nynningen backar hans rollfigur Sillstryparn i den odödliga "Doin' the omoralisk schlagerfestival". Letar man efter texten på internet får man hur många träffar som helst, som på en sajt för småbarnsföräldrar.

…de sjunger om den spanska solen

Men garrotteringar och mord det skiter de i

och svänger på fascistkärringkjolen

Och här kommer ABBA i kläder av plast

lika döda som sillkonserver

De skiter också i allt vill göra snabba stål

det pyr i mina franska nerver

Doin' the omoralisk schlagerfestival

Doin' the omoralisk schlagerfestival

… och Stickan Andersson

han tycker folk är dum

producerar romantik

Men kärleken är stark

så Stickan får en spark

som passar ett cyniskt svin

Men ni som jobbar hårt

och ni som har det svårt

sjung med i Sillstryparns melodi

Vi har vår egen sång

vi ger väl fan i dem…

Cyniska svin känner man ju till, men vad är en fascistkärringkjol?

Det är kjolen Sylvia Vrethammar svänger med på omslaget till singeln "Eviva España", där hon sjunger om hur underbart det är i Francos diktatur. "Eviva España" låg på den brittiska hitlistan så länge att Vrethammar hamnade i Guinness rekordbok. Och de andra smädelserna? Cyniskt svin tog skruv, sillkonserverna väckte inte lika starka känslor.

Vid en mikrofon på Sergels Torg står den brittiska journalisten Roger Wallis, en allvarlig man som talar till demonstranterna med sitt barn på armen; om kommersialiseringen av kulturen och om människor som i stället för att konsumera musik vill dela känslor och få kontakt med andra. Tretton tusen människor ville dela känslor och få kontakt, och gjorde det i ett tält i Storängsbotten.

 

Dagens Nyhters Ingmar Glanzelius var hänförd. "Det brukar sägas att musik är omöjlig att begripa. Denna film visar att det går visst. Därför är det den bästa musikfilm jag sett."

Nina Widerberg 2018

Den här filmen finns i distribution hos någon annan än Filminstitutet. För bokning av filmen, kontakta aktuell distributör direkt. Se längre ned på sidan under rubriken ”Bolag”.

Läs mer om denna film i vår artikel "Vi har vår egen sång – en alternativ mediahändelse"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Vi har vår egen sång - musikfilmen
Svensk premiärtitel	Vi har vår egen sång - musikfilmen
Söktitel	Musikfilmen

Regi	Dick Idestam-Almquist Jan Lindqvist Lennart Malmer Stefan Jarl Tommy Goldman Axel Rudorf-Lohmann (som Axel Lohmann)
Produktionsledare	Göran von Matérn (även research) Elisabet Reslegård (även research) Godfried Talboom (även research) Göran Setterberg (även research) Lena Hansson Varhegyi (som Lena Hansson) (även research) Stefan Jarl (även research) Tore Berger (även research)
Foto	Anders Ribbsjö Bo Öhlén Boris Ersson Erik Sundberg Göran Du Rées Inge Roos Jan Lindqvist Lennart Malmer Marianne Nicou Per Svensson
Klippning	Jan Lindqvist Pelle "Badis" Andersson (slutredigering)
Ljudtekniker	Bård Beckman Christer Furubrand Per Carleson Peter Holthausen Pelle "Badis" Andersson Ulf Darin Mats Kihl Anders Bjurström Birgitta Hedin Björn Karlsson Björn Öberg
Kameraoperatör	Roland Lundin Roland Sterner Staffan Lamm Staffan Lindqvist Tommy Goldman Tony Forsberg
Elektriker	Bo Ahlgren
Negativklippning	Sven-Erik Widin
Dekorassistent	Bettan von Horn (som Elisabeth "Bettan" von Horn) Christina Olofson Johan Schell Louis Daniel Malte Wadman Mia Gerdin Mikael Katzeff Suzanne Branner
Mixning	Sven Fahlén (Europa Film)
Förtexter	Rolf B. Lindberg (trickfoto)
Textdesign	Anders Wepsäläinen (teckningar förtexter)
Övrig medarbetare	Hans-Eric Ahrn (ljud) Björn Hammarkvist (passare) Lars Rune Nilsson (som Lars R. Nilsson) Björn Selander (tekniker) Ulf von Strauss René Zuber (passare) Kjell Jörstedt (målningar till sången "Jack the Ripper")

Ulf Dageby (som Sillstryparn)
Shit & Chanel
Nationalteatern
Kebnekajse
Styrbjörn Bergelt
Lennart Johansson (som Konvaljen)
Ole Hjorth
Björn Ståbi
Gregoris Tzistoudis
Margareta Söderberg
Risken Finns
Hoola Bandoola Band
Peggy Seeger
Ewan MacColl
Karaxu
Francisco de Roca
Amerindios
Bernt Staf
Solvognen
Balkan
Kevin Coyne
Roger Wallis	(journalist)
Phil Coulter	(schlagerkompositör, Eurovisionsschlagervinnare 1967 med "Puppet on a String")
Geraldine	(Englands tävlande i Eurovision Song Contest 1975)
Roland Eiworth	(Direktör för Eurovision Son Contest 1975)
Henrik Hahr	(Direktör för European Broadcasting Union)

Produktionsbolag	Kinoki Produktion AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Föreningen Ny Film
Distributör i Sverige (16 mm)	Filmcenter Distribution AB
Distributör i Sverige (DCP)	Folkets Bio AB	2019
Laboratorium	AB Nordisk Filmkopia
	FilmTeknik AB
Förtext	Animagica Film & Video AB

1975 arrangerades Eurovisionsschlagertävlingen i Stockholm. Den progressiva musikrörelsen i Sverige svarade med att arrangera mot-evenemang på flera håll i landet, och i Stockholm genomfördes en regelrätt alternativ-festival. Denna festival är i Vi har vår egen sång utgångspunkt för en skildring av den svens!ka musikrörelsens mångfald -- dess nationella särarter och dess ofta internationella orientering.

Rörelsens musik dominerar filmen som dock även redovisar och gör sig till tolk för protesterna mot det kommersiella jippot i TV. (Bearbetning av artiklar, pressmeddelanden och SFI-material)

Censurnummer	115822
Datum	1976-06-24
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2744 meter

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2744 meter
Längd i minuter	100 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Vi har vår egen sång väckte många kritikers förtjusning, och inte minst uppskattades filmarnas professionella handlag.

DN (Ingmar Glanzelius): "Femtio fria filmare har gjort filmen om den unga musikrörelse som kallar sej progressiv, har egna skivbolag och egen distribution av skivor och levande musik. Den visar tjugo grupper med ett hundratal musiker.

Ändå är filmen inte så ung som jag befarade. Både musiker och publik spänner över de flesta åldrar. Musiken är mycket mer varierad än vad en utomstående kan tro: från elektrisk rock till visor och cabaret.

Här blir musiken inte bara ljud, för filmen visar också publiken. Inga smäktande motljusbilder av kelande par på en kulle i solnedgången, utan nakna, nära ansikten. När Nationalteatern spelar 'Barn av vår tid', ser man hur det rycker i ansikterna på dem som sången handlar om.

Därför blir musiken bättre i filmen än på skiva, nu kan man se den också, och dess sammanhang. (-)

Filmen arbetar med kontraster, så att man begriper bättre och upptäcker.

Som några spontana ansikten på en egen fest, och strax därpå ansikten från TV:s fest. Först tror man de är parodier eller skyltdockor, men de visar sej vara riktiga. Skillnaden är så stor att man måste skratta.

En av TV:s sångstjärnor berättar i en intervju att musiken över Europa är i stort sett likadan. Filmen visar att han ljuger, eller bara ser en mycket liten men mäktig bit av verkligheten. Jämför Lasse Berghagen och t ex Sillstryparn, när han på göteborgska sjunger om 'doing the omoralisk schlagerfestival'. Även den är hårdare i filmen än på skiva. (-)

Det brukar sägas att musik är omöjlig att begripa. Denna film visar att det går visst. Därför är det den bästa musikfilm jag sett."

AB (Arne Norlin): "Detta är en viktig film. En film för alla åldrar, föräldrar och barn, rockdiggare och folkviseälskare, de som var med och kämpade mot EM-schlagern i fjol och de som smygtittade på Karin Falck i TV. Men framför allt för alla som är nyfikna på vad det här som heter 'Musikrörelsen' eller 'den alternativa musiken' egentligen är. (-)

En del nummer i filmen är så fina att man samtidigt känner sig rörd och förbannad. Jag tänker speciellt på Nationalteaterns 'Barn av vår tid', Margareta Söderbergs hyllningssång till Kata Dahlström, Amerindos chilenska kampsång och Hoola Bandoolas spaniensång som bildsatts med journalfilmer från spanska inbördeskriget.

Den svenska musikrörelsen är unik i Västeuropa. Inget annat land har så många människor som spelar musik för sin egen och andras glädje och inte för att tjäna pengar. Den här filmen har varit på gång i många år. Den tändande gnistan blev kampen mot EM-schlagern i fjol vår."

SDS (Bosse Hansson): "Det är en film ni inte ska missa! På papperet låter det träigt och tråkigt: en massa grupper filmade rakt upp och ner. Man 'vet' från början hur det skall låta: partipolitiska slogans, amatöristisk musik, dåligt, tråkigt.

Verkligheten är en annan - genom fräcka och fräscha klippningar blir filmen om festivalen en skön upplevelse. Det är inte bara ett kallt, opersonligt registrerande av vad som hände. De filmade, spelande banden interfolieras t ex av ryckiga, otydliga journalbilder från spanska inbördeskriget, sekvenser från cocktailparty från den 'riktiga' schlagerfestivalen o s v.

Allt smakfullt gjort. Inga överdrifter. Naturligtvis vinklat men med finess.

Jag gick till föreställningen med onda aningar, men de kom på skam och det är jag glad över."

Kommentar Svensk filmografi

Eva af Geijerstam berättade om tillkomsten av Vi har vår egen sång i Dagens Nyheter 28.8.1976:

"Närmare 50 filmare har satsat sitt arbete i filmen, till största delen under en hektisk vecka i mars 1975.

De flesta har kanske glömt bort den här veckan. Det var då Sveriges Radio stod som värd för Eurovisionens melodifestival. Ett dyrbart värdskap, som ett 40-tal organisationer i Musik-Sverige protesterade mot.

Protesten hade bara sin avstamp i meloditävlingen ute i Älvsjös blänkande mässhallar, men protesterna sträckte sig längre än så: mot Sveriges Radios musikpolitik, och vidare mot de kulturpolitiskt ansvariga. Svensk musikpolitik får inte styras från de multinationella grammofonjättarnas kontorsrum, musik är inte en produkt att köpa och sälja, musik kan man inte tävla i, menade de som protesterade.

Någon gång under vintern 74/75 enades de 40 organisationerna om att arrangera vad man kallade en alternativ festival, för att visa på hela den lust, kontakt!vilja och skicklighet som finns i musik med andra förtecken än i Eurovisionens tävlingsmelodier. Också hos filmare väcktes entusiasmen för att dokumentera den musik som alternativfestivalen visade fram. Många av dem var före inspelningen själva ganska obekanta med all den musik som nu finns dokumenterad i filmen. (-)

Under inspelningsveckan lärde sig filmarna dag från dag mer och mer om innebörden i att kombinera musik och film:

Jan Lindqvist:

-- Musik spelas på scener. Därför faller det sig naturligt att filma mot scenen, ur publikens synvinkel. I stället ska kameran finnas inuti musikerna, inne bland dem. Först misslyckades vi, men ändrade hela tiden till det bättre.

Målet har hela tiden varit levande för filmarna, trots att de oavbrutet distraherats av att behöva kämpa för det produktionssätt som just denna film kräver. Målet har varit att lyfta fram den levande musikkultur som är mer okänd än den förtjänar på grund av Sveriges Radios och andra massmediers ointresse."

Projektets ekonomi redovisades i en artikel i Sydsvenska Dagbladet (17.6.1976) signerad HED. Här gick filmen fortfarande under arbetsnamnet Musikfilmen:

"Musikfilmen är en 35 mm färgfilm, en timma och fyrtio minuter lång, som kostat omkring 1,5 miljoner kr. Cirka 400 000 av de pengarna kommer från en av Filminstitutets H-fonder. Resten är värdet av den arbetsinsats som ett fyrtiotal personer, däribland Lindqvist och andra filmarbetare, tekniker och musik!entusiaster, investerat i filmen.

Filmkollektivets förhållande till Filminstitutet har inte varit det bästa. Institutet anklagade filmarna för att skriva upp värdet av deras arbete, drog igång en omfattande pappersexercis och höll under ett par månader inne en del av H-fondspengarna. Jobbet på filmen måste då avbrytas.

-- Ingen film i filmhistorien har fått sin ekonomi undersökt så noga som denna, säger Jan Lindqvist."

Sverigepremiär	1976-06-28	Folkets Bio	Visby	Sverige	100 min
Urpremiär	1976-06-28	Folkets Bio	Visby	Sverige	100 min
Stockholmspremiär	1976-08-30	Folkets Bio	Stockholm	Sverige	100 min
TV-visning	1977-04-01	TV2		Sverige	96 min
Cinemateksvisning	2019-08-16	Filmhuset	Stockholm	Sverige

Originaltitel	Doing the Omoralisk Schlagerfestival
Kompositör	Ulf Dageby
Textförfattare	Ulf Dageby
Framförs av	Sillstryparn

Originaltitel	Rock-Marie
Kompositör	Anne Linnet
	Lis Sørensen
Sångare	Shit & Chanel

Originaltitel	Jack the Ripper
Kompositör	Ulf Dageby	(Nationalteatern)
Textförfattare	Ulf Dageby	(Nationalteatern)
Framförs av	Nationalteatern

Originaltitel	Balladen om björnbär och nätmelon
Kompositör	Ingemar Böcker
Textförfattare	Ingemar Böcker
Framförs av	Kebnekajse

Originaltitel	Springlek efter Lars Bergelt Sjungare
Framförs av	Styrbjörn Bergelt

Originaltitel	Resocialiseringsblues
Kompositör	Lennart Johannsson
Framförs av	Konvaljen

Originaltitel	Brudmarsch från Orsa
Instrumentalist	Ole Hjorth	(fiol)
	Björn Ståbi	(fiol)

Originaltitel	Kata Dahlström
Kompositör	Bo Granhammar
Textförfattare	Bo Granhammar
Sångare	Margareta Söderberg

Originaltitel	Solo i G-dur
Kompositör	Gregoris Tzistoudis
Instrumentalist	Gregoris Tzistoudis

Originaltitel	Gambia
Kompositör	Lars Fernebring
Textförfattare	Gunnar Danielsson
Framförs av	Risken Finns

Originaltitel	Juanita
Kompositör	Björn Afzelius
Textförfattare	Björn Afzelius
Framförs av	Hoola Bandoola Band	(visas ej i bild)

Originaltitel	Song of Choice
Kompositör	Peggy Seeger
Textförfattare	Peggy Seeger
Sångare	Peggy Seeger
	Ewan MacColl

Originaltitel	Resistancia se organiza
Kompositör	Patricio Manns
Textförfattare	Patricio Manns
Framförs av	Karaxu	(Chilensk grupp)

Originaltitel	Carta a los portuarios
Framförs av	Francisco de Roca	(sång och spel)

Originaltitel	Victor Jara
Kompositör	Mikael Wiehe
Textförfattare	Mikael Wiehe
Framförs av	Hoola Bandoola Band

Originaltitel	Min husstansreaktor
Kompositör	Thure Oleson
	Peder Kragerup
Framförs av	Solvognen

Originaltitel	Barn av vår tid
Kompositör	Ulf Dageby
Framförs av	Nationalteatern

Originaltitel	Sveriges Radio alltför radikal
Kompositör	Bernt Staf
Textförfattare	Bernt Staf
Sångare	Bernt Staf

Originaltitel	Let's Work Together
Kompositör	Wilbert Harrison
Textförfattare	Wilbert Harrison
Framförs av	Kevin Coyne	och hans band

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1976			(bidrag om 209 931 kr)

Eurovisionsschlagertävlingen

Musikfilm

Musikrörelsen

Stockholm

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	CRI-negativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2744

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2744

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	VI HAR VÅR EGEN SÅNG MUSIKFILMEN.

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	VI HAR VÅR EGEN SÅNG VI GER VÄL FAN I DOM!
Tryckeri	Tryckerigruppen
Affischdesign	Musikens makt

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	3
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Hastighet	24
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264