Flickan från Paradiset (1924)

Media (46 st)

Originaltitel	Flickan från Paradiset
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Theodor Berthels
Producent	Lars Björck
Manus	Henning Ohlson
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Filmindustri AB Triumvir
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Sverigepremiär	1924-09-15

Medverkande

Mathias Taube
Torkel Gudmundson

Hilda Borgström
Märta, hans hustru

Jessie Wessel
Hildur, deras dotter

Gösta Nohre
Ragnar, äldste sonen

Åke West
Börje, yngste sonen

Fridolf Rhudin
Måns Persson

Visa fler

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs...

Visa hela texten

Handling

Torkel Gudmundson är bonde och ägare till den vackra gården Paradiset, som länge gått i arv från far till son. Han älskar gården och ser med oro att äldste sonen Ragnar inte artar sig...

Visa hela handlingen

Press

Stockholmskritiken var nästan enstämmigt positiv till Flickan från Paradiset, fann den sympatisk i sin enkelhet och menade att Theodor Berthels gjort en löftesrik regidebut, framför allt i...

Visa all press

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Bevarade och förlorade svenska stumfilmer.

Torkel Gudmundson är bonde och ägare till den vackra gården Paradiset, som länge gått i arv från far till son. Han älskar gården och ser med oro att äldste sonen Ragnar inte artar sig till någon bra bonde. Han sätter sitt hopp till älsklingssonen, den lille Börje. Torkel är gift med Märta som är storstadsbarn och som längtar tillbaka till Stockholm, något som är en ständig källa till konflikter i det annars lyckliga äktenskapet.

I samband med att en ny brunn ska grävas på gården upptäcker drängen Måns Persson att det finns järnmalm i marken. Han kontaktar ingenjör Ruterberg som konstaterar faktum och blir intresserad av att köpa Paradiset. Torkel Gudmundson hålls i okunnighet om malmfyndigheterna men ansätts hårt både av hustrun och ingenjören, vilka önskar att han ska sälja gården. Bonden avvisar Ruterbergs allt högre anbud, men faller slutligen till föga när sonen Börje en dag faller i älven och är nära att omkomma men räddas genom Ruterbergs rådiga ingripande.

Gården säljs och Gudmundson flyttar med sina barn och den överlyckliga hustrun till Stockholm. Där måste Gudmundson ta arbete på fabrik liksom sonen Ragnar och dottern Hildur. Vantrivsel och rotlöshet börjar prägla familjen, och inte ens Torkels hustru finner sig tillrätta utan ångrar att man någonsin lämnade Paradiset.

Mest plågas den unga Hildur på sin syfabrik. Hon längtar efter sin hjärtanskär, John Wiksjö, som gått till sjöss och som hon inte på länge hört någonting ifrån. Hildur dras ut i det stockholmska nöjeslivet med jazz och nattliv och tvivelaktiga bekanta. Hon börjar sällskapa med en något mystisk ung man som heter Harry Karlsson men som går under namnet "Bondfångaren".

Uppe vid Paradiset har Ruterberg upptäckt att gårdsköpet var alldeles onödigt, eftersom den egentliga malmådern går fram flera kilometer från gården. Ruterberg börjar dessutom gripas av samvetskval, och innan han omkommer i en gruvolycka ger han drängen Måns Persson ett gåvobrev, där han återskänker Paradiset till Torkel Gudmundson.

När Måns Persson kommer till Stockholm blir han omedelbart bondfångad av Harry Karlsson som stjäl hans pengar. Polisen får snabbt upp ett spår efter brottslingen, som emellertid smusslar ned de stulna pengarna i Hildurs handväska, med påföljd att hon blir tagen av detektiverna som misstänkt för stölden. Fadern och den just anlände John Wiksjö tvingas bevittna hennes förödmjukelse.

Med Måns Perssons hjälp lyckas polisen snart avslöja och gripa den verklige tjuven. Hildur är rentvådd, hennes älskade återkommen, och med Ruterbergs gåvobrev kan hela familjen återvända till Paradiset mitt i blomningstiden. (Bearbetning av program och recensioner.)

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholmskritiken var nästan enstämmigt positiv till Flickan från Paradiset, fann den sympatisk i sin enkelhet och menade att Theodor Berthels gjort en löftesrik regidebut, framför allt i skildringen av storstadslivet.

"Triumvirfilmen Flickan från Paradiset, en filmberättelse av Henning Ohlson, är en film, som verkligen har något att säga och den gör det på ett sympatiskt sätt. Den vill slå ett slag för kärleken till hembygden samtidigt som den åskådliggör de olyckliga konsekvenser, som en miljöändring i vissa fall kan medföra och det är icke utan att man med intresse följer handlingen som erbjuder såväl tragiska som muntra poänger. Filmmanuskriptet är bra -- kanske här och var något onödigt beskuret -- och Theodor Berthels regi vårdad och påpasslig." (Hake i SvD)

"Flickan från Paradiset skiljer sig fördelaktigt från de allra flesta av de senare årens svenska filmer, därigenom att den verkligen är film. Regissören Theodor Berthels är tydligen en man som på allvar lärt knepen i amerikanernas berättarstil och han har fått sin film att flyta raskt och ledigt, utan longörer, inte alltid nämnvärdt elegant visserligen, men i alla fall med en fart och en dramatisk livlighet, varmed den svenska produktionen efter Eld ombord! just inte skämt bort oss. Flickan från paradiset är en mycket enkelt hopfogad historia, författad av Henning Ohlsson, och präglas alltigenom av sin upphovsmans förkärlek för konstruktion i tilldragelsernas sammanhang, men har i alla fall en underton, som stundom till och med griper en. Det är motsatsen mellan stad och land, den i storstadsjäktet omplanterade f d bondens ständiga kärlek och längtan tillbaka till fädernas torva. Storstaden är sedd endast som de trånga och illaluktande grändernas värld, den moraliska smitthärden, varifrån allt ondt utgår. Det är ensidigt, men det är bra gjort. Stämningen verkar äkta, inte som så ofta i dylika fall tillkommen för pjäsens skull." (StD)

"Författarens goda vilja betvivlar ingen, men han har inte lyckats ge sina intentioner några pregnantare uttryck, och den skäligen enkla handlingen skrider långsamt fram med gravlikt allvar, det finns inte en episod som lättar upp, inte en glimt eller ljusning som ger relief åt skuggorna. Regissör är Theodor Berthels, som här gör sitt förstlingsarbete, vilket väl måste tas en viss hänsyn till. Hans brist på rutin är ofta påfallande, han har svårt att finna naturliga grupperingar, och agerandet hålles över lag för teatraliskt och sentimentalt. Arbetarhemsmiljön i staden tycks vara honom betydligt bättre bekant än bondgården. Sådana interiörer som dem 'Paradiset' uppvisar finnas numera inte annat än på Skansen, utom måhända i ytterst sällsynta undantagsfall, och en sådan bondmora som Hilda Borgström med sitt vita bröstlappsförkläde och rosiga schalett, ordentligt lagd över axlarna, är otänkbar." (Marfa i DN)

Kommentar Svensk filmografi

Flickan från Paradiset är en av de tämligen fåtaliga tendensfilmer med uttalad social tematik som producerades i Sverige under tjugotalet, en propagandafilm mot flykten från landsbygden. Manuskriptförfattaren Henning Ohlson presenterade i programmet filmens ideella syftemål, att klarlägga och belysa hembygdskänslans tanke och idé:

"Mången vilsegången människa skulle säkerligen undgått att komma på villospår, om hon icke av en eller annan omständighet drivits bort ur sin hembygds hägn. Mången lantmannason och lantmannadotter som gått under både fysiskt och moraliskt i storstadens sjudande häxkittel skulle ännu stå upprätt i livet om hon eller han förblivit fädernetorvan trogen."

Filmen spelades in på högsommaren 1924, och regissören Theodor Berthels gjorde här sin debut. Han skulle under de närmaste åren flera gånger återkomma med viss framgång som bygdeskildrare, tills vidare inom ramen för Triumvirfilms produktion.

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se