Trollebokungen (1924)

Media (73 st)

Originaltitel	Trollebokungen
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Gustaf Edgren
Producent	Gustaf Edgren
Manus	Gustaf Edgren Henning Ohlson Sölve Cederstrand
Förlaga	Trollebo-kungen (Roman)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Värmlandsfilm
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Sverigepremiär	1924-10-13

Medverkande

Ivar Kalling
Tattar-Ante

Signe Eklöf (som Signe Rydberg-Eklöf)
Stava

Weyler Hildebrand
Niklason, hästhandlare

Torsten Bergström
Sten Gummesson

Ernst Öberg
Rik-Hussen

Anna Carlsten
Inga-Brita, hans dotter

Visa fler

Handling

Efter en marknad blir tattaren Ante hetsad av sin kvinna, Stava, att rånmörda en berusad hästhandlare med massor av kontanter i plåboken. Tillsammans drar paret därefter mot Norrland,...

Visa hela handlingen

Press

Gustaf Edgrens nya bygdedrama togs emot med uppmuntrande välvilja av de flesta kritikerna. Man harangerade den dramatiska förtätningen, den omsorgsfulla naturinramningen och några gedigna...

Visa all press

Efter en marknad blir tattaren Ante hetsad av sin kvinna, Stava, att rånmörda en berusad hästhandlare med massor av kontanter i plåboken. Tillsammans drar paret därefter mot Norrland, Tattar-Ante byter namn, kallar sig Måns Gummesson och etablerar sig som bonde. Snart har han skaffat sig så stora ägor, att han är självaste Rik-Hussens jämlike, och i kraft av sina rikedomar kan han göra anspråk på att få gifta sig med dennes dotter Inga-Brita. Han försäkrar Stava, att äktenskapet endast är ett led i deras gemensamma planer på att bemäktiga sig Rik-Hussens förmögenhet.

Trots att Inga-Brita egentligen älskar mjölnaren Lars Olsson når Måns Gummesson sitt mål, och efter en tid föder honom Inga-Brita sonen Sten. Den svartsjuka Stava försöker ta livet av den lille gossen genom att kasta honom i forsen, men av en tillfällighet upptäcker Måns hennes förehavanden och räddar sin son. Efter det är samförståndet mellan Måns och Stava slut, han kör henne ur huset men ser till att hon får bli föreståndarinna på ortens fattighus.

När Rik-Hussen dör blir Måns den allenarådande "Trollebokungen". Sonen Sten växer upp och blir juridikstuderande vid universitetet. Fadern önskar att Sten ska gifta sig med häradsdomarens dotter, men Sten själv har bara ögon för Ingrid, mjölnaren Lars Olssons dotter. Detta retar Måns Gummesson till det yttersta, eftersom Lars Olsson envetet vägrat att sälja sin kvarn och sin tomt till Trollebokungen.

Måns uppsöker Stava och förmår henne att mot ersättning anlägga mordbrand i kvarnen. Efter dådet halkar tatterskan ner i kvarnrännan och omkommer. Mot Måns Gummessons avsikter är Sten nära att bli lågornas rov, och när Måns får reda på detta rusar han, höggradigt berusad, till kvarnen för att rädda sin son. Sten klarar sig men Måns själv blir dödligt skadad i branden. Innan han dör ger han sonen och Ingrid sin välsignelse. "Förlåtelse" är hans sista ord. (Referatet baserat på spridda bevarade fragment ur filmen, tillsammans ca 520 m, samt på programresumé)

Pressreaktion Svensk filmografi

Gustaf Edgrens nya bygdedrama togs emot med uppmuntrande välvilja av de flesta kritikerna. Man harangerade den dramatiska förtätningen, den omsorgsfulla naturinramningen och några gedigna skådespelarinsatser, främst den filmdebuterande Signe !Rydberg-Eklöfs briljanta porträtt av den ondskefulla Stava. Däremot var det flera som fann filmen beklämmande humorfri och saknade de muntra mellanspelen i Edgrens tidigare Närkingarna (1923/9).

"Partier av filmen äro visserligen chablon från traditionell svensk bygdefilm -- brännvinsflaskor, dans efter spelmän, klockringning, kyrkgång . . . Men säkert är, att hr Edgren satt in all sin kraft på att utarbeta de dramatiska delarna, lyfta dem till ett högre plan än den fosterländska underhållningens. Åtminstone i delar av sin nya film har regissör Edgren velat göra konst." (StT)

"Edgren är väl den enda nu arbetande svenske regissör som korrekt kan återge en lantlig miljö; han vet hur bönder gå klädda och hur det verkligen ser ut i en bondstuga. Därför är den delen av skildringen fullt riktig, vilket är vilsamt och skönt att för en gångs skull få se." (Marfa i DN)

"Handlingen omspänner en lång tidrymd, vilket gör att sminkningskonsten i hög grad måste anlitas, för att låta de uppträdande åldras i kapp med den flyende tiden. Men sminkning är en svår konst och den som här presterats var absolut underhaltig. Fotograferingen var däremot god, med i allmänhet väl valda belysningseffekter." (Arbetaren)

"Ett missgrepp av manuskriptförfattarna är att redan i de första bilderna avslöja huvudpersonen, Trollebokungens, tidigare av brott fläckade liv. Så sker inte i originalet Där kommer detta avslöjande först ett stycke fram i boken. I filmen borde detta företagits i en serie återblicksbilder. Ett starkt spänningsmoment hade på så sätt kommit till sin rätt." (Jens Flik i NDA)

"Bokens anhopning av dramatiska moment har blivit regissören för övermäktig och handlingens psykologiska utveckling har därför av honom blivit svårt försummad. Endast ställvis får man på filmen s e vad som rör sig i människosinnen och slipper l ä s a det i texten." (Max i FDP)

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "Trollebokungen" utkom 1917 och var skriven av Kerstin Strandberg (1865--1950), överstäderska på Härnösands stadshotell och författare av folklivsskildringar från Norrland under signaturen "Maja på Stadt".

Romanen blev dramatiserad för scenen av Fredrik Lindholm och framfördes 1919 av Ivar Kallings landsortssällskap, varför det var naturligt att Kalling erbjöds huvudrollen i filmen. Inspelningen försiggick under högsommaren 1924.

Weyler Hildebrand inledde här sin egentliga filmkarriär, som skulle ge honom en enastående popularitet som skådespelare (bl a som Fridolf Rhudins ständige rival och överordnade). Han blev också en flitig filmregissör, mest ryktbar för den förkättrade pilsnerfilmen Pensionat Paradiset (1937/2).

Signe Rydberg-Eklöf, som i Trollebokungen gjorde sin enda huvudroll på film, var operettsångerska på Stora Teatern i Göteborg.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se