När seklet var ungt (1961)

Media (1 st)

Filmens berättelse bygger helt på gamla journalfilmer ur SF:s arkiv samt delar av gamla spelfilmer.

Den börjar med Stockholmsutställningen 1897, där bl a Oscar II förekommer, och löper vidare genom historien fram till första världskrigets utbrott 1914. I filmen förekommer också avsnitt ur dåtida svenska spelfilmer, såsom Ingeborg Holm (1913), Agaton och Fina (1911), Gustaf III och Bellman (1908) osv.

Pressreaktion Svensk filmografi

Mottagandet var nästan översvallande. Man fäste sig vid det unika i de bilder som visades. Det ansågs unikt på många olika sätt: "Vårt första intryck blir: Vilken ful tid! Allt var fult, män kvinnor, villor, kläder, gator, dans, flygplan, maratonsegrare. Fulast blev männen och kvinnorna när de tog av sig kläderna och badade sambad i Mölle. Det enda vackra i epoken tycks ha varit storfurstinnan Maria, prins Wilhelms gemål."

Detta skrev Robin Hood i Stockholms-Tidningen, och fortsatte senare, i en uppräkning av ting han fäst sig vid:

1. Siamkungen Chulalonkorns besök i Stockholm 1897 och prins Carls förmälning.

2. Charles Magnussons reportage kring Göta Elfs förlisning.

3. Kung Haakons ankomst till Oslo i dimman.

4. Den första större svenska spelfilmen "Gustaf III och Bellman" 1908.

5. Farsen "Agaton och Fina".

6. Nya scener ur filmen med Karl Gerhard och Lili Ziedner som mannekäng. Sahlberg uppger den vara regisserad av Stiller!

Men det finaste fyndet torde dock vara bilderna av den gamle Leo Tolstoj. Sahlberg nämner det inte men de togs troligen av ryssen Drankov 1909."

Ett fenomen som hänger samman med filmens tillblivelse nämndes av Staffan Tjerneld i Expressen, som slutavsnitt på hans recension:

"Det är ingen tillfällighet att den här krönikan just nu blivit färdig. Filmjournalerna som samtidsskildrare har slutat, televisionen tar vid. Vi hoppas dels att det unika materialet i SF-arkivet tas om hand på bästa tänkbara sätt i fortsättningen - ett rejält statsbidrag vore befogat - dels att Sahlberg får möjlighet att redigera ännu några delar av krönikan."

Kommentar Svensk filmografi

(Ur en artikel av Gardar Sahlberg i Chaplin 17/2/1961):

I detta sammanhang kan det vara på sin plats att ära den som har största förtjänsten därav. SF:s journalfilmarkiv vårdades under många år ömt av den numera bortgångne tjänstemannen Knut Lindeberg. Han var ingen skolad arkivarie och mot hans metodik kan systematikern rikta många anmärkningar. Registerkorten ger ibland tyvärr alldeles för knapphändiga upplysningar. Men han ägde samlarens medfödda avsky mot att kasta bort gamla slitna kopior och negativstumpar. Att så mycket trots allt har smält ner, kan han inte lastas för. Till det förkomna materialet måste man med beklagande räkna reportagen från de sociala konflikterna i seklets början och från ryske tsarens Stockholmsbesök.

Under mitt arbete med kavalkadfilmen gick jag flera gånger igenom detta "lindebergska" arkiv och plötsliga upptäckter tvang mig ideligen redigera om filmen. Låt oss ta ett exempel. En rulle märkt "Ludvig II av Bajern" verkade inte särskilt lockande men visade sig innehålla ett avsnitt om mobiliseringen den 1 augusti 1914. Därifrån har de unika bilderna med de lövprydda gevärspiporna hämtats. För att inte spränga ramen fick ett i och för sig värdefullt material ratas. I arkivet finns bilder av Leopold II av Belgien. Om inte filmen legat färdigredigerad, då Kongokrisen utbröt, hade jag nog försökt få med den gamle storkolonisatören. Bland andra reportage kan nämnas ett när Emanuel Swedenborgs stoft hemförs till Sverige och ett annat från Gustaf Frödings likfärd från Gröndal på Djurgården. Detta filmreportage gjordes emellertid under så ogynnsamma väderleksförhållanden, att det inte kan mäta sig med det briljanta Strindbergsreportaget. För filmhistorikerna torde det vara av intresse att veta, att ett Barnens Dagsreportage från år 1905 finns bevarat. Det lär vara Charles Magnussons första journalreportage.

Knut Lindeberg fick ibland också tag i gamla kopior av spelfilmer och införlivade dem med sitt arkiv, där de sedan dess legat ouppmärksammade i många år. Där befann sig kopiorna av 1909 års filmer Värmlänningarna och Bröllopet på Ulfåsa och större delen av 1908 års film Gustaf III och Bellman. Men ytterligare en unik film kan nämnas. Det är den lilla ljudfilmen Sjömansdansen som spelades in på hösten 1908 med Axel Ringvall och Inga Berentz.

Svenska Biografteatern utsattes år 1918 för svår konkurrens av det nybildade Filmaktiebolaget Skandia, som var en sammanslagning av Hasselblads Fotografiska AB i Göteborg, biografkedjan Victoria och Pathé Frères Stockholmsfilial. Ett år senare sammanslogs i sin tur Skandiabolaget med Svenska Biografteatern till AB Svensk Filmindustri. Detta medförde att Skandias journalarkiv så småningom hamnade i Filmstadens kassematter. Men också bland dessa journalfilmer - till största delen bestående av kulturhistoriska reportage från svenska bygder - finner man många spelfilmer.

Två svenska Pathéfilmer är bevarade. Axel som turist eller Ringvall på äventyr är en liten bagatell med den populära komikern i huvudrollen och med Georg af Klercker som regissör. Den spelades in redan år 1913. Den andra Pathéfilmen, Patriks äventyr (1915), regisserades av Arvid Engling och bygger på kattgrevens bravader.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se