Spetsknypplerskan (1976)

Béatrice, en stillsam och oskyldig 18-åring, arbetar i en damfrisering. Hon är mycket god vän med sin kollega Marylène. Efter att det tagit slut mellan Marylène och hennes pojkvän, föreslår Marylène att hon och Béatrice skall ta en badsemester vid Cabourg. Strax efter ankomsten träffar Marylène en amerikan och flyttar hem till honom. På ett kafé träffar Béatrice studenten François som börjar tala med henne. De träffas allt oftare och vänskapen övergår till kärlek. Hon flyttar ihop med François i Paris. Hans intellektuella kamrater fascinerar henne även om hon inte begriper mycket av vad de talar om. François vill att hon skall sluta i damfriseringen och i stället börja studera. Men Béatrice är nöjd med sitt arbete och vill inte sluta. François börjar gradvis dra sig undan Béatrice och till slut lämnar hon honom och flyttar tillbaka till sin mor. Oförmögen att äta sjunker hon alltmer in i sig själv och när hon en dag svimmar på gatan förs hon till en psykiatrisk anstalt. Hon blir glad när François besöker henne efter ett par månader och hon berättar om sin resa i Grekland. När han lämnat henne återgår Béatrice till terapirummet med sina grekiska reseaffischer.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Jag tycker det är en obehaglig film, smygreaktionär, sentimental och gubbig.

---

2000 För övrigt är kvinnorna typer - männen är individer.

Ja detta är en fint filmad men farligt reaktionär film om den sista oskulden. Måtte det vara slut på den nu." Gunilla Boëthius

"Schweizaren Gorettas nya film, SPETSKNYPPLERSKAN, är en historia om mänskliga murar som lyser med tragisk glans i vintermörkret.

---

Goretta berättar i bilder och motbilder som får oss att diskutera filmen med oss själva, han förenklar inte, målar inte i svartvitt men får ändå fram ett socialt mönster där undergivna människor som Béatrice är de ständiga offren.

---

Isabelle Huppert gestaltar henne med en inlevelse som även omfattar själva gången och kroppsrörelserna hos en försvarslös person.

Det är en märklig rollprestation i en omistlig film!" Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"På några år har Claude Goretta utvecklats till en av Europas främsta regissörer.

SPETSKNYPPLERSKAN är ett makalöst stycke filmisk berättarkonst.

Här är bilderna som säger mer än de tusen orden." Bernt Eklund i Expressen

"Schweizaren Claude Gorettas film SPETSKNYPPLERSKAN - inspelad i Frankrike - är en film som skimrar i biomörkret och i det mörker i vilket man i pessimistiska stunder kan tycka att filmkonsten hamnat. Den är motsatsen till förstening och den är motsatsen till brutalisering.

Goretta använder inga konstlade cineastiska grepp. Lugnt, i en form som kan kallas traditionell, skildrar han i mötet mellan två unga och omaka människor kärlekens uppgång och fall. Det är en film helt utan våld, helt utan grälla effekter - men varje bild har liv och närvaro. SPETSKNYPPLERSKAN är en film som stillsamt intar en plats i ens hjärta - och antagligen blir den kvar där tillsammans med några få andra mästerverk." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se