Ulla Skoog

Svensk skådespelare (film- och TV-roller från 1985). Född Ulla Marie Skoog i Sävedalen, Göteborg.

Hon arbetade under några år först som undersköterska innan hon såg en annons för Skara Skolscen och sökte dit. Hon blev inte antagen men fick nu ett intresse på allvar att bli skådespelare. Hon läste 1973-1975 drama vid universitetet och var med och bildade en fri teatergrupp. Hon sökte vid upprepade tillfällen till Scenskolan där hon slutligen utbildade sig 1980-81 vid dess ettåriga fortbildningskurs i Stockholm. Därefter var hon först 1982-83 vid Stockholms stadsteater och sedan 1983-1986 vid Fria Proteatern där hon 1984 slog i genom i revyn Med tvättad hals (tv-version 1985) samt 1986-1989 åter vid stadsteatern.

Ulla Skoog har dock mest blivit känd som ståuppkomiker och medverkande i olika tv-satirserier som Lorry (1989, 1990 och 1995) och Reuter&Skoog (1999 och 2001) och framträtt där som en komiker med mycket allvar i botten, vilket hon också visat i mindre och mer allvarliga roller som t.ex. servitrisen i Tre kärlekar (1989 och 1991). Hon menar själv att just detta är den sanna grunden för all komik och betecknar det hela utifrån egen tidig erfarenhet som en form av överlevnadsstrategi. Detta är ingen ovanlig bevekelsegrund hos komiker. I hennes fall finns mycket av svärta och vemod och det är inte för inte som Woody Allen och Bette Midler är ett par förebilder. När hon 1990 fick Povel Ramels KaRAMELodiktstipendium var det också med motiveringen att hon demonstrerat att humorn och allvaret har sinne för varandra. Hon har även tilldelats Kasperpriset.

2012 gjorde Skoog sin dittills största filmroll när hon gestalade Torgny Segerstedts fru Puste i Dom över död man (Jan Troell). Denna insats belönade henne med såväl en guldbagge som en Silver Hugo-utmärkelse för bästa kvinnliga skådespelare vid Chicagos Internationella Filmfestival.

P O Qvist (2004), redigerad 2013-11-20