För fäderneslandet : Svensk konstfilm (1914)

Greve Ivan von Kaunowitz är officer från ett främmande land och spionerar under diplomatisk täckmantel för detta lands räkning. På en hovbal lyckas han charma överklassflickan Ebba von Tell och genom henne bli introducerad hos hennes far kammarherren, som bor i närheten av det fästningsområde han fått i uppdrag att utspionera.

Greven bjuds på jakt hos kammarherren. Under förevändning av en kurtis med Ebba avviker han från jaktsällskapet in på förbjudet område för att skaffa sig överblick över fästningsarrangemangen. Han uppträder under denna utfärd kränkande mot en av Ebbas goda vänner bland traktens samer. Denne förföljer honom i hemlighet och blir en av orsakerna till att han snart misstänks för spioneri. Ebba genomskådar honom och stöter honom ifrån sig.

För att kunna fortsätta sin verksamhet byter greven identitet, rakar av sig mustaschen och förkläder sig till skärslipare. Som sådan blir han innerligt bekant med Ebbas goda vän, fiskarflickan Gunhild, i vars hem han får sin bostad. Med hennes oskuldsfulla hjälp fortsätter han att kartlägga traktens geografi åt sina uppdragsgivare.

Spionen får ett kodmeddelande hemifrån om att han ska spränga den betydelsefulla järnvägsbro som leder in i fästningsområdet. I skydd av bl a en timmerränna tar han sig fram till bron, övermannar brovakten och apterar sprängladdningen. Innan han hinner utlösa explosionen, blir han emellertid överraskad av samen som hela tiden följt efter honom och som nu lyckas knuffa ned honom i forsen, där han omkommer, trots allt älskad och saknad av både Ebba och Gunhild.

(Redigerad 2019-03-21)

Pressreaktion Svensk filmografi

Signaturen William i AT berör inledningsvis några av de påstådda censuråtgärder mot filmen som utförligare behandlas i kommentaren nedan. Därefter avger William några positiva omdömen: "Det är dock väl hopkommet och synnerligen spännande. Fackmannen-författaren gjorde sin sak bra. Av de spelande märka vi löjtnant av Klercker i attachéns roll, ståtlig och lysande med sitt briljanta spel. Ebba von Tells roll spelades av, såsom programmet anger, en stjärna, men icke visste vi att fr. Lilly Jakobsson redan blivit en stjärna på filmkonstens himmel -- reklamen skadar i varje fall icke, och hon var rätt näpen i sin roll. De vackra norrländska naturscenerierna höja filmens effekt, liksom den charmanta regien."

I samband med malmöpremiären skrev SDS: "En märklig svensk film och detta i mer än ett hänseende, har Victoria-Teatern. Om man instämmer med, att densamma 'bör utgöra en väckelse och maning för vårt folk att väl se till att värna vår själfständighet och vårt oberoende', är det ej mera än sanning. Den filmen bör hvarje svensk se, och den kommer helt säkert att fylla hela Victoria-Teaterns salong under de dagar den visas. (-) Spelet är charmant på alla händer." (Recensentens citat om vår själfständighet och vårt oberoende är hämtat från bolagets annonser.)

Kommentar Svensk filmografi

Frågetecknen kring denna film är många.

Produktionsföretaget Pathé Frères, dvs det franska multinationella bolagets svenska filial, hade under den närmast föregående perioden haft ett långtgående samarbete med Svenska Bio, bl.a. i avseende på ateljésamverkan. Bengt Idestam-Almquist hävdar i boken "Svensk film före Gösta Berling" att det skedde en brytning i samma veva som För fäderneslandet skulle produceras i Svenska Bios ateljéer av Pathé. Filmen kan ha påbörjats där, men tydligen har inspelningen snart flyttats till Norrland för exteriörtagningar och till Köpenhamn för studiotagningar. I samband med den nyssnämnda brytningen tycks Svenska Bios ateljéchef och regissör, Georg af Klercker, ha lämnat företaget, möjligen för att utomlands arbeta hos Pathé. Efter För fäderneslandet är han i alla fall inte synlig i svenska filmsammanhang förrän han återkommer som produktionschef hos det nystartade Hasselbladfilm 1915; se kommentar till Rosen på Tistelön (1915/23).

Som synes av skådespelarförteckningen ovan är rollistan i långa stycken okänd, men Idestam-Almquist menar att en stor del av teamet måste ha varit danskt. Denna uppfattning har bekräftats i annonseringen och av filmens författare, Ragnar "Lasse" Ring. Denne har också andra uppseendeväckande uppgifter att lämna om filmen. I tidningen Figaro av 29.11.1913 inflyter en intervju med Ragnar Ring, betitlad "En farlig film". Tidningen är kritisk mot regeringens nervositet i det spända världsläget: "Ett exempel på denna skuggrädsla kan Figaro i dag meddela. Enligt hvad vi erfarit har nämligen regeringen helt nyligen uppträtt som biografcensor och - åtminstone tills vidare - förbjudit förevisandet af en större svensk Pathé Frèresfilm, emedan den skulle vara politiskt farlig. Det är ett af märket Lasse Ring författat filmsdrama, skrifvet för cirka ett år sedan och behandlande en nog så vanlig sak i det internationella samlifvet. (-) Men denna nu ifrågavarande film har - uppgifves det - ansetts farlig därför att den är inspelad i svensk natur och därför att filmens för ett år sedan inspelade händelser i en del afseenden kopierats af på sistone i dessa dagar inträffade verkligheter. (-) För att om möjligt få veta något närmare om denna historia ha vi haft ett samtal med författaren, Lasse Ring, alias löjtnant Ragnar Ring. Han ville icke yttra sig om saken och förklarade sig tvungen att tills vidare vara hemlighetsfull. Han medgaf dock att det nog var fråga om en af honom författad film, som i dagarna fullbordas i Paris och inom den närmaste tiden kommer att spelas jorden rundt. 
- Utom i Sverige? 
- Åhjo, den kommer nog hit också i sinom tid. Det är emellertid roligt att den går bra utomlands, ty därigenom få utländingarne en smula klart för sig att i Sverige finnes åtskilligt af vacker natur. Alla utomhusscener äro inspelade i den storslaget vackra Sollefteåtrakten med väldiga nipor och skummande forsar som kulisser och mäktiga fjäll som fonddekoration. T o m verkliga lappar deltaga i pjäsen."
Efter ett halvår återvänder Figaro till ärendet och publicerar 4.4.1914 en ny Ring-intervju under rubriken "En märklig filmshistoria":
"I höstas kunde Figaro meddela hurusom ett biografskådespel 'Skärsliparen' af löjtnant Ragnar Ring blifvit föremål för ett slags egendomlig censur af dåvarande regeringen. Skådespelet, som behandlade en spioneringshistoria, ansågs alltför mycket påminna om en del händelser, som just då voro på tapeten och bl a resulterade i militärattachéen Assanowitsj' återkallande. Alltnog, på regeringens hemställan blef 'Skärsliparen' tills vidare ospelad i Sverige.
För ett par veckor sedan uppenbarade sig emellertid filmen ifråga på ett par af våra biografer och vi gingo att bese den. Döm då om vår förvåning när vi funno att: 1) filmens namn ändrats till För fäderneslandet , 2) en hel del af de viktigare scenerna voro 'klippta', 3) författarens namn fanns ej utsatt utan i stället stod angifvet att skådespelet var 'bearbetadt för kinematografen af löjtnant G. af Klercker' och 4) att såväl text som namn voro ändrade och förvanskade.
Då vi så en dag råkade författaren var det helt naturligt att vi interpellerade honom om saken och han lämnade beredvilligt diverse upplysningar, som vi härmed anse oss böra bringa till allmänhetens kännedom.
Firman Pathé Frères filialföreståndare i Sverige hade tagit mycket illa vid sig utaf regeringens inblandning i saken. Såsom varande utländing tillmätte han tydligen denna inblandning alltför stor betydelse och för honom blef det säkerligen det främsta önskemålet att försona sig med höga vederbörande. (-) 
- Jag kan helt naturligt icke vara belåten med ett dylikt förfarande från Pathé Frères sida, förklarade löjtnant Ring. Såsom varande den verklige författaren har jag rätt att fordra det skådespelet angifves vara författadt af mig och icke att det 'bearbetats af löjtnant af Klercker'. Jag har ingenting emot löjtnant Klercker men hans del i filmen inskränker sig till att han regisserat de i Köpenhamn inspelade interiörerna. De öfriga, i Sollefteåtrakten inöfvade scenerierna, har jag själf varit regissör för. (-)
Men äfven en annan episod i denna filmshistoria är rätt så märklig. Då filmen blef tillåten att förevisas förbjöds all särskild reklam för densamma! Detta förbud lär emanera från censurmyndigheterna och förefaller minst sagdt underligt."

Så långt Figaro. Granskningsbeskedet från Statens Biografbyrå uppger inte att några extraordinära föreskrifter skulle gälla för denna film, inte heller antyds där något om det påstådda regeringsingripandet mot filmen.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se