Örnungar (1944)

Media (73 st)

Originaltitel	Örnungar
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Ivar Johansson
Manus	Ella Fallenius Bertil Edgardh
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Svea Film
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1944-10-09

Medverkande

Alice Babs
Marianne Hedvall

Lasse Dahlquist
Erik Stenström, civilingenjör, ordförande i Segelflygklubben Vingarna

Sten Lindgren
generalkonsul Tor Hedvall, Mariannes far

Stina Ståhle
Ester Lindeborg, senare fru Hedvall

Curt Masreliez
greve Gunnar Gyllencrona

Margareta Fahlén
Maj-Britt

Visa fler

Handling

Efter att ha bevistat ett fartygsdop i Göteborg reser generalkonsul Tor Hedvall direkt hem till Stockholm. Hans dotter Marianne fyller 19 år i dag. Erik Stenström, civilingenjör och...

Visa hela handlingen

Press

StT (Movie): "Ivar Johansson är inte bara regissören, som har det äkta pojklynnet i fullt behåll; han har också en ovanligt säker regihand, när det gäller ungdom och ungdomliga...

Visa all press

Efter att ha bevistat ett fartygsdop i Göteborg reser generalkonsul Tor Hedvall direkt hem till Stockholm. Hans dotter Marianne fyller 19 år i dag.

Erik Stenström, civilingenjör och segelflygentusiast, har flera gånger förgäves sökt träffa generalkonsuln för att be om ett bidrag till sin segelflygklubb Ving!arna. Den här kvällen gör han ett nytt misslyckat försök i generalkonsulns bostad, där Mariannes vilda födelsedagsfest pågår.

Festen blir allt mera högljudd. När generalkonsuln kommer hem med ett fång rosor i famnen, möts han av taktfasta, unisona rop på mer konjak. Hans entré leder till ett snabbt slut på festen.

Han ringer upp Ester Lindeborg, en vän sedan ungdomen, och ber att få komma hem till henne. Fast det är sent, svarar hon okej.

Gunnar, som uppvaktar och lägger an på Marianne, spelar under natten efter festen bort alla sina pengar i en privat spelhåla. Han blir t o m skyldig 1 000 kronor i form av en fördaterad check.

Under natten har generalkonsuln och Ester beslutat gifta sig med varandra. Marianne blir bestört över beskedet morgonen därpå.

Till sist får Erik Stenström träffa generalkonsuln, som lovar ge snart besked huruvida han kan hjälpa Vingarna.

Gunnar berättar för Marianne om sin spelskuld. I samma veva kommer en pojke för att hämta ett kuvert från generalkonsuln till Vingarna. Marianne finner kuvertet i sin fars arbetsrum. Det är öppet. Hon tar !1 000 kronor ur det och slickar igen det, innan hon ger det till pojken. Pengarna ger hon till Gunnar som lån.

Marianne är inte med på faderns och Esters bröllop, och hon fortsätter att vara avvisande efter deras korta bröllopsresa. Men inför hotet att det hon gjort ska komma fram på annat sätt, avlägger hon snart bekännelse för sin far. Hon ber också Ester om förlåtelse för sitt uppträdande.

Vingarna har flyguppvisning. Generalkonsuln, Ester och Marianne är närvarande. Marianne blir genast lockad av att själv börja segelflyga. Ensam med Erik avslöjar hon sitt "lån" ur faderns gåva till Vingarna, och Erik visar sig därför först kallsinnig inför hennes nyvaknade intresse.

Men snart är Marianne en i segelflyggänget. På kort tid tar hon både A-, B- och C-diplom, och i tillfredsställelse över utvecklingen erbjuder sig hennes far att bekosta Vingarnas start vid tävlingarna i Ålleberg, där klubben annars inte skulle haft råd att ställa upp.

Medan Eriks och Mariannes personliga intresse för varandra växer sig starkare, gör sig gång på gång Gunnar påmind. Marianne avvisar honom men övertalar honom att ställa upp som hjälpreda i Ålleberg.

Tävlingarna blir en framgång för Vingarna. Den sista dagen finns fortfarande segerchans. Medan Erik är upp i luften för att kanske ta hem segern, lockar Gunnar med Marianne på en promenad för att slå ihjäl nervositeten.

I en gammal kvarn förklarar Gunnar Marianne sin kärlek. Marianne vill ge sig av, men dörren har gått i baklås. Då upptäcker de att det har börjat brinna i kvarnen; Gunnar har slarvat med sin cigarett.

Gunnar lyckas ta sig ut på en kvarnvinge, men när Marianne ska följa efter har elden bränt av det rep som hållit vingarna stilla. Nu rör de sig för vinden. Gunnar lyckas med knapp nöd ta sig ner utan skador.

Erik har just landat, när han och ungdomarna i Vingarna hör Mariannes rop på hjälp och ser brandröken. De rusar iväg, och framme vid kvarnen lyckas de med gemensamma krafter bromsa kvarnvingarna. Erik klättrar uppför en vinge och hjälper Marianne ut och ned på marken.

Marianne och Erik förenas. Tillsammans kan de lyckliga flyga mot framtiden.

Pressreaktion Svensk filmografi

StT (Movie): "Ivar Johansson är inte bara regissören, som har det äkta pojklynnet i fullt behåll; han har också en ovanligt säker regihand, när det gäller ungdom och ungdomliga filminsatser. Nytt bevis: Örn!ungar -- den första svenska segelflygfilmen, om också inte den första svenska filmen om bortskämda bargossar och dito flickor, som det till sist blir äkta svensk ruter i. Det är annars stommen i Ella Fallenius och Bertil Edgardhs manus, som man gärna skulle önskat ha fått en mindre omständlig ingress: kortare glimtar av barlivet och de faderliga anvisningarna, men mera av segelflyget. (-)

Alice 'Babs' har fått en tacksam roll, som hon gör perfekt. Hennes bästa hittills; idel äkta tonfall, en kamerasäkerhet som man gläds åt -- 'Babs' i högform. Rune Halvarson är också precis som man vill ha honom, en säker ekenskis, både som frisör och flygintresserad journalist. Det finns f ö en mängd lyckade typer i filmen."

NDA (Kerj): "Maken till stelbenthet har förmodligen inte på många herrans år skådats på vita duken och den konversation som då och då förs mellan de agerande skulle möjligen göra sig briljant t ex vid Borgarskolans kurser i talteknik -- om man nu råkar ha några sådana i denna förträffliga läroanstalt -- men i en film med någorlunda pretentioner borde den ha varit bannlyst. De stackars 'örnungar' -- om vilken filmen till större delen handlar -- står alltså snöpligt på näsan med dunder och brak, och man har bara att uppriktigt beklaga alla de ambitiösa skådespelare som råkat medverka i denna -- trots namnet -- allt annat än upplyftande film.

Men segelflygning måste tydligen vara alla tiders, ty så fort den mest bedrövliga varelse bara t i t t a r på ett segelflygplan så blir denna människa av någon outgrundlig anledning fabulöst ädel och börjar hålla högtravande utläggningar -- på minst två minuter -- om kamratskap och sammanhållning: Tjuvar bli änglar och suputar dricka på sin högsta höjd en sockerdricka."

DN (Bang): "Segelflyg är säkerligen en förträfflig sport och väl unnad all reklam, men den är inte filmatisk. Det är kolossalt skapligt, för att använda Örnungars talesätt, när ett skimrande plan glider fram i det blå mot vita molntappar, men där seglar det och seglar det, och det blir liksom litet såsigt för den som står på marken. Vad det har för sig när det tävlar får man läsa av på en anslagstavla, för det begriper ingen utom arrangörerna och pricken som sitter där mellan himmel och jord. Och om tävlingen i fråga skall bilda klimax på en idrottsfilm, så är det bara att somna om. Det är ju inte sportgrenens fel, men det är högst förbluffande att inte en så driven regissör som Ivar Johansson från början insett det omöjliga i företaget. (-)

Inte blir det bättre heller av att den historia som bildar ramen kring denna kortfilm från Ålleberg torde vara det troskyldigaste som skrivits i svensk film på månget år. Här är inget slarv: alla de medagerande talar noga och ordentligt om allt de tänker göra, och så gör de det, och vad det är, men spännande är det inte. Maningen är att mot bakgrund av ett gäng depraverade överklassungdomars cocktaildoftande nattliv visa segelflygets förädlande inflytande och propagera för frisk luft och kamratskap, och heder åt tanken. Men den cocktail som biter på Alice Babs fräscha ungdomlighet är inte hopskakad än: hon ser envist lika nybadad och oskyldig ut där hon fungerar som värdinna för en kamratkrets som också verkar något ansträngd i synden, och därmed förfaller det hela. (-)

Lasse Dahlquist är väl knappast någon skådespelare, men han är trevlig och har en bra haklinje för segelflyg, Alice Babs är söt och naturlig och stundom litet rörande som vanligt, och Curt Masreliez ger profil åt en greveyngling. Men hur välvillig man än försöker vara, så kommer man inte ifrån att Örnungar är en ganska tråkig film."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Örnungar påbörjades i mitten av juni och avslutades den 15 augusti 1944. Flera tidningar berättar i nyhetsartiklar om en olyckshändelse under inspelningen av Örnungar. I Dagens Nyheter berättas 25.7.1944:

"Vid inspelningen av segelflygfilmen Örnungar exploderade en rökbomb, då några scener häromdagen skulle tas utanför Uppsala. Scenarbetaren Arvid Boman fick därvid halva högra handen avsliten och en del brännskador i ansiktet. Han fördes till Akademiska sjukhuset i Uppsala, där han fortfarande vårdas. Scenerna skulle tas vid Väsby kvarn. Denna skulle stå i lågor, och Lasse Dahlqvist, som var instängd i kvarnen, skulle ta sig ut på kvarnvingarna, medan hjältinnan, Alice 'Babs' Nilsson, följde hans djärva företag. För att ge effekt åt den dramatiska scenen placerade Boman en rökbomb inne i kvarnen, men bomben exploderade tidigare än beräknat."

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se