Pressreaktion Svensk filmografi
En notis i Stockholms-Tidningen dagen efter premiären uppger, att de två Oscars-artisterna besökt en förhandsvisning för speciellt inbjudna. "De voro där för att se sig själfva i ljusbilder, och de voro tydligen nöjda med sig."
Recensenten X X i AB skrev, att "Apolloteaterns direktör, som måtte vara en synnerligt lifskraftig och 'konkurensfähig' man, har nu fått tag i ett nummer, som han är säker på skall komma att dra. Han har låtit en rörliga bilder-makare kinematografera af allas vår Emma Meissner och alla damernas Barcklind, midt i deras favoritnummer. (-) Det mörknar igen i salongen, duken belyses skarp och klar och Barcklind står lifslefvande midt i en något öde balsalong. De gamla kända scenerna från Oscarsteaterns tiljor gå igen, valsen dansas med sprittande lifslust och glädje och det blir mörkt ett tag igen på duken för att nästan ögonblickligen ljusna igen (-) och gestalterna uppe på duken börja ungdomligt valsa omkring, som vore de åter igen i den bekanta trädgården utanför en viss ännu mer bekant paviljong. Numret mottogs med stort bifall."
-y i StD: "Den vid Hamngatan belägna, nyinrättade biografsalongen Apolloteatern har med sina för öfrigt mycket sevärda och intressanta bildserier införlifvat ännu en ny, som helt visst kommer att locka stora åskådareskaror till den lilla, magnifikt inredda teatern.
Man har nämligen tagit sig före ingenting mer eller mindre än att på filmsen återgifva de af publiken mest gouterade scenerna ur årets stora operettsuccés, 'Den glada änkan'. Den särdeles vällyckade bildserien lär en solig söndag förliden maj ha tagits på Centralbadets tak, och det är med nöje man konstaterar, att det meromtalade artistparet fru Meissner och herr Carl Barcklind med oförändlig entusiasm äfven där dansat sin berömda 'änkvals'."
Kommentar Svensk filmografi
Den bevarade kopian hos SFI är 84 m lång. Den är sannolikt något skadad och saknar eventuella originaltext(er).
Uppgiften om laboratorium härstammar från Bengt Idestam-Almquist; Biokronan var Charles Magnussons firma i Göteborg perioden innan han flyttade till Kristianstad och Svenska Bio. Idestam-Almquists påstående att scenerna "ljudfilmades" saknar grund.
Biografen Apollo i Hamngatsbacken i Stockholm öppnades i augusti 1907 och angav redan vid starten "Svenska bilder" som sin specialitet. Dess förste föreståndare var Albin Roosval, framstående kulturjournalist m m, men det förefaller som om han redan från början etablerat någon sorts samarbete med stockholmstemplarna som så småningom övertog biografen. Apollo skulle under den närmaste tiden bli en aktiv producent av "spelfilmer", inte minst med hjälp av operettartister från den likaledes tämligen nystartade Oscars-teatern. Paret Meissner-Barcklind hade just gjort pyramidal succé där i "Glada Änkan", och filminspelningen var naturligtvis en spekulation i den grasserande änkefebern. Paret uppträder i filmen i sina dräkter från Oscars-uppsättningen och utför en ren reproduktion av några danser därifrån.
Omständigheterna vid inspelningen på Centralbadets tak skildrades ett tjugotal år senare (1929) av Carl Barcklind i hans memoarbok "Den glada änkan i 'Boggivagnen"' (s 51 ff). Där framgår, att varken Emma Meissner eller Barcklind hade "ett begrepp om filmning, och arrangörerna själva voro väl heller inte så värst hemma i konsten." De båda artisterna hade i förväg oroat sig för hur salongmiljön skulle ordnas uppe på taket, och deras farhågor besannades när de ställdes inför den spartanska och tarvliga dekoren. Till sin förvåning upplystes de dessutom om att de måste utföra sina danser utan något som helst ackompanjemang. Med hjälp av på golvet utlagda ribbor markerades vilken yta de hade till sitt förfogande, men trots detta råkade de flera gånger stiga utanför kamerans räckvidd med omtagningar som påföljd. Även i övrigt uppstod gång på gång problem både med regi och kamerateknik: Barcklind uttalar sig tämligen ironiskt om både fotografens och biografrepresentantens brist på professionalism. "Varken Emma eller jag gillade resultatet, men då sakkunskapen var nöjd, så var det slut med valsa för den gången."
