Originaltitel | Ole dole doff |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1968-03-18 |
Per Oscarsson
Sören Mårtensson, lärare
Ann-Marie Gyllenspetz
Ann-Marie, lärarinna
Kerstin Tidelius
Gunvor Mårtensson, Sörens fru
Verklighet och mardrömmar flyter samman i Jan Troells suggestiva skildring av den svenska skolan i sextiotalets brytningstid. I den franska filmen C i...
Sören Mårtensson är lärare på mellanstadiet. Skolarbetet är en plåga för honom och på nätterna drömmer han mardrömmar. Han är rädd för barn, i arbetet och i äktenskapet. Hustrun...
Kritikerna lovordade Troells dokumentära och poetiska rea- lism och Per Oscarssons spel i huvudrollen men ställde sig tveksamma till berättelsens konstruktion och ifrågasatte om den hade...
Verklighet och mardrömmar flyter samman i Jan Troells suggestiva skildring av den svenska skolan i sextiotalets brytningstid.
I den franska filmen C i uppförande (Zéro de conduite, 1933) skildrade regissören Jean Vigo skolbarn som gjorde uppror mot överheten, och när hans euforiska kameraöga saktade ner tiden med hjälp av slow motion upphöjdes anarkin till poesi. I Ole dole doff signalerar slow motion-tekniken istället att huvudpersonen, läraren Sören Mårtensson (Per Oscarsson) lamslås av sin rädsla för eleverna i klass 6c. Sören är en grubblande idealist som drömmer om en skola där barnen tar eget ansvar för sitt lärande i en anda av demokrati och samförstånd, men hans osäkerhet och otydlighet triggar eleverna att testa gränser.
När Jan Troell debuterade som långfilmsregissör med Här har du ditt liv 1966 hade han inte bara en rad uppmärksammade kortfilmer bakom sig, utan också åtta års erfarenhet som folkskollärare. Hans andra långfilm Ole dole doff utspelar sig på regissörens före detta arbetsplats, Sorgenfriskolan i Malmö, och med undantag för bråkstaken Bengt (Bo Malmqvist) och retstickan Jane (Catharina Edfeldt) spelas eleverna av verkliga skolbarn. Miljöerna – från stimmig skolmatsal till kritdammiga klassrum och kala korridorer – ger den dramatiska handlingen en semidokumentär inramning.
Sören blir anmäld till Skolstyrelsen för att ha gett Bengt en örfil, men till skillnad från Caligula i Alf Sjöbergs Hets (1944) är Sören ingen sadist, utan snarare alltför känslig och grubblande. På ett föräldramöte håller han ett anförande om hur skolan ”befinner sig i en brytningstid” mellan olika sorters pedagogik. Scenen speglar hur idéer från progressivismen eller reformpedagogiken är på väg in i sextiotalets svenska skola, med undervisning som knyter an till elevernas egna erfarenheter och ett mer jämlikt förhållande mellan elever och lärare, och krockar med förväntningar som en äldre generation har på skolan. Skolaga förbjöds i Sverige 1958, men på mötet hävdar flera pappor att ordning och reda är viktigare än demokrati, och en mamma undrar om skolan inte borde ”slå vakt mer om de kristna värdena”. Det är åsikter som knappast dryftas på föräldramöten i kommunala skolor idag, och ändå är igenkänningsfaktorn stor i denna scen: någon passar på att klaga på att barnen har ”tjugo ton” läxor, någon hakar upp sig på att barnen jämt ska samla in pengar till olika ändamål, och alla har sin egen agenda. Trots vår samtids konsensus mot barnaga är det lättare för en nutida publik att relatera till Sörens svårigheter i klassrummet än till hans feghet i relationen med sin fru, Gunvor (Kerstin Tidelius).
Ole dole doff bygger på Claes Engströms roman "Ön sjunker" (1957), och Engström skrev manus tillsammans med Troell och filmens producent Bengt Forslund. Handlingen ligger nära den litterära förlagan, med mycket fokus på huvudpersonens ångest, men på film blir Sörens berättelse också en klassisk Malmöskildring, med grådisig höst, snömoddig vinter, och lövskog i ett vårljus som ger det korniga svartvita fotot en Troellskt lyrisk kvalitet. I Malmös industrihamn springer Sören på fotografen Georg – spelad av Troells vän Georg Oddner, en verklig fotolegend som regissören långt senare skulle porträttera i dokumentären Närvarande (2003) – och skolbarnen besöker Malmö konstmuseum och Ribergsborgs strandbad. Troell lyckas också få med en vinkning till sin första förebild, dokumentärfilmaren Arne Sucksdorff, genom att inflika naturfilmen Trut! (1948) i handlingen.
En av många skiljelinjer mellan lärare och barn uppstår i kontrasten mellan barnens fräna malmöitiska och Oscarssons rikssvenska mummel, och filmen är lika mycket hörvärd som sevärd, med ett intressant ljudspår: Sören försöker blockera den alltmer mardrömslika verkligheten genom att lyssna till musik med hörlurar, men med skrällande skolklockor, bankande bänklock och argsinta alarm bygger Troell upp en olycksbådande kakafoni som inte går att stänga ute.
Ingrid Stigsdotter (2015)
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Internationell titel |
|
Distributionstitel |
|
Videotitel i Sverige |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionschef | |
Foto | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Scripta | |
Inspelningsledare | |
B-foto | |
Specialeffekter, ljud | |
Mixning |
Per Oscarsson | Sören Mårtensson, lärare | ||
Ann-Marie Gyllenspetz | Ann-Marie, lärarinna | ||
Kerstin Tidelius | Gunvor Mårtensson, Sörens fru | ||
Bengt Ekerot | Eriksson, lärare | ||
Harriet Forssell | Fru Berg | ||
Per Sjöstrand | Rektorn | ||
Georg Oddner | Georg, fotograf | ||
Catti Edfeldt (som Catharina Edfeldt) | Jane, elev | ||
Bo Malmqvist | Bengt, elev |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | ||
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 2017 | |
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1998 | |
Distributör i Sverige (köpvideo) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1998 | |
Laboratorium | FilmTeknik AB |
Sören Mårtensson är lärare på mellanstadiet. Skolarbetet är en plåga för honom och på nätterna drömmer han mardrömmar. Han är rädd för barn, i arbetet och i äktenskapet. Hustrun Gunvor anklagar honom för att ha lurat henne; hon gifte sig för att bilda familj. Han är medveten om att varje lektion är en maktkamp där han är dömd att förlora eftersom han inte tror på auktoritära principer i undervisningen.
Bland lärarkollegorna finns den nedgångne Eriksson som bara hål- ler ut i väntan på pensionen. Hans motsats är Ann-Marie. Hon tycker om barn och har inga disciplinsvårigheter. Under en teckningslektion ger Mårtensson en av de svårhanterligare eleverna - Bengt - en örfil men försöker efteråt komma till tals med honom. Bengt lämnar klassrummet i raseri. Elevernas aggressioner kanaliseras i mobbning mot Kent, en svag, käns- lig pojke.
Det har kommit till skolstyrelsens kännedom att Mårtensson "slåss". Rektorn föreslår honom ett föräldramöte för att förbättra atmosfären. Inför föräldrarna försöker Mårtensson klargöra orsakerna till sina disciplinsvårigheter genom att hänvisa till brytningen mellan moderna krav på uppfostran under fria och demokratiska former och den traditionella auktoritetsprincipen. Han möts av kompakt oförstånd. Flera föräldrar tror att han vill politisera undervisningen och varnar honom för att undergräva skolans auktoritet. Kontakt- lösheten i äktenskapet växer och läraren söker sin tröst hos fotografiska kvinnobilder. Eleverna överfaller honom med snöbollskastning och utnyttjar hans svaghet så snart till- fälle ges.
På promenad i hamnen möter Mårtensson en ungdomsvän under yrkesutövning. Han arbetar som fotograf och reser runt hela jorden. Under en kort stund glömmer läraren sin skräck och kan tala ut: felet med mig, säger han, är att jag ställer mig på elevernas sida mot mig själv.
Ett pornografiskt skämt iscensatt av Bengt och hans flickvän Jane under en lektion, kommer Mårtensson att åter tappa be- sinningen. I Ann-Maries knä får han ett ögonblick vila sitt trötta huvud men hos Gunvor misslyckas han. Hon lämnar ho- nom.
Kent blir påkörd av en lastbil på skolgården då Mårtensson har vakten. Lärarens skuldkänslor förstärks och mardrömmarna återvän- der. Under ett friluftsbad försöker han hindra eleverna att simma ut på djupt vatten. De anfaller honom och nästan drän- ker honom. Halvdöd liggande på stranden stirrar han upp i deras obarmhärtiga ansikten. Mardrömmar och verklighet smäl- ter alltmer samman för honom.
Censurnummer | 106604 |
---|---|
Datum | 1968-03-14 |
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Originallängd | 3015 meter |
Kommentar | Aktindelning: 510-540-510-540-475-440 = 3015 m. |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 3015 meter |
Längd i minuter | 110 min |
Akter | 6 rullar |
Dialogspråk |
|
Kritikerna lovordade Troells dokumentära och poetiska rea- lism och Per Oscarssons spel i huvudrollen men ställde sig tveksamma till berättelsens konstruktion och ifrågasatte om den hade med skolans problem att göra.
Lasse Bergström (Expr) tyckte att "det som Oscarsson i all sin gränslösa storhet som skådespelare åstadkommer den här gången är till slut bara en studie i mänskligt misslyckande. Troell klarar inte uppgiften att balansera alla sina friska och trygga verklighetsiakttagelser mot denna litterära Tje- chov-vision".
Jurgen Schildt (AB) kallade Oscarsson "en Hamlet i katedern" och formulerade sina tvivel på "skildringen av ett personligt sammanbrott" på följande sätt: "Men varför klappar läraren ihop? Varför är han egentligen oförmögen - pedagogiskt oför- mögen - att parera utmaningarna, att tämja sina lejon och hålla ut? Där dras filmen med en oklarhet, blir en smula frusen i argumentationen. Det antyds att den pedagogiska o- förmågan är sammankopplad med den äktenskapliga och sexuella. Men vad är orsak och vad är verkan? Vad vi får veta är hu- vudsakligen att läraren är en grubblare, en Hamlet vid svar- ta tavlan." Schildt uttalade sig dock mycket positivt om Troell som han fann arbetade med "fantasi, temperament, e- gensinne och en energi som ideligen får honom att kränga sig ur låsta positioner".
Den mest kritiska analysen levererade Göran O. Eriksson i BLM: "Det verkar som om Troell i sin andra långfilm hade hamnat mellan två ambitioner. Dels tycks han ha velat göra en tämligen objektiv punktundersökning av den nya skolan, företrädd av en sexa i en Malmöskola, dels har han velat vi- sa hur en känslig individ dukar under för en svår uppgift -- ett förlopp som gestaltas så subjektivt att filmen som hel- het slits sönder mellan den lyriska realism som förefaller vara Troells naturliga språk och en osjälvständig och inne- hållslös expressionism. Det gör att problemen i berättelsen förskjuts så att de till stor del förlorar sitt intresse. Engström och Troell tycks mena - och naturligtvis inte utan rätt - att övergången från den gamla skolan till den nya skett för abrupt, och att bristen på modern utbildning sät- ter läraren i knipa. Men den lärare som filmen handlar om är en människa som skulle fungera lika illa i varje arbetssitu- ation som kräver social anpassning, och hans reaktioner in- för klassen betingas inte av oklarheten i hans uppgift utan av hans personliga disposition (-). Därmed har de huggit hu- vudet av historien, ty om skolans problem kunde lösas genom att man botade lärarnas sexualneuroser vore de knappast vär- da att formulera."
Mest positiv var Mauritz Edström i DN: "'Ole Dole Doff' övertygar om att "Här har du ditt liv" (1966/24) inte var något lyckokast. I Jan Troell har vi fått en ny regissör att räkna med. Han har känslan för film i fingertopparna. Han övervinner his- toriens schematiska drag med sin realism". Med reservation för "en glidning mot expressionistiska effekter" i slutsce- nen sammanfattade Edström: "Annars är det en väsentlig film, dramatisk, fängslande och värd att diskuteras. Om skolan är ett av de viktigaste medlen att förändra samhället - och vem bestrider det - så kan man inte gå förbi det engagemang i vår egen verklighet som finns i 'Ole dole doff'."
Romanen "Ön sjunker"av Clas Engström utkom på Bonniers Förlag 1957. Inspelningen ägde rum på Sorgenfriskolan i Malmö, där Troell tjänstgjort. Andra Malmömiljöer som utnyt- tjades för exteriörtagningar var Kungsparken, Industrihamn- en och Ribersborgsstranden. Inspelningen pågick med flera uppehåll från början av februari till slutet av maj 1967. Filmen upptogs på 16mm och uppkopierades till 35mm. En särskild visning ordnades i Malmö 23 mars med en efterföl- jande debatt mellan lärare, skoldirektion och elevrepresen- tanter. Troell deklarerade där att han med hänsyn till skolungdomarnas reaktion på filmen (skrattsalvor) hade miss- lyckats med sitt budskap.
I Chaplin 81/4/1968 diskuterade Jonas Sima filmens pedagogi- ska och principiella innebörd. Han undrade om den inte hade en "konserverande effekt" på åskådare, lärare, elever och föräldrar. Bengt Forslund gick i svaromål i nr 82 under rub- riken "De trubbiga pennknivarna" och menade att kritikern sysslade med en annan film än den filmskaparen framställt.
Filmen tilldelades högsta utmärkelsen "Guldbjörnen" vid fil- mfestivalen i Berlin sommaren 1968. Dessutom erhöll Troell fyra andra pris, bl. a. internationella kritikerförbundets (UNICRIT) samt två kyrkliga pris. I Cannes samma år erhöll den ungdomsjuryns Grand Prix. Vid femte internationella fil- mfestivalen i Chicago hösten 1969 fick Troell en "Gold Hugo" för bästa regi och Per Oscarsson en "Silver Hugo" för sin roll.
Filminstitutets kvalitetsjury gav filmen 1,4 poänq (4:10) vilket resulterade i ett kvalitetsbidrag på 332.865 kr.
Sorgenfriskolan, Malmö |
Sverigepremiär | 1968-03-18 | Scania | Malmö | Sverige | 110 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1968-03-18 | Scania | Malmö | Sverige | 110 min | |
Stockholmspremiär | 1968-04-01 | Fontänen | Stockholm | Sverige | 110 min | |
1968-04-01 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 110 min | ||
TV-visning | 1972-04-07 | TV1 | Sverige | 106 min | ||
Videorelease | 1998-08 | Sverige | 106 min | |||
TV-visning | 2004-07-13 | SVT2 | Sverige | 106 min | ||
2005-12-13 | SVT1 | Sverige | 106 min | |||
2006-09-18 | SVT1 | Sverige | 106 min | |||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2011-04-12 | |||||
2011-04-15 | ||||||
2016-02-21 | ||||||
TV-visning | 2021-07-20 | SVT1 | Sverige | |||
Festivalvisning | 2023 | Sverige | Göteborg Filmfestival 2023, onlinevisning. | |||
VOD-release | 2023-10-13 | SVT Play | Sverige | Antal dagar på SVT Play 30 | ||
TV-visning | 2023-10-19 | SVT1 | Sverige |
Evangelische Filmgilde | 1974 | ("monatsbeste") | |||
---|---|---|---|---|---|
Golden Hugo | Chicago | 1969 | (bästa film) | ||
Festivalpris | Cannes | 1969 | (ungdomsfilmer; ungdomsjuryns Grand Prix) | ||
Silver Hugo | Chicago | 1969 | Per Oscarsson | (roll) | |
Goldener Bär (Guldbjörn) | Berlin | 1968 | |||
International Inter-Church Film Center | Berlin | 1968 | |||
International Writers' Guild | Berlin | 1968 | Jan Troell | (bästa manus, t.m. L'homme qui ment) | |
Berlin | 1968 | Bengt Forslund | (bästa manus, t.m. L'homme qui ment) | ||
Berlin | 1968 | Clas Engström | (bästa manus, t.m. L'homme qui ment) | ||
Office Catholique Internationale du Cinéma | Berlin | 1968 | |||
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag | Stockholm | 1968 | (bidrag om 332 865,51 kr) | ||
L'Union Internationale de la Critique du Cinéma | Berlin | 1968 |
Närvarande (2003) | Ole dole doff (1968) |
Filmad litteratur |
Filmdebatter |
Föräldramöte |
Lärare |
Malmö |
Mardrömmar |
Mobbning |
Psykos |
Skoldisciplin |
Skolelever |
Skolor |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 3000 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 3005 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 16 mm |
Typ | Originalnegativ bild Neutral bakgrund |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 16 mm |
Typ | I-band |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Jan Troells OLE DOLE DOFF |
Tryckeri | Ewes O.B. -tryck |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | OLE DOLE DOFF en film av Jan Troell med Per Oscarsson |
Tryckeri | Uddeholms Offset |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Dialoglista. Av Bengt Forslund, Jan Troell och Clas Engström efter den senares roman "Ön sjunker". |
Omfång | 23 s. + 1 s. produktionsuppgifter. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Eeny Meeny Miny Moe. (Ole Dole Doff) English subtitles. |
Omfång | 20 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Am stram gram. |
Omfång | 32 s. |
Språk | Franska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Ett filmmanuskript av Clas Engström, Bengt Forslund och Jan Troell. Fritt efter Clas Engströms roman, Ön sjunker. |
Omfång | 115 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 115 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Fritt efter Clas Engströms roman "Ön sjunker". Av Clas Engström, Bengt Forslund och Jan Troell. |
Omfång | 88 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | SET |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Tyska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Italienska |
Typ | Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Ljudtyp | Ljud |
---|---|
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | DCP |
Längd i minuter | 110 min |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |