Originaltitel | Blue Collar America |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Dokumentär |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1982-04-16 |
Dan
hennes fästman, stålverksarbetare
Mike Bue
byggnadsarbetare och amatörboxare
Tom Bakken
hamnarbetare
Filmen skildrar några vita arbetarfamiljer i en vidsträckt förstad till Seattle, Washington, i nordvästra USA. Människorna berättar om sig själva. Kameran är närvarande i arbete och...
Blue Collar America mottogs med flera starkt berömmande recensioner. Jurgen Schildt, AB: "I alla knallradikala strategier, så också i USA, ingår drömmen om den revolutionära...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
TV-titel i Sverige |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Foto | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Verkställande producent | |
Ljussättare | |
Negativklippning | |
Mixning |
- | Medverkande: | ||
Jim Bourgois | verkstadsförman | ||
Marie Bourgois | hans fru | ||
Lori Anderson | stålverksarbetare | ||
Dan | hennes fästman, stålverksarbetare | ||
Mike Bue | byggnadsarbetare och amatörboxare | ||
Tom Bakken | hamnarbetare | ||
Marge Bakken | hans fru | ||
Ed L. Hackett | svarvare på Boeingfabrik | ||
Juanita Hackett | hans fru, sjukhusstäderska |
Produktionsbolag | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | i samarb m | |
---|---|---|---|
Sveriges Television AB TV2 | |||
Distributör i Sverige (16 mm) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | |
Laboratorium | AB Film-Labor | ||
Mixning | FilmMixarna AB |
Filmen skildrar några vita arbetarfamiljer i en vidsträckt förstad till Seattle, Washington, i nordvästra USA. Människorna berättar om sig själva. Kameran är närvarande i arbete och på fritid.
Åskådaren får vara med om fackliga möten, julfirande, prickskytte med vapendyrkan, tatuering, home party-försäljning med värvning av nya försäljare och mycket annat.
Tidigt i filmen börjar en av huvudpersonerna tala om sin medelklasstillhörighet:
Han och hans familj kan unna sig en levnadsstandard som ligger utom räckhåll för arbetarklassen. Men samtidigt måste familjen konstatera att det finns ett välstånd som bara en högre klass har råd med. Upp mot den tittar man med längtan och hoppas att en lycklig dag själv kunna ta sig dit - på samma sätt som människorna i arbetarklassen strävar efter att svinga sig upp till medelklassnivå.
Att klättra uppåt på samhällsstegen är individens främsta och närmast självklara mål i livet.
Det är detta mannen vill ha sagt. Klass har ingenting med grupptillhörighet att göra. Det handlar om individens ekonomi. Det är en ren privatsak.
Penningens USA skildras genom ett besök i spelstaden Reno.
Alla vill vara vinnare! Man blir jätteglad, när man vinner, säger en kvinna vi lärt känna, när hon just har kommit till Reno och satt i gång att spela - och börjat vinna.
Man känner sig som en vinnare, också när man börjar förlora, säger hon senare. Om man bara har vunnit tidigare, fortsätter man att vara en vinnare.
I Reno är pengar inte pengar, säger hon, när hon håller på att spela som bäst. I Reno har man ingen känsla av att pengar är förknippade med arbete.
Ganska snart är hennes pengar slut.
Under den tid filmen utspelar sig hinner USA byta president. Carter efterträds av Reagan.
Vid en fackförbundskongress före presidentvalet är stämningen klart för Reagan bland en grupp deltagare, där åskådaren hittar några bekanta från Seattle.
Vid kongressen uttalar en fackledare hårda ord om Reagan och hans rådgivare. Ledaren kallar dem vänliga fascister. Om de får något att säga till om, kommer de att utvecklas till nazister.
Utfallet väcker häftiga invändningar bland Reagan-anhängarna. Fackledaren sa ingenting alls om kommunister. Sådana gillar han tydligen.
Strax därpå framför en annan av filmens huvudpersoner sin uppfattning om det politiska systemet i USA:
Det stinker, säger han efter att ha kommit in på Nixons insatser.
Hans fru berättar att hon aldrig har röstat.
I en annan av familjerna har dottern fått föräldrarnas tillstånd att gifta sig, trots att hon bara är 16 år. Efter vigsel och kalas går bröllopsresan till motell för en övernattning.
Sedan tar vardagen vid.
Censurnummer | 123306 |
---|---|
Datum | 1982-04-16 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 1638 meter |
Kommentar | Aktlängder: 552-480-606 m. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Färg |
Bärare | 16 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 1638 meter |
Längd i minuter | 149 min |
Akter | 3 rullar |
Blue Collar America mottogs med flera starkt berömmande recensioner.
Jurgen Schildt, AB: "I alla knallradikala strategier, så också i USA, ingår drömmen om den revolutionära arbetarklassen. Hur fotad är föreställningen i realiteterna? Hur förankrad är den i Amerika?
Som ett test har paret Anders Ribbsjö och Inger Marklund smugit sig in hos fem vita arbetarfamiljer utanför Seattle, bott hos dem i ett år, umgåtts med dem, avlyssnat deras attityder och politiska och moraliska ståndpunkter. Resultatet har blivit en dokumentärfilm som det är en brokig och bildande erfarenhet att se och en tvingande nödvändighet att anbefalla. (-)
Som rapportsamling och vittnesbörd, representativt eller ej, kan den här filmen bara jämföras med dansken Jacob Holdts femtimmarskavalkad Amerikanska bilder. Dess dygd ligger i den förtrogenhet och närgångenhet som tycks utesluta varje form av intervjubetonad förställning.
Och dess slutsats av frispråkigheten ger sig själv.
Nämligen att den som inväntar några revolutionära sinnelag hos det arbetande tvärsnittet utanför Seattle, med deras Barbie-dockor och T-benstekar, får bereda sig på att vänta till anno 3000.
Ribbsjös & Marklunds dokumentärfilm ska ni se om ni grubblar över fenomenet USA. Den ger oss några sträva och oanade kunskaper. Den blir - när den tysta majoriteten har talat - ett redskap för förståelsen av den rikaste och spräckligaste kontinenten i denna världen."
Carl-Eric Nordberg, Vi: "Det är en illusionslös film som spränger all proletärromantik i luften. Biodukens svarvare, servitriser, stålarbetare och hemmafruar kommer oss visserligen sympatiskt nära med sina öppna ansikten och raka svar. Men samtidigt avslöjar de - skrämmande naket - sin materialistiska egoism, sociala fördomsfullhet och politiska konservatism. Kommer inte många av dem att rösta på de 'vänliga fascister' som den upprörde fackföreningsledaren fruktar snart ska ta makten i landet?
Det är en kusligt lärorik - och sällsamt underhållande - historia!"
Hans Schiller, SvD: "Det mest slående är att nästan samtliga medverkande har vad vi i Sverige skulle kalla reaktionära uppfattningar i frågor som gäller jämlikhet och sociala mönster. Politikerförakt och tveksamhet inför fackföreningar är sådant vi möter också i Sverige medan uttalanden om kommunism och fascism, kravet att inneha vapen och en reflektionslös nationalism tycks mer typiskt för USA-medborgaren.
Resultatet av de två svenskarnas Ribbsjö och Marklund ettåriga vistelse i Seattle har blivit en film som ganska planlöst dyker ned här och där i människornas vardag och skär ut en bit konversation och noterar förändringar i levnadsvillkoren.
Vad de två varit ute efter blir ganska oklart och vad vi som åskådare skall använda denna alltför långa och ostrukturerade film till känns inte mer tydligt. Har upphovsmännen velat peka finger åt den amerikanska arbetarklassen och säga att fy vad ni är vulgära och insnöade så har de lyckats.
Något försök att balansera bilden genom att intervjua någon av de socialister och kommunister som uppenbarligen finns i grannskapet, eftersom flera av filmens personer nämner dem, gör inte filmmakarna utan de ägnar sig i stället med välbehag åt det vulgära och reaktionära."
Anders Ribbsjö (f 1944), vid filmens tillkomst producent och reporter vid Sveriges Television, hade tidigare filmerfarenheter från USA. "Han har själv gjort tolv filmer om USA, bl a de dokumentära nedslagen i Harlems verklighet med Lars Ulvenstam och Tomas Dillén. Han har också tillsammans med Inger Marklund gjort Lekplats Broadway, som belönades med första pris i Prix Futura i Berlin.
- Vanliga amerikanska arbetare lämnas oftast åt sidan. Den här gången har Inger och jag medvetet sökt oss till en del av USA som är fri från alltför hårda sociala motsättningar.
Efter att ha letat i ett par månader fastnade de för Seattle på amerikanska västkusten. En stad med ca en miljon invånare och med Boeing-fabrikerna som det dominerande företaget. (-)
Anders Ribbsjö, som fotograferade, och Inger Marklund, som tog ljudet, hittade fem passande familjer. De blev umgängesvänner med familjerna för att inifrån kunna spegla deras liv." (Willy Klaeson, GP 27.1.1982)
Filmarbetet i USA pågick under cirka ett år.
Med början den 31.12.1983 visades filmen som serie i TV2.
Seattle, Washington | USA | 1979-12 | 1980-07 |
Sverigepremiär | 1982-04-16 | Filmstaden 6 | Stockholm | Sverige | 149 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1982-04-16 | Filmstaden 6 | Stockholm | Sverige | 149 min | |
TV-visning | 1984-01-02 | TV2 | Sverige | 49 min | (del 1) | |
1984-01-04 | TV2 | Sverige | 43 min | (del 2) | ||
1984-01-05 | TV2 | Sverige | 53 min | (del 3) |
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag | Stockholm | 1982 | (bidrag om 201 483,56 kr) |
---|
DK Dokumentärfilm |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Blue collar America. Engelsk dialoglista. |
Omfång | 26 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | God bless America |
Omfång | 30 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Blue collar America. Svensk översättning. Första versionen. |
Omfång | 26 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Amerikansk dialoglista. Blue collar America. |
Omfång | 48 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Blue collar America. Svensk översättning. Första versionen. |
Omfång | 55 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Blue collar America. Svensk översättning. Första versionen. |
Omfång | 24 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Svensk översättning. Blue collar America. |
Omfång | 58 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Blue collar America. Förslag till en dokumentärfilm om en försummad majoritet. |
Omfång | 7 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Blue collar America. Engelsk dialoglista. |
Omfång | 26 s. |
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | 6 |
---|---|
Färg papper | 10 |
Bakombild papper | 1 |
Dia | 5 |
Album | Nej |
Typ | Övrigt tryck |
---|---|
Språk | Engelska |