Kampen om elden (1981)

För 80.000 år sedan. . . Människan har lärt sig att tillverka eld, något som för alltid kommer skilja henne från djuren. Endast de människor, som känner till hemligheten att tillverka eld, har någon chans att överleva. Detta är berättelsen om fyra stammar och hur deras öden korsar varandra:

Ulam: Primitiv Homo Sapiens, vars existens är beroende av en eld, som bevaras i en helig bur djupt inne i en grotta.

Wagabou: Plundrande neanderthalare, som jagar andra svagare stammar.

Kzamm: Kannibaler, som tillfångatar medlemmar av rivaliserande stammar.

Ivaka: Homo Sapiens, som kommit längre i utvecklingen en Ulam och som äger kunskap om hur man tillverkar eld. När berättelsen börjar, attackeras Ulam-stammen av de blodtörstiga Wagabou-jägarna. Under den våldsamma striden dör nästan samtliga medlemmar av Ulam och deras heliga eld slocknar. För att överleva skickar Ulam-stammen tre av sina tappraste krigare -- Nach, Amoukar och Gaw -- på ett livsfarligt uppdrag: att söka efter elden. . .

Pressreaktion Svensk filmografi

"Det är lite av hulkarnas julafton över den här filmen och jag hade roligt när jag såg den. Den väckte primitiva urminnen hos mig. Titeln "Kampen om elden", låter som ett föredrag på ett dammigt museum. Men filmen är spännande på liknande sätt som "Apornas planet". Den utspelar sig för 80 000 år sedan och inspelningsplatsen var Kenya. Anthony Burgess (A Clockwork Orange) har konstruerat ett urtidsläte med många grymtningar och "ord" som i vissa stycken påminner starkt om engelska. Desmond Morris ("Den nakna apan") har hittat på ett fiffigt kroppsspråk som får Hulken att likna kusinen från landet." Brita Norinder i Aftonbladet

"Men Annaud har alltså välbetänkt nog avsvurit sig dokumentära ambitioner. Hans film är ändå intressant som en nutida tolkning av människans djupaste "natur" filtrerad ur sekelskiftets föreställningar om vår tidigare historia. De är i högsta grad ifrågasatta.

Som äventyrsfilm saknar naturligtvis ändå inte "Kampen om elden" sina originella sidor. Det finns några gyllene ögonblick av upptäckt av sig själv för publiken att göra -- och Annaud berättar i rappa spänningsdrivande bilder och komiska episoder med storslagna landskap som fond. Men var barnen fanns i urstammarnas tillvaro undrar jag fortfarande." Eva af Geijerstam i Dagens Nyheter

"Skojigt att titta på, men föga genomarbetat.

Stenåldersmänniskans djuriska karaktär använder regissören Annaud inte sällan som ursäkt för att slippa regissera. Det resulterar i tröttsamma scener som mest är ett planlöst hoppande och skrikande.

Även maskeringen är nyckfull. De ryamattsbehängda elefanter som spelar mammutar är en sorglig syn, och stora delar av de olika stammarna ser ohjälpligt ut precis som det de är: utklädda skådespelare.

Dessa stackars statisters dilemma är också filmens. Hela inramningen känns påhängd." Mårten Blomkvist i Expressen

"Annaud talar gärna om symboliska nivåer, om att vi, i dag, inte vill låtsas om att vi är primitiva, talar om den totala, uppriktiga kommunikation han funnit i svartaste Afrika som skiljer sig från vårt skitsnackande.

Han vill uppfostra, visa på vårt allra innersta.

Faller vi inte för hans bild av våra förfäder beror det på at vi i Sverige är alldeles för vältvättade och ytliga.

Vi ska skratta med dem, inte åt dem, de är inte Flinta, menar Annaud, men jag fnittrar åt deras grobiangång, deras uphetsade hoppande, pipande och stampande när något oväntat händer.

Och håller på att kissa på mig av fniss inför mammutarna -- perukprydda, sminkade elefanter. Vad sa vi om yta." Marie Olofsson i Stockholms Tidningen

"Det som bjuds i kampen om elden är nämligen en enkel äventyrs- och kärlekshistoria där poängen skall ligga i att dessa våra primitiva förfäder i gester och mimik närmar sig vårt eget singalsystem och att vi skall kunna utropa att "se så lika oss de är". Men det kan jag väl lika gärna göra genom att betrakta den lilla favorithunden när han reser sig på bakbenen för att få bättre kontroll över närmiljön eller iakttaga fiskmåsen när han slåss med sina rasfränder om bästa platsen på skorstenen.

Mer djupsinnig blir nämligen inte Kampen om elden och om den blir det så kan det bara vara av intresse för antropologer av facket som säkert kan komma i gräl med varandra om nyanser och ett årtusende hit eller dit." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se