Svenska julfilmer
Göran Everdahl, C-G Karlsson och Johan Andreasson
Göran Everdahl, C-G Karlsson och Johan Andreasson konstaterar att det inte är alltför gott om renodlade svenska julfilmer men en och annat film med jultema har vi ändå fått, framför allt under de senaste halvseklet, samt en hel del andra filmer med ljuvliga, juliga inslag.
Det här är en artikel i poddformat, en ljudfil som du kan lyssna på när du vill. Göran, C-G och Johan gör vanligtvis en podd som heter Everdahl & Karlssons Film TV, som vi har länkat till längst ner på sidan. Du kan lyssna direkt men om du vill spara ner podden till din enhet så högerklicka i stället på spelaren här nedanför.
(publicerad i december 2022)
Filmerna i podden
Nedanför listas samtliga filmer, och ett par tv-produktioner, som nämns i podden. Om du vill kolla om filmerna finns tillgängliga på något sätt så gå in på posten för en film du är intresserad av (klicka på titeln i nedanstående lista) och välj knappen "Hitta filmen" längst upp till höger på filmens sida. Där kan du gå vidare och söka på olika sidor vad som finns som exempelvis strömmad film över nätet (vod).
-
Ingen renodlad julfilm men scenen där Adam (Björn Kjellman) ringer sin 17-åriga älskarinna under Kalle Anka och får sin otrohet avslöjad är svårglömd.
-
Olle Hellboms första film efter Astrid Lindgrens böcker om Bullerbybarnen.
-
Nostalgisk nyfilmatisering med vackert Jens Fischer-foto och mer idyll än dramatik.
-
Skildrar en dysfunktionell bankirfamilj i vars paradvåning på Strandvägen det drar ihop sig till 60-årskalas. Hasse Ekman gör en av sina värstingroller, som sadistisk konsthistoriker.
-
En julkalender som är en milstolpe inom svensk diskbänksrealism. Den handlar om en hyreskåk med 24 våningar, en för varje lucka alltså. Alla jublade dock inte över den tredimensionella kalendern som såg ut som ett hus från miljonprogrammet.
-
Den första bilden i Colin Nutleys skildring av dansbandskulturen visar Gävles julbock i all sin prakt. Den sista visar när bocken brinner ned. Däremellan har det dansats, supits och grälats – och vi har lärt oss att tjejer inte ska lita på dansbandstrummisar.
-
Stieg Trenter skrev manus till Arne Mattssons film som utspelas under julhelgen hos grevefamiljen af Ernstam på Brunns säteri. Det första liket hittas redan på juldagsmorgonen, i stallet. Fler mord följer i denna noirdoftande thriller full av smygande människor och skumma skuggor.
-
Det är här vi får Astrid Lindgrens närmast oändligt långa beskrivning av all mat på julbordet i Katthult. Astrid passar dessutom på att lära ut progressiv fördelningspolitik genom att låta Emil sno maten och ge den till hjonen på fattigstugan. Låter det som om Emil lajvar Karl-Bertil Jonsson?
-
Här finns en av de grymmaste scenerna i svensk filmhistoria, när Hasse Alfredsons sadistiske fabrikör på självaste julafton kräver in en skuld av en utfattig torpare, bara för att direkt bränna upp sedlarna framför dennes ögon. Det handlar ju om principer.
-
I Ingmar Bergmans sista långfilm som regissör skildras en överlastad superjul av ett slag som de flesta nog tror att de vill ha, men kanske egentligen bara vill ha på bio. Alla springer och dansar runt borden, Jarl Kulle har sex och Börje Ahlstedt fiser och har odörhallucinationer.
-
Hon heter Dagmar Brink men kallas ”Fröken Ensam”, Eva Hennings rollfigur i Hasse Ekmans hyllade klassiker. I en scen som inträffar på julafton äter hon en oerhört torftig jullunch ensam på en restaurang där det samtidigt befinner sig ett glatt gäng julfirande revyartister.
-
Ett antal omredigerade avsnitt av tv-serien klipptes ihop till en långfilm som gick upp på bio.
-
Två bröder (Peter Jöback och Johannes Bah Kuhnke) och deras musikaliska familj konfronteras med sina trauman och hemligheter under en intensiv julhelg på en vacker och julpyntad herrgård. En julfilm med extra allt – och mest extra allt är Loa Falkmans excentriske onkel med Johan Hakelius-look och en förkärlek för att tuta i trumpet och leda jullekar.
-
Samhällskritisk och punkig musikvideo till Anders F. Rönnbloms låt ”Det är inte snön som faller”. Jultomten är läskig och nissarna drar ner tomtebyxorna. Länk till filmen på Filmarkivet.se längst ner på sidan.
-
Precis vad det låter som, en filmad julotta – varken mer eller mindre. Vi ser Värmdö medeltida kyrka i nattlig belysning och det sjungs bland annat ”Var hälsad sköna morgonstund” och ”Nu tändas tusen juleljus”. Digitalt restaurerad av Svenska Filminstitutet 2015. Länk till filmen på Filmarkivet.se längst ner på sidan.
-
Edvard Persson spelar en snäll och generös utmätningsman i denna, den första svenska långfilmen i färg. Något som fungerade bra i exteriörscenerna men sämre när det gällde interiörer och, framför allt, skådespelarnas ansikten. De senare såg, enligt Expressens kritiker, ut som ”hårdstekt havregrynsgröt”.
-
Inte en film utan en tv-serie för ungdomar av Leif ”Kullamannen” Krantz. Det bjuds på julmarknad och massor av snö och vi får även ett otäckt grishuvud, suggestivt fotograferat av Gunnar Fischer, som även plåtade ”Det sjunde inseglet” och flera andra Ingmar Bergman-klassiker.
-
Komedi om en teaterfamilj inspirerad av Hasse Ekmans egen familj. Edvin Adolphsons rollfigur är modellerad efter Gösta Ekman d.ä. och scenen när han lagar kalvkotlett mitt i natten i familjens mysiga Östermalmskök är en klassiker.
-
Komedi baserad på Florimond Hervés operett med samma namn. Åke Söderblom lever ett dubbelliv: på dagarna sånglärare för noviser i ett kloster, på kvällarna operettkompositör. Marguerite Viby gör den kvinnliga huvudrollen och Thor Modéen spelar en kolerisk major.
-
Kris på Bråkmakargatan när varenda julgran i stan är slutsåld. Tanken på en jul utan gran får framför allt Lottas storasyskon att gråta loss, men även mamma och pappa deppar – ända tills Lotta (naturligtvis) klarar skivan.
-
Det är just kring jul som det visar sig att läraren Birger Sjögren (Stig Järrel) är en person med starka psykotiska drag, som rymmer en pyroman inom sig. Sjögren anses dessutom vara en första version av Järrells mer berömda rollfigur Caligula, den sadistiska latinlektorn i ”Hets” (1944) med manus av Ingmar Bergman
-
Långfilm som utspelas tio månader efter tv-seriens fjärde säsong och börjar med att ett brev om en godkänd (men bortglömd) skilsmässoansökan dimper ner på självaste julafton.
-
Scenen där Tomas von Brömssen firar jul med sin ex-fru, deras gemensamma son, hennes nye man och färska kärleksbarn i det gråkalla ljuset från tv-apparatens Kalle Anka är klassisk svensk diskbänksrealism.
-
Första filmen om Jakob Eklunds snuthjälte Johan Falk börjar på julafton i ett Göteborg insvept i snöblandat regn. Falk glider in på ett typiskt snutfik och raggar lite håglöst upp en kvinnlig kollega (Jacqueline Ramel) som efter att de haft sex skäller ut honom för bristen på julmat i hans kylskåp.
-
Lorrykvartetten Lena Endre, Peter Dalle, Suzanne Reuter och Johan Ulvesson spelar två omaka par som, efter diverse förvecklingar, bestämmer sig för att tillbringa julen tillsammans i fjällen. Det blir ett alkoholindränkt firande där särskilt repliken ”Hur fan kan du vara full på Jesu födelsedag?” fastnar i minnet.
-
Pilsnerfilmen med stort P. Utspelas på ett värdshus i skärgården och är en orgie i förvecklingar. Ansågs när den kom vara en kulturfara men har senare omvärderats och närmast blivit kult. Thor Modéen är i sitt esse som skräddaren Julle, förväxlad med den väntade pensionatsgästen Don Carlos – en argentinsk operasångare.
-
TV-serien, där Pippi i ett avsnitt firar jul alldeles ensam. Hon önskar god jul till såväl sig själv som till de frånvarande Tommy och Annika och även pappa ”långt borta i Söderhavet” – samt har en liten konversation med sin döda mamma i himlen. Hela scenen präglas av en stark studiokänsla, som blir särskilt påtaglig när Pippis kompisar plötsligt dyker upp på det som ska föreställa gatan utanför hennes hus. Hög surrealismfaktor.
-
Titelfiguren drömmer om att bli en modern Robin Hood och tar inför julen ett stort beslut: han ska ta från de rika och ge åt de fattiga. Rimligtvis den svenska film som är allra mest förknippad med julen. Utspelas på någon sorts 1940-tal, men en egen variant av 40-talet där det finns tv i hemmen.
-
I spelfilmsversionen av sagan är det ett ännu tydligare 1940-tal: det finns till och med krigsbarn med i handlingen, men annars är det mesta sig likt.
-
Utspelas på ett tåg från Stockholm till Berlin i jultid 1945. En av passagerarna har planer på att mörda sin fru, vilket får ytterst olyckliga konsekvenser för en annan passagerare, utklädd till tomte.
-
Tonårsflicka mördas under en luciafest i denna stiliserat berättade, psykologiska thriller i skolmiljö, med manus av Carina Rydberg.
-
Stig-Helmer firar charterjul på Kanarieöarna där han lär känna norrmannen Ole och får ihop det med trafikvakten Majsan. På julafton samlas hela chartergänget vid poolen för en svensk julfest – och Stig-Helmer får en plastgiraff i julklapp av Majsan.
-
Svensk julmat har aldrig skildrats äckligare än när Tommy Cosmo (Ulf Lundells alter ego, spelad av Mats Ronander) är på julmiddag hos flickvännens föräldrar. Närbilderna på tuggande människor är många och frånstötande. Det är också här som Tommy kläcker sitt klassiska julrim: ”Mera borsten, Torsten.”
-
Hilda Borgström, känd från många Hasse Ekman-filmer, läser Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” till stämningsfulla bilder. Filmen restaurerades digitalt av Svenska Filminstitutet 2015. Länk till filmen på Filmarkivet.se längst ner på sidan.
-
Här fastlås det hur en modern svensk julfilm ska vara, med typiska teman som massor av bonusbarn, otrohet, rasism och homofobi.
-
En komedi om den nya alternativa familjen och hur olika familjesituationer/relationer ställs på sin spets under årets mest familjeheliga dag. Det vill säga nästan en repris på ”Tomten är far till alla barnen”, vilket betyder att den har allt det som en svensk julfilm ska innehålla. Blandad, men övervägande positiv, kritik och en stor publikframgång.
