Grundfakta

Media (2 st)

Originaltitel Jag heter Stelios
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1972-09-04

Handling

Stelios kommer till Stockholm från Grekland. Han får bo hos en släkting i ett rivningshus, där också flera andra greker är inkvarterade -- Dimitris, Kostas, Tomas och Maria. ...

Visa hela handlingen

Press

Omständigheterna gjorde att Jag heter Stelios fick sin svenska premiär med ett internationellt kritikerpris i bakfickan. Redan festivalrapporterna hade dock varit positiva: "Det är...

Visa all press


Relaterat

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Inspelningstitel
Manustitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspelningsledare
Produktionsassistent
Stillbildsfoto
Elektriker
Passare
Ljussättare
Rekvisita
Kläder
Smink
Ljudläggning
Mixning

Medverkande

Konstantinos Papageorgiou Stelios Kazavas
Anastasios Margetis Tomas
Savas Tzanetakis Kostas
Andreas Bellis Dimitris
Maria Antipa Maria
Despina Tomazani Despina
Edith Jansson husmor
Mårten Larsson restaurangkock
Harriette Lindered servitris
Gisela Louhimo servitris
Aldo Boccara servitör
Karl Heindel servitör
Eila Inkilä kallskänka
Airi Kaakkunen kallskänka
Helena Olofsson Anita, cigarrettflicka
Ulla Strömbäck-Larsson spritkassörska
Hasan Ulu turkisk diskare
Kjell Albinsson restaurangchef
Lise-Lotte Nilsson Anna, husmors dotter
Ann Liljegren skådespelerska
Axel-Gösta Fält mannen på caféet
Elsa Brodin hyresgäst i trappan
Berit Söderlindh Berit Söderlindh, svensklärarinnan
Penelope J Brownley Penny Brownley
Ferenc Szabó Ferenc Szabó
Ilona Szabó Ilona Szabó
Fausto Suárez Fausto Suárez

Bolag

Produktionsbolag Stiftelsen Svenska Filminstitutet
FilmTeknik AB
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1972
Distributör i Sverige (DCP) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017
Laboratorium FilmTeknik AB

Handling

Stelios kommer till Stockholm från Grekland. Han får bo hos en släkting i ett rivningshus, där också flera andra greker är inkvarterade -- Dimitris, Kostas, Tomas och Maria.

Stelios första jobb blir att bära ut tidningar tillsammans med Dimitris. Senare får han arbete som diskare i en restaurang, där Tomas arbetar. Kvinnan som förestår restaurangen blir förtjust i Stelios och låter honom avancera till att arbeta i cafeterian. Han råkar där stjälpa en kaffebryggare och bränner händerna, hamnar på sjukhus och blir borta två veckor.

När han återkommer, har en jugoslav fått hans arbete, och han är inte välkommen tillbaka. Han anklagas också för att ha stulit en struntsumma i kassan, men det är en ren hämnd av kvinnan, eftersom Stelios har avvisat henne på en firmafest och i stället uppvaktat cigarrettflickan Anita som även hon överger honom.

Vi får också följa Stelios grekiska vänner från lägenheten:

Maria har lämnat Grekland efter en skilsmässa och förälskat sig i en "trygg" svensk på sin arbetsplats. Hon hoppas på äktenskap, men mannen visar sig vara mer intresserad av sin bil än av henne.

Dimitris bara jobbar och jobbar och köper och köper för att snarast möjligt kunna återvända till Grekland och "vara någon".

Kostas är en skicklig mekaniker men förlorar även han sitt arbete och hamnar i dåligt sällskap och kriminella affärer. En stund av lycka upplever han dock, när han med vännerna en dag gör en utflykt på landet och de har en grekisk picknick.

Mest olyckligt går det för den gamle Tomas som lider av eksem, vilket starkt förvärras genom hans arbete. Sjukdomen utvecklas till cancer, och han vill hem för att dö, men det förunnas honom inte.

Censur / granskning

Censurnummer 111219
Datum 1972-08-28
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 3165 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3165 meter
Längd i minuter 115 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Omständigheterna gjorde att Jag heter Stelios fick sin svenska premiär med ett internationellt kritikerpris i bakfickan. Redan festivalrapporterna hade dock varit positiva:

"Det är en sympatisk och mycket hedersam film Bergenstråhle gjort; ibland litet löslig i gestaltningen, men hela tiden buren av sin klarsyn och värme i synen på de främmande människornas betingelser. Den säger ingenting direkt aggressivt eller polemiskt om Sverige och den svenska arbetsmarknaden utan inskränker sig till att beskriva utländska öden och livssituationer i en stad som lika gärna -- vad gäller den språkliga eller etnografiska kallfronten mellan majoriteten och minoriteterna -- kunnat vara Paris eller Frankfurt.

Kyla blir lösenordet i filmen. Bergenstråhles greker fryser i vårt prydliga rike, hittar aldrig några andra medmänniskor än varann." (Jurgen Schildt från Venedig, 28.8.1972)

"Det viktiga är att Bergenstråhle så varsamt och fint lyckats skildra denna lilla minoritetsgrupp inifrån. Det ger hans film värme och direkthet och låter oss svenskar se oss själva med andra och nya ögon. Det vi ser är inte uppmuntrande men lärorikt." (Lasse Bergström från Venedig, 27.8.1972)

"Jag heter Stelios är en film inför vilken det är lika lätt att vara glad över förtjänsterna som kritisk mot svagheterna. Och som en av dess främsta tillgångar räknar jag den värme och spontanitet som gruppen av grekiska amatörer ger ut i sitt spel. Jag skulle gärna ge dem en guldbagge kollektivt för den insatsen. (-) Som attack mot svenska fördomar och attityder är filmen slapp i konturerna. Den arbetar aldrig riktigt fram konfliktsituationerna som kunde ha gett en dramatisk puls. (-) Bergenstråhle företer ett dilemma man delvis känner igen från Widerberg men också mycken annan film just nu. Man kunde kalla det 'den tvivelsjuka vågen efter 1968'. Hur skall filmen nå kontakt med en stor publik igen? Hur kan man känslomässigt gripa tag och samtidigt bevara friheten till engagemang och ställningstagande?" (Mauritz Edström i DN)

I den sistnämnda kritiken instämde Hans Schiller i SvD som även han fann att det intimt och internt grekiska var det som Bergenstråhle lyckats bäst med:

"Bergenstråhle har velat säga mycket med sin film, men tyvärr har det blivit litet om allting. Filmen lyckas aldrig tränga in till orsakerna bakom händelserna."

Denna dualism inför filmen gick igen också utanför Stockholm. Genomgående beundrades skildringen av grekerna, deras vardag och fest, jobb och slit, "längtan hem, ensamhet och en sakta anpassning. (-) Betydligt fattigare på nyanser och mer schablonartad är emellertid beskrivningen av svenskarna." (Monika Tunbäck-Hanson i GP)

Gästarbetare " är en del av vår verklighet, men om deras liv i helg och söcken vet vi inte särskilt mycket. Därför är det bra att Bergenstråhle gjort en film om några av dem. (-) Hans situationsbilder har ofta en komisk/poetisk touche; till en början är det mycket avväpnande, men efter hand känns det otillfredsställande ytligt. Bättre blir det förstås inte av att filmens alla svenskar på ett undantag när är grovt karikerade." (Ulla Swedberg i GT)

"Jag kan för min del inte hitta någon linje och struktur som driver rakt genom materialet och får det att bli mycket mer än tablåer. Bilderna är utan nerv och konklusioner och de står ofta så länge att det går dödkött i dem. Det är en film om vilken alla kommer att säga att den är 'hederlig' och 'ärlig', men jag tycker inte att det är tillräckligt för ett så väsentligt ämne som detta." (Sven E Olsson i Arbetet)

Kritiken från Jan Aghed (SDS), Marianne Zetterström (VJ) och Carl-Eric Nordberg (Vi) var också samstämmig:

"Det faktum att filmen saknar en dramatisk utveckling, liksom nästan varje annan sorts utveckling, utom framsteg i svenska språket, gör å andra sidan bristen på djup eller substans i intrycket så mycket märkbarare." (Aghed)

"Över huvud skildras Stelios och hans landsmäns möte med den svenska verkligheten på ett alltför blekt och lamt sätt." (Nordberg)

"Tyvärr går det med filmen som med Stelios förväntningar, de oinfriade. Den värme och entusiasm man känner förflyktigas. Bl a under en oändlig hippa -- svensk films älsklingsmotiv -- där alla kräks och är frustrerade." (Zetterström)

Denna suporgie kommenterades också av många andra, och alla i negativa ordalag, inklusive Sun Axelsson i Chaplin, som annars skrev den mest positiva och inkännande recensionen och som på ett intelligent sätt analyserade boken contra filmen:

"Jag heter Stelios är en svensk film om greker, medan 'utlänningar' är en grekisk bok om svenskar. Någonstans i kontakten mellan regissör och romanförfattare har ett mycket levande verk skapats -- inte minst tack vare de fantastiska skådespelarna i filmen. Der är främst deras rolltolkningar som gör att den lever så starkt inom en när man går hem från biografen. (-) Bergenstråhle har också med hjälp av en grekisk dialog, som sakkunnigt utnyttjat alla språkvalörer, mustiga uttryck och svordomar, kunnat skapa en film som med ömsinthet och värme skildrar främlingskapet bland utlänningarna i Stockholm. (-) Jag heter Stelios är en bra och viktig film."

Kommentar Svensk filmografi

Theodor Kallifatides (f 1938 i Grekland) kom till Sverige 1963 där han ovanligt snabbt lärde sig behärska svenska språket. Efter att ha debuterat med en diktsamling 1969 gav han påföljande år ut den halvdokumentära romanen "Utlänningar" som skildrar grekiska invandrares erfarenheter och upplevelser i Sverige.

Johan Bergenstråhle, som efter publikfiaskot med Baltutlämningen (1970/10) fått sitt kontrakt med SF upplöst, blev omedelbart intresserad av romanen och vände sig i november 1970 till den nye chefen för Filminstitutet, Bo Jonsson, med begäran om att tillsammans med Kallifatides få skriva ett manusutkast. Ett kontrakt på en synopsis daterades 2 december och följdes av ett manuskontrakt 23 mars 1971. Projektet döptes nu om till Kocksgatan 48 och Staffan Hedqvist utsågs till produktionsledare.

Manuskript och budget låg klara på försommaren, och Bo Jonsson gav telegramledes ett formellt okey 21 juni om det blev en lågbudgetproduktion på 450 000 kr. Regikontraktet med Bergenstråhle daterades 19 juli, och 13 september kunde inspelningen börja. Budgeten hade då stigit till 540 000 kr, men samtidigt hade Film-Teknik gått in som medproducent till 25 procent, dock utan att vilja ha sitt namn med i produktionsuppgifterna!

Filmen inspelades på Super 16 i Stockholm under sex veckor med några kompletterande dagar i Grekland i december. Filmen låg färdigklippt i slutet av januari 1972 och mixades under sju dagar i april.

Bo Jonsson var missnöjd med titeln, men samma dag som Jonsson slutade som VD fastställdes dock officiellt "att filmen skall heta Kocksgatan 48 på svenska, på engelska och alla andra språk Foreigners och motsvarande".

Oklarhet om namnet rådde sedan ända fram till premiären. Urpremiären kom faktiskt att äga rum i Venedig 27 augusti dit filmen hade blivit utvald för tävlan.

Jurgen Schildt i AB recenserade den därifrån som Kocksgatan 48, medan övriga kritiker noterade att den skulle byta namn, och 28 augusti skickade Filminstitutet ut ett pressmeddelande, där det stod att filmens titel vid den svenska premiären, som nu hade fastställts till 4 september, skulle vara Jag heter Stelios.

Filmen fick i Venedig FIPRESCI-priset, d v s de internationella filmkritikernas pris, och mottagandet i Sverige var välvilligt. Men publiken svek. Det kom endast drygt 7 000 åskådare. Namnbytet och bristen på marknadsföring i samband med att såväl Bo Jonsson som Staffan Hedquist lämnade Filminstitutet kan ha spelat en viss roll -- men innehållet var heller inte folkkärt.

Större framgång fick filmen utomlands. Den såldes till England, Finland, Grekland, Jugoslavien, Polen, Tjeckoslovakien, Västtyskland och USA -- samt till filmklubbar i Sydafrika.

Detta -- och det faktum att filmen kom på 3e plats i 1972/73 års kvalitetsbedömning och därmed erhöll närmare 300 000 kr i bidrag -- räddade filmen från ekonomiskt fiasko. Sluträkningen löd nämligen på nästan 900 000 kr, 100 procent över den ursprungliga budgeten.

Bergenstråhle fick också en välförtjänt guldbagge för filmen och "dess klara och insiktsfulla konfrontation med en osvensk verklighet i folkhemmet".

Filmen visades i svensk TV (TV2) 13.10.1973 och 31.5.1975.

Förlaga

Originaltitel Utlänningar (Roman)
Författare Theodor Kallifatides


Inspelning

1971-09-13 1971-11-13
Lägenhet på Skånegatan 68 Stockholm Sverige
Skogskyrkogården Stockholm Sverige (med flera platser i Stockholms omgivningar)
Landsbygden runt Aten. Aten Grekland

Visningar

Sverigepremiär 1972-09-04 Cinema Stockholm Sverige 115 min
Urpremiär 1972-09-04 Cinema Stockholm Sverige 115 min
TV-visning 1973-10-13 TV2 Sverige 111 min
1975-05-31 TV2 Sverige 111 min
Annan visning 1974 Warszawa Polen (endast filmstudios och Art Cinemas)
Festivalvisning 2016-02-05 Capitol Göteborg Sverige 115 min 39:e Göteborg International Film Festival, Classics.

Musikstycken

Originaltitel Nothin' Doin'
Kompositör Tony Ross


Originaltitel I Feel It Coming
Kompositör Bill Martin


Originaltitel Clap Surf
Kompositör Alf Beckstein


Originaltitel New Generation
Kompositör Musi Silvio
Hugo Cortley


Originaltitel Movin' On
Kompositör Alan Hawkshaw
Alan Parker


Originaltitel Come Swing With Me
Kompositör Gordon Rees
Ernie Ponticelli


Originaltitel Bossa Brazil
Kompositör Willi Andrea


Originaltitel Peace
Kompositör Peter Gosling


Originaltitel Crazy Love
Kompositör Peter Reno


Originaltitel Midnight
Kompositör Roger Webb


Originaltitel Milise-Mou
Kompositör Gatsos Hadjidakis
Textförfattare Nicolas Gatsos


Originaltitel Indian Love Call
Kompositör Rudolf Friml (1924)
Textförfattare Oscar Hammerstein II (1924)
Otto A. Harbach (1924)


Originaltitel Kristallen den fina


Originaltitel Helan går


Utmärkelser

Guldbagge Stockholm 1973 Bästa regi Johan Bergenstråhle
Festivalpris Adelaide 1973 (juryns specialpris + $.500)
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1973 (bidrag om 285 912 kr)
Fédération Int'l de la Presse Cinématographique Milano 1972 (medalj för bästa film under FIPRESCI-veckan inom MIFED)
Festivalpris Venedig 1972 (inofficiellt kritikerpris)

Ämnesord

Brännskada
Cafeteria
Cancer
DK Drama
DK Invandring
Diskare
Eksem
Firmafester
Greker
Invandrare
Jugoslav
Kaffebryggare
Picknick
Restaurangkök
Sjukhus
Tidningsbud

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 3044


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 3086


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 3086


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ CRI-negativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 3165


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 3165


Typ Ljussättningsinformation
Bredd Diskett


Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Kocksgatan 48. Ett andra manskript. Av Johan Bergenstråhle.
Omfång 75 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Jag heter Stelios.
Omfång 75 s. + 100-150 s. anteckningar och foton, ljud- och bildrapporter.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Jag heter Stelios/Je m'apelle Stelios.
Omfång 17 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Manustitel Kocksgatan 48/Jag heter Stelios.
Omfång 30 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel My name is Stelios.
Omfång 21 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Kocksgatan 48. Ich heisse Stelios.
Omfång 37 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Jag heter Stelios.
Omfång 16 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Textlista till filmen Jag heter Stelios.
Omfång 37 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper 17
Bakombild papper 2
Dia SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?