Rätten att älska (1956)

Media (2 st)

Präster som kallar sexualkunskap för djävulens påfund rasar mot progressiv läkare vars bigotta hustru får ångra sig när tonårsdottern kommer hem och vill ha abort. Förebilden för doktor Borg var "samhällsomstörtaren" Torsten Wickbom, som ville ha ämnet på schemat.

På Radiotjänst glöder telefonerna. Stig Järrel är Bernhard Borg, läkaren som talar så milt och lugnt om att allt det naturliga han tycker vi ska förklara för våra barn och unga. Nu är han i radio, och lyssnarna är så indignerade att de sitter klistrade vid apparaterna.

Ämnet för Mimi Pollacks enda långfilm var kontroversiellt. Förebilden för doktor Borg var den rikskända Katrineholms-lektorn Torsten Wickbom, som stred för modern sexualupplysning i skolan och familjen. Filmen inleds med en bild av Stadshuset och texten "En film av Sölve Cederstrand och Gösta Stevens". Det är manusförfattarna. Sist i förtexterna kommer "Regi: Mimi Pollak".

Skådespelaren som 1948 blev Dramatens första kvinnliga regissör satte upp sextio pjäser och var en av teaterns mest betydelsefulla dramapedagoger. Hon gjorde två kortfilmer före långfilmsdebuten; Mamma gör revolution (1950) där en hemmafru kastar förklädet, och Malin går hem (1953), där Naima Wifstrand får nog av ålderdomshemmet. Båda filmerna producerades av Kooperativa Förbundet.

Av alla långfilmer som hade premiär under 1950-talet hade två kvinnliga regissörer. Barbro Bomans gjorde relationsdramat Det är aldrig för sent och Mimi Pollak debattinlägget Rätten att älska.

För ett debattinlägg är den, filmen om den kloka doktor Borgs kamp mot skuld, skam och okunskap. Men om budskapet är radikalt så är rollfigurernas kvinnosyn fast förankrad i femtiotalet. När den nytänkande läkarens stockkonservativa fru – den majestätiska Märta Dorff – på en föreläsning går till rasande attack mot sin man, ler han bara ömt mot "lilla mamma". Lilla mamma har inte lärt sin dotter någonting, så pappas "lilla flicka" blir gravid fortare än man kan säga preventivmedel. Man kan undra hur det kändes för Mimi Pollak att filma scenen där dottern deklarerar att hon vill göra abort för att pojkvännen ska kunna avsluta sina studier. Eller den där unge herr Borgs läkarstuderande flickvän studerar kaninfoster i mikroskop och hennes blivande svärfar säger att "inte får små söta flickor som du se på sådant där!"

Att Stig Järrel är sexupplysningssprofet går knappt att omfatta. Till denna djupt oroande föreställning läggs scener som den där han tröstar en ensam mor vars barn "håller på med sånt där" genom att deklamera Karin Boyes dikt "Små ting": Orkar du inte ett steg mer/inte lyfta ditt huvud,/dignar du trött under hopplös gråhet/tacka då nöjd de vänliga, små tingen,/tröstande, barnsliga./Du har ett äpple i fickan,/en bok med sagor där hemma […]

Den käcka familjen Borg bor i en trivsam funkisvilla med trotjänarinna och foxterrier; dörrarna på pensionatet där dottern blir gravid har ängsblommor i stället för rumsnummer; Meg Westergrens stendumma Lajsa slår i sig en halvpanna och tio kinakapslar när hon går över tiden, den hysteriska Max von Sydow (som gör vad som måste vara den sämsta prestationen i sin karriär) får släpas ut talarstolen och doktorns lugnande råd illustreras betydligt sakligare än väntat.

I reklammaterialet till Rätten att älska påpekas det att filmen, "som inspelats av Europa Film i samarbete med medicinska och pedagogiska myndigheter, går direkt tillbaka på ett uppslag av lektor Wickbom. […] 'Den moderna sexualupplysningen beskylls ofta för att vilja göra människan till ett djur, som bara måste leva ut sina drifter. Ingenting kan vara felaktigare. Endast under hänsyn och ansvar får vi rätten att älska. Detta vill denna film försöka skildra.' De citerade orden emanerar från lektor Torsten Wickbom i Katrineholm, den omtvistade, orädde och stridsglade mannen bakom skolornas sexualupplysning, och de kunde också vara mottot för filmen Rätten att älska."

Nina Widerberg 2020

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "En film fyller femtio år – Ur kärlekens språk"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Rätten att älska
Svensk premiärtitel	Rätten att älska
Internationell titel	The Right to Love
Distributionstitel	Das Recht zu lieben (Västtyskland) Onko minulla oikeus rakastaa (Finland) Rätten att älska (Norge)

Regi	Mimi Pollak
Manus	Sölve Cederstrand Gösta Stevens
Idé	Torsten Wickbom
Foto	Rune Ericson
Musik	Harry Arnold (originalmusik)
Arkitekt	Bibi Lindström
Klippning	Wic' Kjellin
Ljudtekniker	Sven Fahlén
Rådgivare	Malcolm Tottie (medicinsk)
Scripta	Katinka Faragó (som Katherina Faragó)
Musikarrangör	Eduard Hladisch Harry Arnold
Mixning	Sven Fahlén

Stig Järrel	Bernhard Borg, docent
Märta Dorff	Margareta Borg, Bernhards hustru
Pia Skoglund	Berit Borg, paret Borgs dotter
Ingemar Pallin	Lennart Borg, paret Borgs son
Sten Gester	Arne Lindgren, studerande, Berits pojkvän
Carin Cederlund	Lilly Sund, medicine studerande
Catrin Westerlund	Ulla Winge, kontorist
Anna-Lisa Baude	Maria Larsson, hembiträde
Sven-Eric Gamble	Julle Larsson, Marias son
Meg Westergren	Julles fästmö
Max von Sydow	Bergman, kamrer
Börje Mellvig	Wallin, pastor
Hans Strååt	Söderberg, kyrkoherde
Nancy Dalunde	förälder
Eivor Landström	förälder
Else Marie Lundin	förälder
Gösta Prüzelius	förälder
Torsten Lilliecrona	biologilärare
Britta Brunius	daghemsföreståndarinna
Åke Engerstedt	hallåman
Helga Brofeldt	hyena
Mona Geijer-Falkner	hyena
Magnus Kesster	radiolyssnande kommunalpamp
Anna-Stina Wåglund	kommunalpampens hustru
Peggy Flora Häggqvist (som Peggy Sundel)	Ullas dotter

Produktionsbolag	AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Europa Film	1956
Laboratorium	AB Film-Labor

Docenten och läkaren Bernhard Borg är en förkämpe för modern sexualupplysning, såväl i hemmet som i skolorna. Han sätter hela sin auktoritet -- som läkare och som människa -- bakom sin förkunnelse. Hans åsikter och hans sätt att framföra dem har skaffat honom många anhängare och beundrare. Men han har också fått kritiker och fiender.

En som starkt opponerar mot Borgs uppfattning om kärlek och sexualitet är hans egen hustru Margareta. Hon tar till och med helt öppet parti mot honom vid ett offentligt diskussionsmöte. Trots detta verkar deras äktenskap vara harmoniskt i övrigt.

Bernhard och Margareta har två barn, Berit och Lennart, som håller på att växa in i vuxenvärlden.

En dag reser Berit och pojkvännen Arne i väg till ett idylliskt beläget, herrgårdsliknande pensionat. Här blir Berit med barn.

När Berit upptäcker att hon är havande, funderar hon på att göra illegal abort. Något sådant kan naturligtvis inte hennes far tänka sig. Han hjälper henne i stället att förbereda sig för ett nytt liv tillsammans med Arne och det icke planerade barnet. (Bearbetning av censurkort, reklammaterial och recensioner.)

Censurnummer	94911
Datum	1959-11-05
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2150 meter
Kommentar	Filmen godkännes för förevisning som "grön" efter den 1 jan. 1960. Speltid: 79 minuter. Aktlängder: 600, 570, 645, 335.

Censurnummer	87389
Datum	1955-12-14
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2040 meter
Kommentar	Granskningskopians speltid: 75 minuter. 17.1.1956 godkände Statens Biografbyrå förlängning av filmen med 30 m, till 2070 m (600-570-565-335) - 76 minuter, och 8.3.1956 förlängning med ytterligare 80 m, till 2150m (600-570-645-335) - 79 minuter. Aktlängder: 580, 570, 555, 335.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2150 meter
Längd i minuter	79 min
Akter	4 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Rätten att älska är ett debattinlägg och som sådant väl värt att tillgodogöra sig, slogs det fast. Däremot lämnar den filmiskt berättade gestaltningen en del övrigt att önska, anfördes det på flera håll.

MT (Christer Topelius): "Idén till denna lektion i sexualvett stammar från lektor Torsten Wickbom, vars namn i dessa sammanhang borgar för tolerans och stridbarhet.

Filmen har huvudsakligen tagit fasta på den första av dessa båda goda egenskaper. Den låter alla parter komma till tals och man har gjort docent Borg, förkämpen för de nya sunda idéerna, till en idealmänni!ska utrustad med mängder av varm, mänsklig förståelse. Som alla idealmänniskor har han svårt att fängsla en, man får i stället koncentrera sig på hans med vänlig auktoritet framförda budskap om ungdomens rätt att under ansvar och med hänsyn till motparten ordna sitt sexualliv. Det hade nog inte skadat med litet mer av den andra egenskapen, stridbarhet. Filmen hade vunnit i dramatisk skärpa och en närkamp med motståndarna och alla gamla konventioner hade gett filmen en slagkraft som den nu saknar. Nu övervinns för lätt alla svårigheter som möter filmens sympatiska ungdomar, man får ingen klarhet om problemets räckvidd och djupgående känsloengagemang.

Fullt riktigt har människorna fått komma i bakgrunden för resonemangen -- det är ju upplysning det gäller -- men Mimi Pollak har gjort sitt bästa för att skapa atmosfär kring huvudpersonerna och hon har förlänat de korta spelscenerna en viss trovärdighet."

AB (O K-man): "En titt i veckopressens insändarspalter ger den här filmens stora värde i ett nötskal. Okunnigheten och hemlighetsmakeriet i sexuella frågor är fortfarande så skrämmande, att varje försök att behandla dem öppet och ärligt är ett väsentligt initiativ. På film har dessa svårsagda saker aldrig sagts så vettigt och sensationsfritt som här. Europafilm och Torsten Wickbom är förtjänta av en stor publik.

Sedan är det en annan sak att filmen är mer lyckad till innehållet än till formen. Sakligheten och den vidfamnande ambitionen tar nämligen så lätt kål på det levande och friskt medryckande. Det är först i filmens sista hälft som berättelsen får flykt och dramatiskt liv. I den första hälften talas det ibland så mycket att handlingen drunknar i orden. (-)

Frånsett en viss scenisk kantighet och bundenhet vid manuskriptet avslöjar Mimi Pollaks regi en lovande filmisk känsla, som framför allt kommer fram i närbilderna och personinstruktionen. Stig Järrel tar sig en del friheter i hurtigt rättfram faderlighet, medan Pia Skoglund, Märta Dorff, Meg Westergren och Catrin Westerlund är desto följsammare i fint tecknade porträtt. Meg Westergren är helt enkelt strålande."

Expr (Staffan Tjerneld): "Man förstår att ledningen på Europafilm, ett företag känt för sina sociala intressen, länge drömt om att få slå ett slag för sexualundervisningen i Sverige.

Då dessa drömmar nu kunnat förverkligas har tiden tyvärr hunnit rinna förbi. Det som sägs i filmen om offentliga och privata diskussionsinlägg återfinns ord för ord i praktiskt taget varje tidnings rådgivningsspalt. Och frågan är om inte budskapen gör sig bättre där än framsagda av Stig Järrel, som det under alla förhållanden är svårt att riktigt ta på allvar.

Det gäller ju att vara naturlig vid behandling av sexualfrågor, men med så mycket onatur som regissören, Mimi Pollak, lyckats framlocka ur repliker, rörelser, belysningar och inredningar verkar även det enklaste påpekande tvetydigt."

Kommentar Svensk filmografi

I reklammaterialet för Rätten att älska påpekas att filmen, "som inspelats av Europa Film i samarbete med medicinska och pedagogiska myndigheter, går direkt tillbaka på ett uppslag av lektor Wickbom".

I reklammaterialet står det vidare:

"'Den moderna sexualupplysningen beskylls ofta för att vilja göra människan till ett djur, som bara måste leva ut sina drifter. Ingenting kan vara felaktigare. Endast under hänsyn och ansvar får vi rätten att älska. Detta vill denna film försöka skildra.'

De citerade orden emanerar från lektor Torsten Wickbom i Katrineholm, den omtvistade, orädde och stridsglade mannen bakom skolornas sexualupplysning, och de kunde också vara mottot för filmen Rätten att älska."

Rätten att älska kan sägas vara en uppföljning av publikintresset för den av SF även med biträde av Malcolm Tottie inspelade Möte med livet (1952).

Rätten att älska är den enda långfilm Mimi Pollak har regisserat. (Se dock vidare Kommentar till filmen Mamma tar semester 1957.)

Under hela 1950-talet gjordes totalt två svenska långfilmer som regisserades av kvinnor. De hade premiär med mindre än en veckas mellanrum. Den ena är Rätten att älska, den andra Det är aldrig för sent (1956) i regi av Barbro Boman.

				1955	1955
AB Europa Studio	Sundbyberg	Sverige

Sverigepremiär	1956-02-27	Grand	Eskilstuna	Sverige	76 min
Urpremiär	1956-02-27	Grand	Eskilstuna	Sverige	76 min
Stockholmspremiär	1956-03-23	Saga	Stockholm	Sverige	79 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2013-10-19
	2013-10-19
Extern biograf, Sverige	2019-06-24
Festivalvisning	2020-02-02	Capitol	Göteborg	Sverige		Göteborg Filmfestival 2020
TV-visning	2020-06-15	SVT1		Sverige
	2022-06-28	SVT1		Sverige

Originaltitel	Etyd, piano, op. 10. Nr 3, E-dur
Kompositör	Frédéric Chopin	(1832)

Originaltitel	Invitation Waltz
Kompositör	Richard Addinsell

Originaltitel	Melody for Lovers
Kompositör	Cecil Milner

Originaltitel	Smoke Room Boogie
Kompositör	Howard Shaw	(1954)

Diskussionsmöte

Docenter

Föräldrar och barn

Graviditeter

Hembiträden

Kamrerer

Kontor

Läkare

Lärare

Offentligt diskussionsmöte

Pensionat

Präst

Sexualupplysning

Student

Äktenskap

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2163

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	108

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	RÄTTEN ATT ÄLSKA En film om ungdomens möte med kärleken
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	Auguste Rodin

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	RÄTTEN ATT ÄLSKA En film om ungdomens möte med kärleken
Tryckeri	Uddeholms Offset

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	RÄTTEN ATT ÄLSKA
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En film av lektor Torsten Wickbom i samarbete med Sölve Cederstrand. Scenario: Sölve Cederstrand.
Omfång	117 s. + 3 s. tillägg löst. Miljölista och handskriven spelplan (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En film av Torsten Wickbom i samarbete med Sölve Cederstrand. Scenarion: Sölve Cederstrand.
Omfång	116 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Hastighet	24
Längd i minuter	80 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264