Fransson den förskräcklige (1941)

Media (51 st)

Originaltitel	Fransson den förskräcklige
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Gösta Cederlund
Producent	Gösta Sandin Carl Florman Carl Anderson
Manus	Ove Ekelund Theodor Berthels
Förlaga	Fransson den förskräcklige (Pjäs) Finholm och Fransson (Pjäs)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Gloriafilm
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1941-09-22

Medverkande

Elof Ahrle
Fransson den förskräcklige, alias Svensson

Carl-Gunnar Wingård
Karl August Alexander Finholm, bagarmästare i Västerby

Inga-Bodil Vetterlund
Barbro, Finholms dotter

Rune Carlsten
Ågren, fastighetsägaren

Hilda Borgström
fröken Öhrström

John Botvid
Nils Vallin, skomakare

Visa fler

Handling

En vacker dag kommer den unge bagaren Fransson till den lilla småstaden Västerby. Han har lämnat sin plats på det stora bageriföretaget i Stockholm, oskyldigt misstänkt för ett fuffens...

Visa hela handlingen

Press

Stockholms recensenter var genomgående positiva till filmen. "En älskvärd och underhållande filmsaga", kallade Crick den i NDA. I StT skriver Movie: "Hela historien är i...

Visa all press

En vacker dag kommer den unge bagaren Fransson till den lilla småstaden Västerby. Han har lämnat sin plats på det stora bageriföretaget i Stockholm, oskyldigt misstänkt för ett fuffens med pengar där. Nu söker han ett nytt arbete och det skaffar han sig tämligen omgående i Finholms bageri i den lilla staden.

Det är ett illa skött och nerkört bageri och Finholm är nära att ge upp, när han inte längre kan betala hyran. Men Fransson rycker upp det, sätter fart på verksamheten och lanserar Fransson-limpan, som blir en stor framgång.

Bageriet kommer på fötter igen, men Finholms dotter Barbro, som Fransson snabbt förälskat sig i, är samma "surlimpa" som förut.

Så hörs plötsligt polisen av: hur var det egentligen i Stockholm med de där pengarna? Skandalen hotar.

Men då tar Fransson saken i egna händer, reser till Stockholm och lyckas klara upp "förskingringsaffären". Den verkligt skyldige blir fast.

Som tack lånar det stora bageriföretaget Fransson de pengar, han behöver för att överta Finholms bageri, och lovar dessutom att lansera Fransson-limpan i Stockholm.

Så när han kommer tillbaka till Västerby, kapitulerar Barbro "utan villkor".

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholms recensenter var genomgående positiva till filmen. "En älskvärd och underhållande filmsaga", kallade Crick den i NDA.

I StT skriver Movie: "Hela historien är i bagatellformat, men gjord med gott humör och frisk framåtanda."

Filmson säger i AB att filmens upphovsmän har "lyckats fånga den rätta lätt romantiserade småstadstonen även i bild", och kallar den i fortsättningen "en serie små älskvärda scener", visserligen "i radions sällsamma lätt skisserande stil, men det är till nytta för filmen, som därmed får något av improvisationens charm. Det hela blir en enkel och gemytlig folkkomedi, en sådan där som man brukar säga att folk myser åt."

Intrigen, skriver N E i SocD, "är enkel i sig själv, inte ett dugg märkvärdig, men den har i Ove Ekelunds utformning en gemytlig småstadston som charmerar, och den saknar fadäser och grova karikatyrer."

Arbetaren är också mycket positiv: "Över huvud taget är det genomgående bättre stil på denna film (-) än det brukar vara i svenska filmer. Den faller inte ned i de tämligen vanliga plattheterna. Personerna äro trovärdiga och ha höjt sig från den typen, som skall framkalla flabb."

Det är Jerome i DN, som är mera kritisk. Det kunde, skriver han "ha blivit en till fyra fjärdedelar lyckad film i den friska, rappa Ahrlestilen. (-) Det gick också galant i de två, tre första fjärdedelarna av filmen, där intrigen så att säga knyter ihop sig. (-) Men från och med det ögonblick Fransson först skall klara upp den mystiska stöldhärvan hemma i Stockholm (-) blir det alltför ofta stopp på linjen. Den gamla sanningen besannar sig ånyo: det är oftast lättare att knyta en knut än att lösa upp den. (-) Longörerna kunde inte döljas av vare sig Gösta Cederlunds annars kloka regi eller av Ahrles osvikliga gemyt. Fransson verkade inte riktigt trovärdig i sina svängningar mellan kärlek, hat och kärlek på slutet. Psykologin är inte hr Ahrles starka sida."

Eljest är alla ense om att Elof Ahrle i den här filmen är bättre än på länge. Movie i StT:

"Beträffande Ahrle vill man gärna säga: Välkommen igen, Loffe. Nu är Du precis som vi vill ha dig! Efter diverse små mindre lyckade snedsprång i Åh, en så'n advokat och Uppåt igen. Här är Elof Ahrle i allra bästa form, klämmigt sympatisk, fräsch och trevlig, precis som en riktig karl."

Filmens regissör Gösta Cederlund fick också mycket beröm: "Gösta Cederlund förefaller att ha varit barnsligt road av regiuppgiften och därför har han också lyckats mångdubbelt bättre med denna än med debutverket Uppåt igen."

Kommentar Svensk filmografi

Författaren Ove Ekelund (1894--1961) har utom romaner, noveller och visor skrivit ett stort antal radiopjäser, av vilka "Fransson den förskräcklige" är en av de mest kända.

Berättelsen var från början en tidningsnovell, fick sin premiär som radiopjäs i februari 1937, utarbetades senare under 1937 till en teaterpjäs, ett lustspel i tre akter, tryckt samma år. Fortsättningen "Finholm och Fransson" var också från början en radiopjäs. Den gavs första gången 1938 och utarbetades senare på året till en teaterpjäs, även den ett lustspel i tre akter, tryckt 1938.

Uppgiften att Ove Ekelund samarbetade med Theodor Berthels om manuskriptet till filmen härrör från samtida tidningsnotiser, bl a StT 15.6.1941. Filmbolaget har i sitt tryckta reklammaterial angett Ove Ekelund som ensam manuskriptförfattare.

Som en följd av den succé, som filmen gjorde, lanserade ett bageri i Stockholm den s k Fransson-limpan. Lanseringen understöddes av en för ändamålet inspelad reklamfilm, kallad Fransson-limpan, producerad av Seth Hesslins reklamfilmföretag och visad på biograferna våren 1942. Reklamfilmens längd var 60 sekunder, dvs den för reklamfilmer före föreställningarnas början fastställda längden. Elof Ahrle medverkade inte i reklamfilmen.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se