På farliga vägar (1944)

Media (45 st)

Originaltitel	På farliga vägar
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Per-Axel Branner
Manus	Ragnar af Geijerstam Per-Axel Branner
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Film AB Imago
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1944-12-26

Medverkande

Sture Lagerwall
Martin Lannier, ingenjör

Birgit Tengroth
Märta Lannier, Martins fru

Erik "Bullen" Berglund
Knut Hansson, kypare, Märtas far

Michel André
Gaston Barthou, ingenjör

Tord Stål
kriminalkommissarien

Ragnvi Lindbladh
Maj, Gastons väninna

Visa fler

Handling

Martin och Märta Lannier lever i ett till synes idealiskt äktenskap. Men det är bara som det verkar på ytan. Trots att de inte varit gifta så länge tycker Märta att allt sker av gammal...

Visa hela handlingen

Press

Filmen fick, med ett undantag, ganska välvilliga recensioner, även om den som kriminalhistoria betraktad ansågs vara behäftad med vissa svagheter i intrig och psykologiska motiv. Man tyckte...

Visa all press

Martin och Märta Lannier lever i ett till synes idealiskt äktenskap. Men det är bara som det verkar på ytan. Trots att de inte varit gifta så länge tycker Märta att allt sker av gammal vana. Som hemmafru har hon det tråkigt, hon vill gärna ha barn, men Martin är mer intresserad av sin frimärkssamling och skämtar ständigt bort hennes försök att tala om sina bekymmer.

En kväll, när Martin är hos sin chef och spelar bridge, går Märta på bio. Efter föreställningen får hon infallet att gå på midnattskonsert på Nationalmuseum. Där råkar hon Gaston Barthou, ingenjör och kollega till Martin. Han är fransman och har med sitt charmerande sätt stor framgång hos Stockholms damer, som han dock tröttnar på lika fort som han förälskar sig i dem.

När han inleder en stilla flirt med Märta blir hon både smickrad och uppmuntrad.

Efter konserten skjutsar han henne hem. Morgonen därpå ringer han och insisterar på att hon ska komma hem till honom på lunch, men hon tvekar. Mitt under telefonsamtalet kommer Martin in och frågar henne retsamt om hon talar med sin älskare. Hans självsäkerhet och brist på svartsjuka får Märta att besluta sig för att gå hem till Gaston.

När hon några timmar senare kommer till hans våning, finner hon honom liggande på golvet, skjuten. Skräckslagen ser hon sig omkring, skyndar sedan ut och hem till sin far, som hon anförtror allt. De kommer överens om att hålla tyst om det som hänt.

Men polisen har fått upp ett spår som leder till paret Lannier, och redan samma kväll hämtar de Märta för förhör.

Martin blir förvirrad och vet till en början inte vad han ska tro, men Märtas far är övertygad om att hon är oskyldig. Han går med orubblig beslutsamhet in för att på egen hand försöka skaffa fram bevis som kan fria henne. Med hjälp av sina grannar, det gamla paret Velander, får han kontakt med portvakten i Barthous hus, fru Eriksson. Hon erinrar sig att hon sett en kvinna klädd i grå päls springa utför trappan morddagen.

Märtas far, som arbetar som kypare på en av Stockholms elegantare restauranger, börjar iaktta de kvinnliga gästernas klädsel extra noga. Äntligen en kväll kommer en kvinna i grå päls. Han hämtar fru Eriksson, som inte är helt säker på att hon känner igen kvinnan. Då skriver han några rader i ett brev som han bär fram till den unga kvinnan. Hon läser det och svimmar.

I brevet står: "Varför mördade ni ingenjör Barthou?"

Under en rekonstruktion av mordet i fransmannens våning är det en lätt sak för polisen att få den unga kvinnan, som heter Maj och var en av Barthous många väninnor, att bekänna att hon skjutit honom i förtvivlan över att han tröttnat på henne.

Märta blir frigiven och kommer hem till Martin, som haft gott om tid att fundera över deras äktenskap. Han har så småningom förstått att det inte var en lekkamrat Märta ville ha, utan en livskamrat. Nu vill också han att de ska skaffa barn: "Min framtid är din och våra barns", säger han och omfamnar henne ömt.

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick, med ett undantag, ganska välvilliga recensioner, även om den som kriminalhistoria betraktad ansågs vara behäftad med vissa svagheter i intrig och psykologiska motiv. Man tyckte det var lite förvirrande med det tvära kast filmen gör från den lättare komedibetonade första delen till upptäckten av mordet och dramats långdragna upplösning i den andra delen.

Filmson (AB): "Har man bara överseende med några onödiga förenklingar och en del uppenbara orimligheter -- och det måste man ju nästan alltid ha på film -- så är På farliga vägar en riktigt underhållande och familjärt trivsam film. Så mycket mer som det aldrig skulle falla en in att ta det så allvarligt som författaren Ragnar af Geijerstam och filmens människor när den borgerliga lilla frun råkar bli misstänkt för mordet på den gräslige förföraren."

Robin Hood (StT): "Årets första svenska film är lite blek. Men det finns en kultiverad blekhet, som inte saknar behag. På farliga vägar har i reklamen kallats 'en elegant komedi med kriminalinslag'. Det borde ha hetat 'kriminalhistoria med eleganta komediinslag'."

Signaturen Z i Ny Dag var entydigt negativ: "Det värsta är de mångfaldiga, platta klichéer varmed denna banala historia serverats och den fullkomliga friheten från all hållbar psykologi i enskildheterna." Skådespelarna fann heller ingen nåd inför Z:s kritiska ögon, med undantag för det ledande unga paret: "Sture Lagerwall var filmens glädjeämne, med humör och fantasi som vanligt. Det är på tiden att denne utmärkte skådespelare får en stor och intressant roll. Det måste vara svårt att spela emot ett sprudlande temperament, men Birgit Tengroth var också bra."

I övrigt fick samtliga skådespelare god kritik. Birollsinnehavarna Ragnar Falck och Sif Ruud berömdes för "realistiskt spel av högsta klass" av Mikael Katz i Expr. Bullen Berglund ansågs ha gjort sin dittills bästa rolltolkning: "Summarum är filmen Bullen Berglunds som fadern-kyparen. Redan den ömfotade gången och det hövliga föraktet mot de gäster som förtjänar dylikt är små mästerdrag, hela karlen rör sig i omisskännlig atmosfär av gammaldags heder och anspråkslös soliditet. Det är nästan oroande med en skådespelare som gör allting så bra", skrev Bang i DN.

Den franske skådespelaren Michel André, som här gjorde sitt enda framträdande i svensk film lyckades enligt kritikerna bra med att gestalta den schablonbild hans roll innebar: "(-) /fransmannen/ i förförartagen /är/ just som man föreställde sig en fransman före andra världskriget" (Robin Hood). "(-) en trubbnosig, spelskicklig charmör, vars segrar hos damerna man är villig att tro på" (Mikael Katz). "(-) en kvinnotjusare med lätta manér och fransk brytning, en övertygande obesvärad och oansvarig typ" (Lill i SvD).

Kritikerna var eniga ifråga om regin. De tyckte som Carlo Keil-Möller i MT att Per-Axel Branner skött "regins tyglar med stram och skicklig beräkning", men att han inte klarat av historiens upplösning, inte "arbetat fram de möjligheter till dramatisk klimax som fanns", som Robin Hood skrev. Han sammanfattade avslutningsvis: "Vad man minns av filmen är den vårdade tonen, komedibörjan med förföraren André, vissa väl regisserade scener mellan Sture Lagerwall och Birgit Tengroth, särskilt hennes kärleksförklaring i fängelset, den debuterande mörderskans paranta profil. Samt Erik Berglund, säker och levande som Birgits far, en restaurangvaktmästare med dåliga fötter och gott huvud, i stil med Harry Baur i Svarta ögon."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av På farliga vägar påbörjades i Filmstaden, Råsunda 23.8.1944 och fortsatte till 28.8.1944, varefter filmningen ägde rum på annat håll i Stockholm fram till den 20.9.1944 då man återvände till Filmstaden, där inspelningen avslutades 30.9.1944.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se