Järnmannen (1981)

Augusti 1980 -- radioreportern Winkel åker till Gdansk för att göra ett reportage om den pågående varvsarbetarstrejken. I Gdansk informerar Badecki, en politisk talesman, honom om att han ska ta reda på allt om Tomczyk, en av de strejkande. Genom att intervjua flera av Tomczyk närstående personer börjar Winkel att göra sig en bild av strejkledaren och upprorsmannen. Winkel träffar TV-teknikern Dzidek som varit skolkamrat med Tomczyk. Dzidek berättar bl a om en dispyt Tomczyk haft med sin far Mateusz Birkut under tiden för studentoroligheterna 1968 och om händelserna kring Birkuts död 1970. Winkel träffar också Tomczyks hustru Agnieszka som berättar om den tid som förflutit sedan hon gjorde Marmormannen, filmen om Tomczyks far som hon aldrig fick göra klar. Under arbetet med intervjuerna och medan strejken på varvet alltjämt fortgår börjar Winkel vackla mellan lojaliteten till sin arbetsgivare och en nyvunnen insikt om vad som håller på att hända innanför varvsgrindarna.

Pressreaktion Svensk filmografi

""Järnmannen" tar vid där "Marmormannen" tog slut. Dvs 1976, året när polackerna erövrat kompassen till frihetens vägar och när det blev politiskt möjligt att inför offentligheten tackla tilldragelserna i Gdansk och Gdynia 1970.

"Järnmannen" handlar om tre vakfnande insikter. Dels hos den Birkut junior som i den nya filmen avlöser Birkut senior och som efter sina avbrutna ingenjörsstudier blir en arbetare och en strejkare.

Dels hos Agnieszka, den kvinnliga filmaren som i "Marmormannen" strandade med sitt undersökande projekt och som i dag i stället kastar sig in i den fackliga kampen.

Dels och slutligen hos TV-reportern Winkel: journalisten som Hamlet. Det är han som, långsamt och tveksamt men dock, glider över från lojaliteten med centralstyrningen och TV-mogulerna till lojaliteten med demokratiseringen och den beträngda arbetarklassen.

Med dessa tre personer i centrum har Wajda gjort en film som hektiskt och oförtröttligt panorerar över händelserna 1968, 1970, 1976 och 1980. Till styrkan och märkligheten i hans grepp hör förmågan att varva dokumenten med fiktionen och få fiktionen att anta dokumentets konturskarpa skepnader. Summan av delarna har blivit ett filmiskt manifest som är bräddfullt av dramatik och som förmedlar på en gång vrede och trosvisshet och optimism." Jurgen Schildt li Aftonbladet

"Men visst kan det också synas att Wajda arbetat under tidspress. Politiska slutsatser kan varken han eller publiken formulera, eftersom "Järnmannen" står mitt uppe i en politisk utveckling som inte har och knappast kommer att få entydiga "segrare".

Så blir "Järnmannen" i första hand en beundransvärd politisk handling, präglad av den brist på rädsla som är slutsumman av alla dess gestalter -- både i filmen och i den verklighet som förr den." Eva af Geijerstam i Dagens Nyheter

"Efter visningen i Cannes i våras var jag långt ifrån övertygad om "Järnmannens" storhet. Jag saknade den våldsamma kraft som bar upp "Marmormannen". Den fanns samlad hos en kvinnlig filmskoleelev (det var hon som sökte sanningen om den degraderade mönsterarbetaren) och satsades mot den förstenade verklighet som omgav henne.

I "Järnmannen" finns en motsvarande roll. En alkoholiserad radioreporter får i augusti -80 i uppdrag att åka till Gdansk för att samla uppgifter om den döde mönsterarbetarens son, hos myndigheterna känd som bråkmakare. Han går utan entusiasm in i sitt uppdrag, han rä den personifierade kraftlösheten.

Här är det inte huvudpersonen som för handlingen framåt utan tvärtom.

För verkligheten öppnar sig inför den trötte reporterns ögon. Tidigare dolda sanningar blir uppenbara även för honom, samhället påverkas så att även han börjar tro att en verklig förändring är möjlig.

Verkligheten öppnar sig i mötet med järnmannen, med hans bakgrund, hans faderskonflikt och hans ur desperation födda fanatism. Järnmannen är symbolen för dagens polack. Reportern möter honom framför allt i andra människors berättelser.

Han möter honom också hos filmskoleeleven från den förra filmen. Vi får su hur hon blir järnmannens fru.

Lech Walesa och Anna Walentynowicz spelar bröllopsvittnen.

Så suddar Wajda ut gränserna mellan sina diktade figurer och verkligheten. De historiska ögonblicken i det pågående polska dramat finns med i autentiska dokumentärupptagningar.

Känslostyrkan i spelscenerna ligger ibland nära melodramen men den är avvägd mot stämningen i dokumentära skildringar av gatuvåld eller massgudstjänster.

Det är verkligheten som är motorn i Wajdas nya film.

Och när han nu finslipat detaljerna så är det bara att konstatera att effekten är väldigt." Bernt Eklund i Expressen

"Man kan invända att "Järnmannen" ibland känns lite lång. Eller att "Marmormannen" var mer enhetlig och genomarbetad.

Men ändå. Vanliga invändningar blir vanligt futtiga och förmätna. Här ser vi, i två timmar, med tårar i ögonen och utan att snegla på klockan, en film som handlar om politik och till största delen består av prat. Hur kan det komma sig? Vem kunde tro att verkligheten är mer spännande än någonsin en amerikansk äventyrsfilm?

Är det ämnesvalet eller sättet att berätta som gör Wajdas "Järnmannen" så handfast fascinerande? Men det är egentligen en oväsentlig fråga." Mia Tottmar i Stockholms-Tidningen

"Jämfört med Marmormannen är Järnmannen naturligtvis ändå en mer positiv film som gläds över vad den får och kan säga. Men denna frihet har också gjort filmen relativt okomplicerad och paradoxalt nog inte lika satiriskt underhållande eller tänkvärd i sin kritik av samhället och den polska socialismen som Marmormannen där ironin mot det stalinistiska 50-talets Polen med sina arbetshjältar och politiska häxprocesser ibland har rent sataniska undertoner. Även om Marmormannen på flera sätt är en mer givande film än Järnmannen så har den senare givetvis också sådana kvalitéer att ingen som är intresserad av sin samtid får lämna den osedd." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se