Måns Westfelt

Svensk skådespelare. Född Måns Gerhard Carlsson Westfelt i Adolf Fredriks församling, Stockholm.

-

Måns Westfelt var uppväxt i en musikalisk familj men enligt honom själv hade han inte ärvt så mycket av detta. Vid gymnasiet i Norra Latin började han spela teater inom ramen för  föreningen Concordia och deltog i de uppsättningar som man brukade göra i samarbete med flickläroverket vid Sveaplan och deras gymnasieförening Holmia (med namn som Gunvor Pontén och andra). Därpå följde utbildning 1949-1951 vid Dramatens elevskola varpå följde engagemang vid Dramaten och han hade bl.a. en större filmroll som Nils Sture i "Karin Månsdotter" (1954), 1955-1959 vid Helsingborgs stadsteater och därefter från 1959 en lång period vid Göteborgs stadsteater som tog sin ände i samband med den s.k. manifeststriden i början av 1980-talet. Westfelt hörde till de som ställde sig bakom manifestets teser om teaterdemokrati och flyttade 1982 med den "förlorande" sidan till Gävle och Folkteatern. Där var han bara en kort tid och kom 1984 till Stockholms stadsteater och var därefter 1994-1996 vid Dramaten. Har även sysslat en del med regi, bl.a. för TV med Det går an (1976) i en mycket stiliserad version byggd på Stadsteaterns succéartade uppsättning 1975.

Han hörde till den grupp av skådespelare som med sin ofta diskreta stämma sällan sticker ut eller gör något större väsen av sig utan det brukar bli ganska allvarliga och nedtonade roller som t.ex. i rollen som hemsökt präst i den övernaturliga skräckserien Sjätte dagen (1999-2001). Han har också med samma egenskaper gjort en del högdraget aristokratiska figurer som hovmarsalken i Lars Molins satir över kungafjäsk i Kunglig Toilette (1986). Emellanåt skapade han dock mer diaboliska om än lågmälda figurer som den på scen som syster Gunnel i "Hemmet" (TV-version 1972) som ingick i den s.k. Göteborgstrilogin, som terroristledare i Roland Hassel-filmen Terrorns finger (1989) eller som Doktor Deo i TV-serien Kenny Starfighter (1997).

P O Qvist (2004), redigerad 2015