Hemliga Svensson (1933)

Media (95 st)

Originaltitel	Hemliga Svensson
Svensk premiärtitel	Hemliga Svensson
Distributionstitel	En Ebberød Politistation (Danmark) Salaperäinen Svensson (Finland) Hemliga Svensson (Finland)

Regi	Schamyl Bauman
Manus	Schamyl Bauman Oscar Rydqvist (som Åbergsson)
Foto	Ernst Westerberg
Musik	Erik Baumann (originalmusik) Sten Axelson (originalmusik)
Klippning	Emil A. Lingheim (som Emil A. Pehrsson)
Ljudtekniker	Emil A. Lingheim (som Emil A. Pehrsson)
Inspelningsledare	Olle Brunæus
Musikarrangör	Hanns Bingang Erik Baumann
Smink	Ingrid Siik
B-ljud	Hans Gullander

Fridolf Rhudin	Fridolf Johansson, kallar sig Fridolf Svensson, extra konstapel i Västköping, "Hemliga Svensson"
Weyler Hildebrand	Juliuz Göransson, konstapel
Edvard Persson	August Olsson, busen
Dagmar Ebbesen	fru Jansson, städerska på polisstationen
Rut Holm	Stina Jansson, fru Janssons och August Olssons dotter
Emy Hagman	Eva Blomgren, revisor vid drätselkammaren
Ragnar Widestedt	"doktor Levenius", uppbördstjuven
Hugo Jacobson	Carl Hugo Svensson, Stockholmsbilisten
Ernst Fastbom	poliskonstapel Nord
Emil Fjellström	uppbördsmannen
Alma Bodén	Fridolfs mor
-	Ej krediterade:
John Melin	ägaren till Café Tuppen
Märta Claesson	fru Lindgren, innehavarinna till skönhetsinstitutet Sylfid
Joel Jansson	herr Lindgren
Knut Frankman	mannen i uppbördskön med tomma brännvinsflaskor
Nils Dahlström	busschauffören
Greta Tegnér (som Greta Lundberg)	servitrisen på båten
Erik Forslund	en man i uppbördskön
Lilly Kjellström	pigan med en kalv på vägen
Albin Erlandzon	August, drängen med kärra på vägen
Thor Christiernsson	äldre man utanför Café Tuppen
Carl Reinholdz	en ung man utanför Café Tuppen

Produktionsbolag	AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Europa Film	1933
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
Laboratorium	AB Kinocentralen

På dansbanan i Västköping en lördagkväll befinner sig konstapel Göransson i sällskap med fröken Eva Blomgren. En pojke som kommer med bud till honom avbryter hans dans. Återigen har busen Olsson ställt till med bråk på Café Tuppen, efter att ha nekats servering när utskänkningen var slut för dagen.

Göransson skyndar hem till pensionatet för att sätta på sig uniformen men glömmer i hastigheten att byta huvudbonad och går ut, fortfarande iklädd plommonstop. Detta upptäcks av värdinnans dotter, Stina Jansson, som Göransson tidigare uppvaktat, men som han nu ignorerar till förmån för Eva. Stina rusar efter med mössan och hinner just fram som Olsson skrattar ut Göransson för att han inte är reglementsenligt klädd.

Göransson tar med Olsson till stationen och låser in honom i finkan som så många lördagar förut. Olsson säger att om inte han funnits så hade polisen varit arbetslös, och Göransson hade inte fått så många hedersomnämnanden. På stationen har cellen städats och prytts med blommor av fru Jansson. När Olsson ser blommorna kastar han dem i golvet.

Göransson och kommissarie Nord dryftar situationen på polisstationen. Göransson är missnöjd med att få varenda lördag fördärvad på grund av Olsson, något som i hans mening gjort att han fortfarande är ungkarl. Han hotar sluta om han inte kan få en extrakonstapel till sin hjälp. Nord plockar fram de ansökningar han fått om detta. Det visar sig bara finnas en kandidat, en viss Fridolf Svensson, som bifogat ett fotografi. Då detta visar en atlet och kraftkarl beslutar sig Nord för att ringa honom.

Fridolf visar sig vara en enkel lantbrukarson som fördriver en stor del av sin tid med att läsa Sherlock Holmes-berättelser. Han upplyser Nord om att han lärt sig yrket genom en "kurs i detektivhistorier" och får besked om att han kan börja på lördag. I väntan på detta börjar han träna genom att sätta upp en trafiksignal på stallbacken och försöker sedan förgäves få pigorna och drängarna att följa den. Samtidigt kliver en skum person i Stockholm på en ångbåt med Västköping som mål. Det är en kassaskåpstjuv med skattepengar som specialitet, av tidningarna kallad "Uppbördstjuven".

Fridolf inställer sig och Göransson märker att det inte är samme man som på fotografiet. Den lille spinkige Fridolf gör sig dock snabbt till god vän med Olsson. Han säger till fru Jansson att Olsson innerst inne är en god person och hon berättar då gråtande att hon och Olsson en gång i tiden varit ett par. Men han blev rallare på inlandsbanan och de kom ifrån varandra. Så kom Jansson, säger hon, och "man är inte mer än kvinna".

Uppbördstjuven kommer fram och presenterar sig som doktor Levenius från Konsthistoriska Riksinventeringen. Han påstår sig vara intresserad av rådhuset som Göransson förevisar. Levenius får veta att uppbördspengarna inte finns i det synliga kassaskåpet utan i ett dolt. Eva, som Fridolf och Göransson nu rivaliserar om, och som arbetar på rådhuset, råkar hitta Levenius anteckningsbok, som ger tider och summor för olika uppbördsstämmor. Hon misstänker att han är den efterspanade tjuven och försöker berätta för Fridolf om sina misstankar, men han vill inte prata med henne eftersom han tror hon gått tillbaka till Göransson.

Folk köar hela dagen för att betala kommunalskatten i rådhuset. En gammal döv man med tomflaskor står i kön i tron att han är på Systembolaget. På natten vakar Eva ensam i ett hörn av Rådhuset med en revolver. Hon överraskar tjuven vid det öppna kassaskåpet. Han tar ifrån henne revolvern och bakbinder henne. Hon har dock hunnit ringa upp Göransson som kommer till brottsplatsen, men blir nedslagen av tjuven. Fridolf söker Eva i hennes bostad och sätter sin hund på hennes spår. Hunden leder honom till rådhuset där han lyckas oskadliggöra tjuven.

Fridolf och Eva förlovar sig, och Göransson tar tillbaka Stina. Olsson går tillbaka till sin gamla kärlek, fru Jansson. Göransson får till sin häpnad höra att Stina är Olssons dotter. Han är först tveksam men försonar sig vid tanken på att den f d busen Olsson nu blir hans svärfar. De räcker varandra handen.

Censurnummer	50037
Datum	1933-12-19
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2734 meter
Kommentar	Aktlängder: 450-444-575-510-485-270 = 2734 meter.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2734 meter
Längd i minuter	100 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

DN (Cyrano): "Efter Hemliga Svensson gläder man sig egentligen endast uppriktigt åt en sak: att Fridolf Rhudin efter filmen återvänder till den faderliga handen Gustaf Edgren och återknyter det en gång så fruktbärande samarbetet. Ty denna film är utan tvekan den svagaste av den rad svaga filmer som blivit till under skilsmässan. Och dock hade den inte behövt bli det. Här och var skymta smådrag fram som varsla om att historien nog tänkts rätt från början. Den lilla småstadsidyllen Västerköping med sina poetiska kullerstensgator, sin sluss och dansbana och sist, men icke minst, sin egen buse, Olsson, vilken förtjusande ram skulle allt detta inte ha kunnat bli även för en Fridolffars. Men det idylliska Västerköping trängs i bakgrunden för -- prat, ingenting annat än prat, och detta prat har tydligen av regissören ansetts så dyrbart och värdefullt att han inte nänts gripa till saxen och sätta punkt på svadorna. Många Fridolfsmonologer bli på detta sätt nästan outhärdliga. Och det tråkiga är att hela presentationen dras med på kuppen. De små kvicka guldkornen, som kunde fått biosalongen att gå i vågor av skratt, drunknar i laviner av ord, billiga kvickheter och omtuggningar som eventuellt skulle slå, om de sades från revyestraden eller i ett folklustspel, men som nu i filmhögtalaren låta tjatigt krystade.

Även kompositionellt brister filmen i flera avseenden. (-) Redan på tidigt stadium tappar man lusten för hela filmen. Det är för enkelt. Nu är det intet fel hos en film att vara e n k e l, bara det finns en mening, en gnista vilja att åstadkomma någonting bakom den. Litet kunnighet i filmens enklaste abc skadar häller inte att ha med i bagaget. Men finns inte de små förutsättningarna blir det pannkaka, blir Hemliga Svensson. Fridolf har ännu en plats viken i svenska folkets hjärta, det hördes på de hjärtliga skrattsalvor med vilka hans första repliker hälsades i filmen. Men skratten blevo lamare i fortsättningen. Hur skulle det vara att hushålla litet med gudsgåvorna? Trivsam var också Edvard Persson som busen Olsson. Han har ett sätt att säga replikerna på den gode Edvard som aldrig förfelar sin verkan. De komma alltid inifrån -- ibland ända från hjärtat. Så var det Weyler Hildebrand förstås, och Emy Hagman, som skulle varit bra, om hon från början bestämt sig för att tala antingen göteborgska eller högsvenska."

StT (R H-d): "Det kan vara en lyckträff, men denna 'folkliga' film verkar ovanligt fyllig, och framsprungen ur den äktsvenska vardagen. Man förs till ladugårdar och polisstationer (som inte smakar revysketch), till busstrafik och vita ångbåtar som slussas. Folk står i kö i rådhuset och betalar skatt, och folk blir fast på landsvägar för att de köra bil fel. T. o. m. den smarte förbrytaren införes i filmen enkelt och otvunget, och extra poliskonstapeln Fridolf Rhudin briljerar i sabel med tofs och polishunden Buster utan att grimasera sönder sig.

En glad och rolig Rhudin -- ibland nästan söt. Ingen clown, utan en humorist. Samspelet med Edvard Persson går flott. Två vitt skilda typer, men lyckligt kompletterande varann. Rent tekniskt (fotografiskt) kunde filmen varit bättre."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen hade samtidig premiär i Göteborg (Victoria) den 26.12.1933.

Beträffande filmens manuskript hänvisas till sidan 136 i Jan Richters bok "Edvard Persson", där han skriver: "Författaren-skådespelaren-regissören Theodor Berthels levererade ett uppslag som kåsören Åbergsson i Dagens Nyheter tog upp och bearbetade."

			(sommaren)	1933	1933
AB Europa Studio	Sundbyberg	Sverige
	Söderköping	Sverige
	Göta kanal	Sverige
	Stockholm	Sverige

Sverigepremiär	1933-12-26	Metropol	Gävle	Sverige	100 min
	1933-12-26	Olympia	Gävle	Sverige	100 min
	1933-12-26	Victoria	Göteborg	Sverige	100 min
	1933-12-26	Odéon	Helsingborg	Sverige	100 min
	1933-12-26	Odéon	Norrköping	Sverige	100 min
	1933-12-26	Grand	Stockholm	Sverige	100 min
	1933-12-26	Röda Kvarn	Uppsala	Sverige	100 min
	1933-12-26	Roxy	Örebro	Sverige	100 min
Urpremiär	1933-12-26	Metropol	Gävle	Sverige	100 min
	1933-12-26	Olympia	Gävle	Sverige	100 min
	1933-12-26	Victoria	Göteborg	Sverige	100 min
	1933-12-26	Odéon	Helsingborg	Sverige	100 min
	1933-12-26	Odéon	Norrköping	Sverige	100 min
	1933-12-26	Grand	Stockholm	Sverige	100 min
	1933-12-26	Röda Kvarn	Uppsala	Sverige	100 min
	1933-12-26	Roxy	Örebro	Sverige	100 min
TV-visning	1992-05-12	TV2		Sverige	96 min
	1996-03-19	SVT2		Sverige	96 min
	1999-03-03	SVT1		Sverige	96 min

Originaltitel	Söderköpingsvalsen
Kompositör	Erik Baumann

Originaltitel	Lördagskvällar
Kompositör	Erik Baumann	(1933)
Textförfattare	Gideon Wahlberg	(1933)
	Nils-Georg = Nils Perne & Georg Eliasson	(1933)
Sångare	Edvard Persson

Originaltitel	Jag vill inte tänka på refrängen
Kompositör	Sten Axelson	(1933)
Textförfattare	Nilas	(1933)

Originaltitel	Astri, mi Astri
Textförfattare	Hans Hanson	(norsk text efter dikt av Horatius [ 65-8 f. Kr.])
Sångare	Edvard Persson

Glada paraden (1948)	Citat ingår från	Hemliga Svensson (1933)
Syndare i filmparadiset (1956)	Citat ingår från	Hemliga Svensson (1933)
Minns ni? (1993)	Citat ingår från	Hemliga Svensson (1933)

Arrestlokaler

Buse

DK Komedi

Göta kanal

Kommunalskatt

Polis

Polisstationer

Rådhus

Spårhundar

Söderköping

Tjuvar

Uppbördsstämma

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2660

Typ	Kopia
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2636

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2635

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	16 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	HEMLIGA SVENSSON Ett glatt, romantiskt och spännande lustspel.
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HEMLIGA SVENSSON
Tryckeri	AB Offsettryck

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HEMLIGA SVENSSON
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HEMLIGA SVENSSON
Tryckeri	Ewes tryckeri AB

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HEMLIGA SVENSSON
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HEMLIGA SVENSSON
Tryckeri	Ewes tryckeri AB

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HEMLIGA SVENSSON
Tryckeri	Robert E. Petersen offset-bogtryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hemliga Svensson.
Omfång	75 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	60 s.

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hemliga Svensson.
Omfång	75 s.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	2
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska